Global ETD Search

1	Gör du något för din tarmflora? : Människors medvetenhet om goda tarmbakterier / Do you do anything for your intestinal flora? : Peoples' awareness about healthy gut microbiota Westin, Ebba, Wrannvik, Hanna January 2018 (has links) Bakgrund I dagsläget finns mycket forskning om tarmflorans koppling till vår hälsa, däremot finns begränsat med forskning om hur insatta konsumenter är i frågan. Syfte Syftet med studien var att undersöka människors medvetenhet om tarmflora och om de gör aktiva val för att förbättra sin tarmflora. Metod En kvantitativ metod användes. Data samlades in med hjälp av en webbaserad enkät som spreds på det sociala nätverket Facebook och studentplattformen Cambro. Studien inkluderade personer från 18 år och uppåt. Databearbetning och analys gjordes i programmet IBM SPSS Statistics version 25. Data analyserades genom Chi-2-test och Mann-Whitney U- test. Signifikansnivån sattes till p < 0,05. Resultat I studien deltog 184 personer. De flesta var kvinnor och över hälften av deltagarna hade kostbakgrund. Kvinnor och personer med högskoleutbildning hade signifikant högrekännedom om begreppet ”Probiotika”. Personer med kostbakgrund hade signifikant högre kännedom om begreppen “Goda tarmbakterier”, “Tarmflora”, “Probiotika”, “Prebiotika” och “Synbiotika”. Av deltagarna gjorde 58% aktiva livsmedelsval för att förbättra sin tarmflora.Äldre personer gjorde i större utsträckning livsmedelsval utifrån tarmfloran jämfört med yngre. Den mest använda källan för information om tarmflora var kritiskt granskade internetsidor. Män och personer utan kostbakgrund använde i större utsträckning icke kritiskt granskade internetsidor. Slutsats Studien visar att personer i allmänhet har låg medvetenhet om tarmflora och därmed behöver få mer kunskap om detta där två grupper som det särskilt behöver fokuseras på är män och yngre personer. Dietisten har här en viktig roll i spridandet av kunskap men även att informera om lämpliga informationskällor så att befolkningen ökar sin medvetenhet och kunskap om tarmflora. / Background Today, there is a lot of research about the relationship between intestinal flora and our health, however research about how informed consumers are is limited. Objective The purpose of this study was to investigate peoples’ awareness regarding theintestinal flora and if they make active choices to improve their intestinal flora. Method A quantitative research method was used. Data were collected using a web-based survey that was spread across Facebook and the student platform Cambro. The study included people from 18 years of age and above. Data were analyzed by Chi-2 test and Mann-Whitney U test. Significance level was set to p < 0,05. Results The study involved 184 people. Most of the participants were women and more than half of the participants had a dietary background. Women and participants with a college degree had a higher level of awareness about the concept of probiotics. Participants with dietary background had a higher awareness of all terms related to intestinal flora. In total, 58% of the participants made active food choices to improve their intestinal flora. Older people made to a greater extent active food choices to improve their intestinal flora than younger persons. The most commonly used source of information about intestinal flora was critically reviewed web pages. Men and people without dietary background used to a greater extent non-critically reviewed web pages to find information. Conclusion The study shows that people generally have low awareness about intestinal flora and therefore need to develop their knowledge about this, where men and younger people in particular need to be focused on. The dietitian has an important role to increase the awareness of intestinal flora in the population by spreading knowledge and informing about appropriate sources of information. Tarmflora Food Science Livsmedelsvetenskap
2	Tarmflora – Kostens betydelse och studenters inställning till och kunskap om livsmedel som främjar tarmfloran Dunger, Karin, Nedergård, Nathalie January 2016 (has links) Bakgrund: Tidigare studier har visat att tarmfloran har stor betydelse för hälsa och att kosten påverkar tarmfloran. Syfte: Att undersöka ett urval av Uppsalastudenters inställning till och kunskap om livsmedel som främjar tarmfloran och hur ofta de tar hänsyn till denna aspekt vid livsmedelsval. Metod: En webbenkät skickades till alla administratörer vid Uppsala Universitet. Vissa institutioner publicerade denna på sin studentportal. Enkäten lades även ut i studentgrupper på facebook. Svarsinsamligen skedde under 12 dagar. Svaren analyserades i SPSS och flera Chi två-tester utfördes för att se om signifikanta samband förekom. Resultat: 727 personer deltog. En signifikant majoritet höll helt eller delvis med att tarmfloran har en stor betydelse för människors hälsa (92%), samt att val av livsmedel till stor del kan påverka tarmfloran (89%). 12% av deltagarna hade dagligen ätit/druckit något med hänsyn till tarmfloran och 32% hade gjort det minst en gång per månad. Temat magproblem framkom efter tolkning av anledningarna till varför/varför inte livsmedel valts med hänsyn till tarmfloran. Den generella kunskapsnivån gällande prebiotika och probiotika tolkades som låg. Slutsats: Grupper som signifikant skiljde sig gällande om de valt livsmedel för dess effekt på tarmfloran var kvinnor, personer äldre än 30 år och studenter som läst kostvetenskap på universitetsnivå. De grupper med signifikant större kunskap var de studenter som läst kostvetenskap på universitetsnivå och de som haft vetenskapliga artiklar som huvudsaklig kunskapskälla. Fler undersökningar inom området tarmflora och konsumenter behövs. tarmflora inställning kunskap livsmedel prebiotika probiotika studenter Social Sciences Samhällsvetenskap
3	Forsigtig antibiotikabrug i Norden. Hvordan kan den fremmes? Fokus er antibiotikas påvirkning af tarmfloraen / Antibiotics and intestinal flora: improving the prudent antibiotic use in Scandinavia Leitz, Christine January 2014 (has links) BAGGRUND: Antibiotikaresistens udgørentrussel mod folkesundheden. Antibiotikabruger hoveddrivekraften bag resistensudviklingen.Restriktiv antibiotikabrugi overens-stemmelse med de gældende retningslinjerer derfornødvendig. Tarmfloraenpåvirkes af antibiotika oghar betydning for helbredet.Den salutogene teori er et veletableretkonceptindenfor Public Health. Oplevelse af sammenhæng (OAS)udgør et centralt koncept indenfor den salutogene teori, afspejler en persons syn på livet og kapacitet til at respondere på stressfyldte situationerog indeholder komponenterne begribelighed, håndterbarhed og meningsfuldhed.OASudgøret værdifuldt værktøj ved problemstillinger, hvor målet er ”compliant”adfærd.Det kunne tænkes,at hvis befolkningen og lægerne manglede OAS vedrestriktiv antibiotikabrug, kunne dette bidrage til at derescompliance til retningslinjerne, der anbefaler forsigtig antibiotikabrug ikke var optimal. FORMÅL: At formulere forslag til, hvordan forsigtig antibiotikabrug kunne fremmes ved at optimere OAS. Baggrundener litteratur, der belyser (i) befolkningens og lægernesholdninger overfor antibiotika og antibiotikaresistens i Norden og (ii) antibiotikas påvirkning af tarmfloraen og mulige helbredsmæssige konsekvenser.Det undersøges om der er grund til at ændre holdning overfor antibiotika,hvilke faktorerderfremmer og hæmmer forsigtig antibiotikabrug og hvordan OASkunne optimeres. METODE: Litteraturstudie efter struktureret litteratursøgning i PubMed og PsychINFO. RESULTATER: Antibiotika betragtes som noget beskyttende. Det kan ikke udelukkes, at antibiotika ved at påvirke tarmfloraen, kan have negative konsekvenser for helbredet.Viden, vaner og kommunikation har betydning for hvordan antibiotika bruges og hvorvidt forsigtig antibiotikabrug opleves begribelig og håndterbar.Læger kan ved ordination af antibiotika opleve en konflikt mellem patienten,der skal behandles bedst muligtog samfundet, hvor tiltagende antibiotikaresistens skal begrænses. Dette kan være én grund til at forsigtig antibiotikabrug ikke opleves meningsfuld. KONKLUSION: Forsigtig antibiotikabrug kunne fremmes ved atfremme velfungerende kommunikationog ved atbruge antibiotikas påvirkning af tarmfloraenog mulige helbredsmæssige konsekvenser som motivation. Hensigtsmæssige vaneri sammen-hæng med antibiotikabrug skal støttes og uhensigtsmæssige vaner om lægges. Her kunnelæger følges af en mikrobiolog for en dag / BACKGROUND:Drug resistance resulting from the overuse of antibiotics poses a threat to public health. Consequently, antibiotics must be used more cautiously.Intestinal flora is important to health and antibiotics can disrupt intestinal flora. Salutogenic theory is a well-established concept in public health. Sense of coherence (SOC), which is a key concept insalutogenic theory, reflects a person ́s lifeviewand capacity to respond to stressful situations, includes three components: comprehensibility, manageability and meaningfulness. SOC is a valuable tool for problems that target “compliant” behavior. Lack of SOC in both physicians and the general public may contribute to poor compliance to current guidelines that recommend restricting the use of antibiotics. AIM: The study aimed to formulate proposals for promoting the prudent use of antibiotics by optimizing SOCbased on literature that illustrates(i) the attitudes of the general public and doctors regarding antibiotics and antibiotic resistance in Scandinavia and (ii) the influence and possible health consequences of antibiotics on intestinal flora. It is discussed whether there are reasons for looking at antibiotics in a different way, which factors that facilitate or hinder prudent antibiotic use and how SOC could be optimized. METHODS: A literature study aftera structured search of the PubMed and Psych INFOdatabases. RESULTS: Although antibiotics are generally considered protective, their effect on intestinal flora may have adverse health consequences. Knowledge, habits and communication affect how antibiotics are used and whether prudent antibiotic use is experienced comprehensible and manageable. Doctors may experience conflict when prescribing antibiotics between treating the patient in the best possible manner and the need to limit such treatment to protect the community from increased resistance to antibiotics. Doctors ́wish to guarantee that their patients receive the best possible treatment might be one reason why they do not adhere to guidelines that recommend more restrictive use of antibiotics. Doctors do not consider the cautious use of antibiotics as meaningful. CONCLUSION: Careful antibiotic use could be promoted by using the influence of antibiotics on intestinal flora as motivational strategy;promoting effective communication and supporting appropriate and unlearn undesirable habits related to antibiotic use. A possible approach would be teaming physicians with a microbiologist for a day / <p>ISBN 978-91-982282-8-1</p> antibiotics gutflora microbiota sense of coherence compliance antibiotika tarmflora microbiota oplevelse af sammenhæng compliance
4	Fekal mikrobiell transplantation (FMT) vid fetma och metabolt syndrom Titusson, Åsa January 2017 (has links) I Sverige lider 14% av befolkningen av fetma, och övervikt är ett växande hälsoproblem i hela västvärlden. Fetma kan leda till kardiovaskulära sjukdomar, och det finns idag ingen effektiv läkemedelsbehandling mot fetma. I djurstudier associeras fetma med förändringar i sammansättningen av tarmfloran samt metabola funktionen. Vårt hälsotillstånd speglas av mikrobiotans sammansättning som påverkas av miljöfaktorer. Manipulation av mikrobiotan i tarmen via fekal mikrobiell transplantation (FMT) skulle därför kunna vara ett behandlingsalternativ vid fetma och dess följdsjukdomar. Sådana djurstudier finns publicerade, samt en studie som genomförts på människor med metabolt syndrom där hälsoeffekter av FMT utvärderats. Syftet med denna litteraturstudie, som är läkemedelsinriktad, var att utvärdera om FMT skulle kunna ha en gynnsam effekt på tarmfloran hos individer med fetma och/eller metabolt syndrom. Av de åtta artiklarna kunde goda effekter av FMT utläsas vid behandling av fetma och metabolt syndrom. Kosten hade en betydelse för resultatet; vid en alltför, vad som anses ohälsosam kost, kunde inte en effekt av FMT utläsas. Det som gav positiva hälsoeffekter var butyratproducerande mikrobiota samt metanogener. Dock behöver fler studier göras för att ta reda på vilken roll tarmfloran har på kroppsvikt och energihomeostas, samt vilka roller olika mikrober har, för att få en effektiv sammansättning inför en FMT. / In Sweden, 14% of the population suffer from obesity, and it is a growing health problem throughout the western world. Obesity can lead to cardiovascular disease, and today there is no effective drug treatment for obesity. In animal studies, obesity is associated with changes in the composition of the intestinal flora and metabolic function. Our state of health is reflected by the composition of the microbiota, which is influenced by environmental factors. Thus, manipulation of the microbiota in the intestine via fecal microbial transplantation (FMT) could be a treatment option for obesity and its sequelae. Such animal studies are published, and there is one study conducted on humans with metabolic syndrome where the health effects of FMT was evaluated. The purpose of this literature study, which has a pharmaceutical focus, was to evaluate whether FMT could have a beneficial effect on the intestinal flora of individuals with obesity and/or metabolic syndrome. Of the eight articles, good effects of FMT could be seen in the treatment of obesity and metabolic syndrome. The food had a bearing on the result; with an, what is considered, unhealthy diet, an effect of FMT could not be seen. What gave positive health effects was butyrate producing microbiota as well as methanogens. However, more studies need to be done to find out what role the intestinal flora has on body weight and energy homeostasis, as well as what roles different microbiota have, to get an effective composition of microbes for FMT. Fekal mikrobiell transplantation (FMT) fetma metabolt syndrom mikrobiota tarmflora Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
5	Kan probiotika lindra depression? Eckered Göransson, Sara January 2019 (has links) Tidigare forskning har visat ett samband mellan vår tarmflora och vår fysiska hälsa, och idag görs även mycket forskning på om den även kan påverka vår mentala hälsa. Idag lider över fyra procent av världens befolkning av depression, och den här litteraturstudien har, genom att analysera sju studier och deras resultat, försökt få svar på frågan om probiotika kan lindra depression. Antingen som primär behandling eller som komplement till annan behandling. Den här litteraturstudien gav inga konkreta svar på den frågan, annat än att alla inblandade forskare är överens om att det behövs göra fler, längre och större studier innan man kan dra några slutsatser. / Previous research has shown a connection between our microbiota and physical health, and today a lot of research is also being done on whether it also can affect our mental health. Today, over four percent of the world's population suffers from depression, and this literature study has, by analysing seven studies and their results, attempted to answer the question of whether probiotics can alleviate depression. Either as primary treatment or as a supplement to other treatment. This literature study did not provide any definite answers to that question, other than that all the researchers involved in the studies analysed agree that more, longer and larger studies are needed before one can draw any conclusions. Probiotics Gut microbiota Depression Gut-brain axis Probiotika Tarmflora Depression Tarm-hjärn axeln Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
6	Investigation of the relation between microbiotic changes and Alzheimer's Disease using machine learning on bile acids / Undersökning av samband mellan tarmflora och Alzheimers sjukdom med hjälp av maskininlärning på gallsyror Hedenmalm, Victoria, Westberg-Bladh, Alexander January 2018 (has links) Alzheimer's disease (AD) is an increasing problem in modern society, both with regards to public health and cost of care. The causes of AD are not yet fully understood, and there is no cure or inhibiting drug. The aim of this thesis is to investigate the association between the bile acid profile as an indicator of dysbiosis and AD and mild cognitive impairment (MCI) using machine learning algorithms. The hypothesis that bile acid data can be used to predict AD or MCI at the time of diagnosis has been tested, and could not be confirmed. Somewhat better test results were obtained for the transition from normal cognitive function to MCI and from MCI to AD over time. Limitations relevant for this study included the possible uncertainties in the diagnostic patient data as well as in the relationship between bile acids and dysbiosis. The results from transitions in patient's diagnosis could warrant further research on the relationship between the bile acid profile or dysbiosis and changes in cognitive function. We suggest such research is conducted with more sophisticated models. / Alzheimers sjukdom (AD) är ett viktigt och ökande problem i dagens samhälle, både vad gäller folkhälsan och kostnaderna för samhället. Orsakerna bakom AD är än idag inte helt utredda och det finns inget botemedel eller bromsmedicin. Målet med den här studien är att undersöka sambandet mellan gallsyraprofilen som en indikator på dysbios och AD och mild kognitiv störning (MCI) med hjälp av maskininlärningsalgoritmer. Hypotesen att gallsyraprofilen kan användas för att förutsäga AD eller MCI vid diagnostillfället har studerats och kunde inte fastställas. Något bättre resultat erhölls vad gäller övergången från normal kognitiv funktion till MCI och från MCI till AD över tid. Begränsningar som är relavanta för studien inkluderar möjlig osäkerhet vad gäller diagnosen och även vad gäller sambandet mellan gallsyraprofilen och dysbios. Resultaten från förändringen i patienters diagnos kan vara en grund för fortsatt forskning om samband mellan gallsyraprofilen eller dysbios och förändringar i kognitiv funktion. Vi föreslår att mer sofistikerade modeller används för sådan forskning. Alzheimer's disease mild cognitive impairment machine learning microbiota gut flora bile acids ADNI classification metabolomics Alzheimers sjukdom mild kognitiv störning maskininlärning tarmflora gallsyra ADNI klassificering Computer Sciences Datavetenskap (datalogi)
7	GRAVIDA KVINNORS INTAG AV KOSTTILLSKOTT : En kvantitativ studie med fokus på järn och probiotika / PREGNANT WOMEN´S INTAKE OF DIETARY SUPPLEMENT : A quantitative study focusing on iron and probiotics Lange Bålman, Miriam January 2019 (has links) Sammanfattning Bakgrund Vitamin- och mineralbrister hos gravida kvinnor kan leda till missfall och allvarliga störningar i barnets utveckling. Moderns tarmflora överförs med stor sannolikhet till barnet under förlossningen och kan därför innebära ett viktigt steg i utvecklingen av barnets tarmflora. En tänkbar lösning för att säkra ett adekvat intag kan vara konsumtion av kosttillskott och probiotika. I dagsläget finns osäkra uppgifter om hur många gravida kvinnor som intar tillskott. Syfte Att undersöka hur många gravida kvinnor i Västerbottens län som valde att inta kosttillskott, främst järn och probiotika, samt om det fanns en skillnad mellan olika faktorer och intag. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie där gravida kvinnor (n=1473) från Northpop-studien i Västerbottens län svarade på ett frågeformulär gällande intag av kosttillskott och faktorer som ålder, utbildning, kostregim etc. De statistiska tester som användes var Chi-2-test, oberoende t-test och Mann Whitney U-test. Materialet analyserades i SPSS. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Majoriteten av deltagarna svarade att de intog kosttillskott. Faktorer som ökade intaget av kosttillskott hos gravida kvinnor var högre ålder (p=0,030) jämfört med lägre ålder, högre utbildningsnivå (p=0,006) jämfört med lägre utbildningsnivå och vegetarisk/vegansk kost (p=0,021) jämfört med blandkost. Femtiofem procent uppgav att de intog järntillskott. De faktorer som ökade intaget av järntillskott hos gravida kvinnor var vegetarisk/vegansk kost (p=0,001) jämfört med blandkost. Probiotika intogs av 2 procent. Ett högre intag av probiotika sågs hos personer boende i stadsområde (p=0,024) jämfört med övriga boenderegioner samt de som åt vegetarisk/vegansk kost (p=0,001) jämfört med blandkost. Slutsats Majoriteten av deltagarna intog någon typ av kosttillskott, hälften intog järntillskott och en liten andel intog probiotika. Lågutbildade, yngre, de som äter blandkost och bor utanför stadsområde verkar vara i riskgruppen för att inte inta kosttillskott. / Abstract Background Vitamin and mineral deficiencies in pregnant women can lead to miscarriage and serious disturbances in children’s development. The intestinal flora of the mother is most likely transmitted to the child during childbirth and may lay the foundation for the child's health. One possible solution to ensure an adequate intake may be the consumption of dietary supplements and probiotics. At present, there is insufficient data on supplement consumption among pregnant women. Objective The purpose of the study was to examine how many pregnant women in Västerbotten County chose to consume dietary supplements, mainly iron and probiotics, and whether there was a difference between different factors and intake. Method A quantitative cross-sectional study where pregnant women (n=1473) from the Northpop-study in Västerbotten County responded to a questionnaire regarding consumption of dietary supplements and factors such as age, education, diet etc. The material was analyzed in SPSS with Chi-2-test, independent T-Test and Mann-Whitney U-Test. Using significance level <0.05. Results The majority of participants, 90 percent, responded that they consumed dietary supplements. The factors that increased the intake of dietary supplements in pregnant women were higher age (p=0.030), higher education (p=0.006) and vegetarian/vegan diet (p=0.021). Iron was reported to be consumed by 804 people, 55 percent. The factors that increased the intake of iron supplement in pregnant women were vegetarian/vegan diet (p=0.001). Probiotics were consumed by 25 people, 2 percent. Living in urban areas (p=0.024) and eating vegetarian/vegan diet (p=0.002) increased consumption of probiotics. Conclusion The majority of participants chose to consume some type of dietary supplement, half of the participants consumed iron supplements and a small part consumed probiotics. It appears that pregnant women who are low educated, younger, eating an omnivorous diet and living outside urban areas are in the risk zone for not consuming dietary supplements. / Northpop Pregnant pregnant women woman pregnancy children fetus dietary supplements supplements iron iron supplements probiotics probiotic supplements intestinal flora bacteria gut vitamin vitamins minerals minerals B12 folate diet education low educated highly educated region age intake diet regime northpop Västerbotten Västerbotten County Council Umeå University Umeå Sweden Miriam Lange Bålman Miriam Lange Balman science economist vegetarian vegan mixed diet omnivore urban area country side quantitative nutrition diet dietician dietetics quantitative nutrition diet Chi-2 test independent t-test Mann Whitney U-test Multivitamins (mixture of vitamins) Multi-minerals (blend of minerals) Probiotics Omega-3 fish oil Blutsaft A- vitamin B vitamin vitamin C vitamin D vitamin E folic acid iron calcium beta-carotene vitamin B complex selenium antioxidants zinc magnesium q10 exercise physical activity lifestyle bachelor essay Gravid gravida kvinnor kvinna graviditet foster barn kosttillskott tillskott järn järntillskott probiotika probiotikatillskott tarmflora bakterier tarm vitamin vitaminer mineral mineraler B12 folat kost utbildning lågutbildad högutbildad boenderegion stad landsbygd ålder intag kostregim northpop Västerbotten Västerbottens läns landsting Umeå universitet Umeå Sverige Miriam Lange Bålman Miriam Lange Bålman kostvetenskap kostekonom vegetarisk vegetariskt vegan veganskt blandkost stadsområde kvantitativ näring samhällsrelevans dietist dietetik Chi-2-test oberoende t-test Mann Whitney U-test Multivitaminer (blandning av vitaminer) Multimineraler (blandning av mineraler) Probiotika Omega-3 fiskolja Blutsaft A-vitamin B-vitamin C-vitamin D-vitamin E-vitamin Folsyra Järn Kalcium Betakaroten Vitamin B-komplex Selen Antioxidanter Zink Magnesium Q10 träning fysisk aktivitet livsstil uppsats kandidatexamen Nutrition and Dietetics Näringslära

1

Page generated in 0.4183 seconds