Examensarbetet har behandlat diskriminering av gravida i arbetslivet. Syftet har varit att undersöka skyddslagstiftningar som gravida arbetstagare kan stödja sig mot vid diskriminering på arbetsmarknaden. För att genomföra detta har en rättsdogmatisk och EU-rättslig metod använts. I uppsatsen redogörs för gällande internationell lagstiftning inom såväl FN som Europarådet och EU. Genom konventioner och direktiv är Sverige förpliktigat att följa principen om icke-diskriminering. Det grundläggande diskrimineringsskyddet i Sverige anges i grundlagen, men i huvudsak regleras diskrimineringsskyddet inom arbetslivet genom diskrimineringslagen. Skydd mot diskriminering med utgångspunkt i en graviditet står inte uttryckligen i lagstiftningen. Det är genom lagtolkning av diskrimineringsgrunden ”kön” som det framkommer ett diskrimineringsskydd för gravida arbetstagare. Kompletterande skyddslagstiftning återfinns bl.a. i föräldraledighetslagen samt lag om anställningsskydd. Undersökningen visar ett starkt skydd mot diskriminering av gravida på arbetsmarknaden. Slutsatsen är att Sverige lever upp till merparten av EU-rättens krav förutom när det gäller reglerna om arbetsgivarens rätt att avsluta en provanställning utan att behöva uppge skäl för detta.

Women who abuses alcohol or drugs during pregnancy risk to in different ways harm their unborn child. Diseases - and injury symptoms such as fetal alcohol syndrome, underweight and abstinence are consequences that can be related to the pregnant woman’s addiction. According to swedish law, LVM, there is a possibility to committ alcohol- and drug addicts to compulsory institutional care. However, this can only take place when the reason for the deprivation is to protect the mother from harm, not the fetus. The overall purpose of this thesis is to look into the legal status of the fetus and to investigate whether there is a need for a legislation that allows compulsory institutional care for pregnant addicts. The thesis is a legal dogmatic study. The bill that was presented in 2009 featured a supplement to existing legislation, where compulsory treatment could be initiated if there was a substiantial risk of harm to the fetus due to addiction. The main concern regarding this type of legislation is how it will effect the pregnant woman’s right to freedom and right of self-determination in relation to the fetus interests. Problems have primarly affected the perception of the fetus legal status and lack of values that determine when birth defects occur.  In Norway the government has managed to legislate in this matter and have a similar rule regarding compulsory institutional care of pregnant addicts. The preventive measures available today are mainly long-term, and for those pregnant women who already suffers from addiction, the aid often arrives too late. A need for such legislation seems to be useful to some extent, but not necessarily the same legislation as the one in the bill from 2009. / Kvinnor som missbrukar alkohol eller narkotika under graviditeten riskerar att på olika sätt skada sitt ofödda barn. Sjukdoms- och skadesymptom såsom fetalt alkoholsyndrom, undervikt och abstinens är konsekvenser som kan relateras till den gravida kvinnans missbrukande. Enligt svensk missbrukslagstiftning, LVM, finns idag en möjlighet att tvångsvårda alkohol- och narkotikamissbrukare, men någon indikation som skyddar fostret under graviditeten finns inte. En gravid kvinna kan således tvångsomhändertas, men då enbart gällande omständigheter som rör henne själv. Det fanns en oro hos regeringen över att barn föds med alkohol- och narkotikarelaterade skador, och att myndigheter inte kan göra något för att stoppa missbruket och skydda dessa barn. År 2009 inkom därför ett lagförslag gällande tvångsvård av gravida missbrukare. Uppsatsen är utförd enligt en rättsdogmatisk metod och det övergripande syftet är att undersöka fostrets rättsliga ställning och utreda huruvida det finns ett behov av en lagstiftning gällande tvångsvård av gravida missbrukare. I uppsatsen redovisas svensk tvångsvårdslagstiftning och ovan nämnda lagförslag från år 2009. Vidare redogörs även för fosterskador i samband med missbruk, och fostrets och kvinnans intressen ur en nationell och internationell kontext för att kunna besvara de uppställda frågeställningarna. Tvångsvårdslagstiftning måste av rättssäkerhetsskäl följa vissa formella krav, bl.a. att det inte finns samtycke till vård och att det finns ett behov av vård. Det lagförslag som lades fram år 2009 i Ds 2009:19 innehöll ett tillägg till nuvarande LVM-lagstiftning, där tvångsvård skulle kunna initieras om det fanns en påtaglig risk för skada hos fostret p.g.a. missbruk. I Norge finns redan en sådan lagstiftning om tvångsvård av gravida kvinnor, som synes ha fungerat trots bristen på kunskap om tröskelvärdena. Problematiken har framförallt rört frågan om synen på fostrets rättsliga ställning och avsaknaden av gränsvärden som fastställer när fosterskador uppstår. De preventiva insatser som finns idag är framförallt långsiktiga, och för de gravida kvinnor som redan missbrukar kommer den hjälpen ofta för sent. Ett visst behov av en sådan lagstiftning tycks därför finnas, men inte nödvändigtvis en lagstiftning som lagförslaget från år 2009.

SAMMANFATTNING Bakgrund Barnmorskan har en viktig roll under en kvinnas graviditet då hon har kontinuerlig kontakt med kvinnan under graviditeten och en unik möjlighet att informera kring betydelsen av en hälsosam kosthållning. Att öka förståelsen för hur barnmorskorna känner inför kostrådgivning kan ge verktyg för att utveckla samarbetet mellan barnmorskor och dietister, och därmed förbättra mötet med den gravida kvinnan. Syfte Syftet med studien var att utforska hur bekväma barnmorskor var i sin roll att ge kostråd till gravida kvinnor både inom specifika kostområden och generellt. Metod En webbenkät med 22 frågor rörande barnmorskornas upplevda bekvämlighet vid kostrådgivning, hur de upplevde sin kunskap och vad de önskade att lära sig mer om skickades ut till minst 360 barnmorskor, varav 139 svarade. Materialet analyserades i SPSS (v.20). Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Generellt rankade barnmorskorna sin kunskap inom kost som hög, dock svarade endast 35% att de var bekväm att ge kostråd inom alla områden. De kostområden barnmorskorna kände sig mest bekväm med var fett, kolhydrater, mineraler och övervikt medan de var mindre bekväm med allergier och intoleranser, vegetarisk kost och modedieter samt minst bekväm med vegankost. Varken ålder, yrkeserfarenhet, vårdenhet eller storlek på arbetsort påverkade hur bekväma de kände sig. Slutsats Trots att barnmorskorna ansåg att de hade goda kunskaper kring kost kände de sig inte helt bekväma att ge kostråd till gravida kvinnor i alla situationer. Resultatet var oberoende av barnmorskornas ålder, yrkeserfarenhet, storlek på arbetsort eller vid vilken vårdenhet de arbetade, vilket tyder på att mer fortbildning borde erbjudas till alla barnmorskor samt att mer kostutbildning borde finnas i barnmorskornas utbildning. Framtida studier skulle kunna undersöka varför barnmorskorna kände sig mindre bekväma inom vissa kostområden.

Idag är människans påverkan på klimatet och den globala uppvärmningen ett ständigt återkommande ämne i samhällsdebatten. Det finns en mängd miljöcertifieringar som ska tydliggöra för konsumenten att varan är framställd på ett sätt som är hållbart ur miljösynpunkt och kan exempelvis röra djurhållning, arbetsvillkor eller andra faktorer som påverkar ett hållbart samhälle. Dessa certifieringar finns för att konsumenten ska få bättre kännedom om matens ursprung och produktion och på så sätt kunna fatta mer medvetna val av livsmedel.   Vår studie syftade till att undersöka hur konsumenter, i detta fall gravida kvinnor som väntar sitt första barn, resonerar när de står inför att välja en miljöcertifierad eller en icke-miljöcertifierad livsmedelsvara. Vi har även undersökt huruvida faktorerna kunskap, pris och tillgänglighet påverkar valet av vara. Utifrån vår undersökning har vi kunnat konstatera att det råder ett gap mellan respondenternas intention till beteende och hur deras beteende ter sig i verkligheten. Vi valde att använda oss av målgruppen gravida kvinnor som väntar sitt första barn då tidigare studier visat att föräldrar tenderar att i större utsträckning köpa miljöcertifierade produkter än innan de blev föräldrar. Vi ville se om denna förändring sker redan när kvinnan är gravid. Vi har inte kunnat se något ökat intresse för eller konsumtion av miljöcertifierade livsmedel hos respondenterna jämfört med innan graviditeten. Av faktorerna kunskap, pris och tillgänglighet var kunskap den enskilt största faktorn som påverkade val av miljöcertifierade livsmedel då de respondenter som hade mest kunskap inhandlade desto mer miljöcertifierade varor än de som saknade kunskap. Eftersom samtliga respondenter ansåg att mer information och kunskap skulle göra att de köpte mer miljöcertifierade varor stärker det vår slutsats att kunskap är den faktorn som har störst påverkan på respondenterna.    För våra respondenter var tillgänglighet inte ett problem då samtliga handlade på stormarknader där det generellt sett är bra utbud av miljöcertifierade varor. De respondenter som uppgav tillgänglighet som en anledning till att inte köpa miljöcertifierat valde ändå inte miljöcertifierade varor när tillfälle gavs vilket gör att vi tolkar tillgänglighet som en liten påverkansfaktor. Inte heller pris bedömer vi vara en viktig påverkansfaktor. Visserligen fanns det respondenter som uppgav pris som avgörande faktor men det var även dessa som hade låg kunskap och som trodde att mer kunskap skulle få dem att köpa mer miljöcertifierade livsmedel. Detta stärker ytterligare vår slutsats att kunskap är den största påverkansfaktorn. Slutligen kan vi konstatera att större delen av våra respondenter inte uppfyller den gröna köpbeslutsprocessen eftersom det fanns hinder på vägen som påverkade respondenten i dennes beslut.

SammanfattningBakgrund: Näringsämnen såsom järn och folsyra har visats vara viktiga under graviditeten för att förbättra hälsan hos den blivande mamman och barnet. Om inte alla näringsbehov uppfylls av kosten så kan kosttillskott vara en lösning. Det är viktigt att kartlägga intaget av och eventuell problematik kring kosttillskott, när och under vilka omständigheter kosttillskott verkligen behövs.Syfte: Syftet med studien var att se hur många gravida kvinnor i Västerbottens län som väljer att konsumera kosttillskott, samt mer specifikt i form av järn, folsyra och vitamin D, och om det finns skillnad i konsumtion av kosttillskott gällande socioekonomisk status, ålder, fysisk aktivitet och kostval.Metod: Enkätdata från 1475 gravida kvinnor, insamlade i ett pågående forskningsprojekt (Northpop) under år 2016 till 2018, analyserades. Chi-2, independent t-test, Kruskal Wallis och Mann Whitney användes för att undersöka om det fanns någon signifikans mellan olika variabler och intag av kosttillskott. Signifikansnivån var p<0,05.Resultat: Av samtliga deltagare i studien (1475 personer) svarade 89,8% att de konsumerade kosttillskott. Gravida med medelhög utbildning hade lägst intag av kosttillskott (p=0,006). Gravida kvinnor som hade ett intag av kosttillskott var generellt sett äldre (p=0,030). Gällande typ av kost så visade sig att gruppen veganer/vegetarianer hade större intag av kosttillskott jämfört med de som åt en blandkost (p=0,021).Slutsats: Studien visade att majoriteteten av gravida kvinnor konsumerade kosttillskott och de mest konsumerade var järn och folsyra. Veganer och vegetarianer utmärkte sig genom att nästan alla konsumerade kosttillskott. Utbildningsnivå och ålder påverkade också intaget. Då gravida kvinnor är viktiga för samhället så är det därför viktigt med en fortsatt utveckling och forskning i området kostvetenskap. Detta för att i förlängningen säkerställa att alla kvinnor får goda förutsättningar att klara en möjlig graviditet.

Nedsatt psykiskt välbefinnande och graviditetsrelaterad stress innebär en risk för påfrestning på den gravida kvinnan samt kan påverka barnets utveckling negativt. Om det finns ett samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och graviditetsrelaterad stress är dock mindre känt. Syftet med denna uppsats var att undersöka psykiskt välbefinnande och graviditetsrelaterad stress hos gravida kvinnor (medelålder = 30.9 år [range 19-43]) i Västerbotten, samt hur dessa tillstånd hör samman med varandra och med ett urval relevanta bakgrundsfaktorer. Enkäter besvarades av 448 kvinnor från graviditetsvecka 24 inom ramen för ett större forskningsprojekt (Northpop). Resultatet visade en hög prevalens av nedsatt psykiskt välbefinnande (27.9%) och att tillståndet kan höra samman med förhöjd graviditetsrelaterad stress samt med bakgrundsfaktorer som ålder, utbildning och sysselsättning. Den graviditetsrelaterade stressen gällde främst oro över barnets hälsa, missfall och/eller förlossningskomplikationer, samt ekonomi och/eller studie-/arbetssituation. Låg ålder visades ha ett samband med nedsatt psykiskt välbefinnande och ökad graviditetsrelaterad stress och låg utbildning hade ett samband med nedsatt psykiskt välbefinnande. Även sjukskrivna och studerande kvinnor verkade ha en högre risk att drabbas av nedsatt psykiskt välbefinnande och ökad graviditetsrelaterad stress. Denna kunskap kan vara av betydelse för utformande av preventiva insatser samt för vägledning i mötet med gravida kvinnor inom mödrahälsovården.

<p>Syftet med studien att skapa en förståelse av vilka känslor gravida missbrukare har utifrån yrkesprofessionellas synvinkel. Vi vill även se vilken hjälp som erbjuds gravida missbrukare. Vi tar även upp olika insatser som finns för gravida missbrukare. Studien har fokus på fyra teman som är: missbruk, gravida missbrukare, emotioner samt yrkesprofessionella. Studien har en hermeneutisk ansats som vill förklara och tolka livsvärlden. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har haft semistrukturerade intervjuer med åtta informanter som jobbar med gravida missbrukare eller liknande. Resultatet visar att de yrkesprofessionella har en stor roll i gravida missbrukares liv, de mest utmärkande känslorna som yrkesprofessionella kunde identifiera var skam och skuld. De vanligaste drogerna som används av kvinnorna är cannabis, alkohol samt amfetamin. Vårt resultat verifieras av tidigare forskning då vi fick många liknande tema som tidigare diskuterats inom forskningen, men framförallt upptäckte vi något nytt, att gravida missbrukare har en positiv inställning till sin graviditet.</p>

Syftet med studien att skapa en förståelse av vilka känslor gravida missbrukare har utifrån yrkesprofessionellas synvinkel. Vi vill även se vilken hjälp som erbjuds gravida missbrukare. Vi tar även upp olika insatser som finns för gravida missbrukare. Studien har fokus på fyra teman som är: missbruk, gravida missbrukare, emotioner samt yrkesprofessionella. Studien har en hermeneutisk ansats som vill förklara och tolka livsvärlden. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har haft semistrukturerade intervjuer med åtta informanter som jobbar med gravida missbrukare eller liknande. Resultatet visar att de yrkesprofessionella har en stor roll i gravida missbrukares liv, de mest utmärkande känslorna som yrkesprofessionella kunde identifiera var skam och skuld. De vanligaste drogerna som används av kvinnorna är cannabis, alkohol samt amfetamin. Vårt resultat verifieras av tidigare forskning då vi fick många liknande tema som tidigare diskuterats inom forskningen, men framförallt upptäckte vi något nytt, att gravida missbrukare har en positiv inställning till sin graviditet.

Abstract   Westerholm, I. (2011). Gravidas hälsovanor. Hälsopedagogiska programmet. Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle. This study aimed to investigate whether pregnant women change their health habits following recommendations and, if so, find out where they get this information from. Nineteen respondents participated in the study which was a non-random sample of pregnant women or women who were pregnant in the recent past, ranging from nine weeks of pregnancy to a mother who had her baby 17 months ago. Open-ended questions were answered and the results showed that counseling on health during pregnancy took place during the first visit to the maternal health care center. The main advice given regarded the foods women should avoid, to drink plenty of water and follow the plate model. Most respondents followed this advice carefully, more so if they were pregnant for the first time. Many participants searched more information about nutrition in pregnancy and this was mainly done through various internet sites but also through literature and acquaintances. To completely stop taking alcohol and tobacco when they found out they were pregnant was obvious to many respondents, however, there were some who felt that they could not completely resist the tobacco and went ahead anyway.   Keywords: pregnant women, health, recommendations.

I dagens Sverige lever ett flertal kvinnor i förhållanden med män som utsätter dem för våld (BRÅ, 2002). Studiens syfte är att förse läsaren med en inblick i mödravårdens arbete gällande våldsutsatthet, vilket tillgodoses genom att ta del av personalens erfarenheter. Majoriteten av gravida kvinnor uppsöker vid något tillfälle mödravården (Widding Hedin, Grimstad, Möller, Schei &amp; Jansson, 1999). Därmed har denna vårdinstans en unik möjlighet och ett särskilt ansvar att identifiera våldsutsatthet (SOSFS, 2014:4).  Med denna bakgrund har vi valt att studera personalens egna erfarenheter av att fråga om just våldsutsatthet. Insamling av empiriskt material har genomförts genom kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor och barnmorskor från tre olika landsting eller regioner runtom i Sverige. De fyra intervjudeltagarna har under studiens förlopp varit aktivt verksamma inom mödravården. Utsagorna har kombinerats med tidigare kunskap, för att kunna ge en holistisk bild av hur mödravården arbetar kring ämnet mäns våld mot kvinnor. Resultatet av studien visar på att de yrkesverksamma inom mödravården delar liknande erfarenheter och tankar gällande att ställa frågor om våldsutsatthet till gravida kvinnor. Kollegialt stöd och utbildning i ämnet kan ses som viktiga delar i ett effektivt arbete gällande identifierandet av våldsutsatthet. Vidare tycks det att en hög arbetsbörda istället påverkar identifieringsarbetet negativt.