Studiens syfte är att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsägare i Göteborg och ett fackförbund framställdes på nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007. Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom ägaren inte ville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmärksamhet i media och flera högt uppsatta politiker uttalade sig om händelsen. Konflikten liknades vid flera tillfällen vid den bibliska berättelsen om David och Goliat. För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framställdes gjorde vi en kvalitativ diskursanalys. Våra teoretiska utgångspunkter är till exempel teorier om nyhetsframställning och språk. Vi kom efter vår undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade om konflikten på ett liknande sätt. I de flesta fall framställdes salladsbarens ägare Sofia Appelgren som David och facket som Goliat. Alla tidningarna använder sig i flera fall av medieforskaren Hvitfeldts kriterier för vinkling i media. De vanligaste vinklingarna var personifiering, den enskilde mot myndigheten och konfliktvinkeln. Händelsen beskrevs med ett språk som var rikt på metaforer. Vi hittade två typer av metaforer som förekom frekvent i alla tidningarna. Det var krigsmetaforer och politiska metaforer. Den största skillnaden vi kunde se mellan tidningarnas rapportering var att Aftonbladet var de enda som i vissa fall vinklade konflikten till fackets fördel och Sofia Appelgrens nackdel. Vi såg också att Aftonbladets artiklar i större utsträckning var vinklade. En annan skillnad var att Dagens Nyheter fokuserade mer på de politiska aktörerna. / The purpose of this study is to analyze how a conflict between a restaurant owner in Gothenburg and a labor union is described in the newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten during the time from the 5th of December 2006 until the 31st of March 2007. The labor union put the restaurant in a blockade on the 5th of December 2006 because the owner did not comply with the collective labor agreement. The media paid a great deal of attention to the conflict and high ranking politicians got involved. The conflict was frequently compared to the biblical David and Goliath story. In order to discover how the three newspapers had portrayed the conflict we made a qualitative discourse analysis. We used theories about news production and language as starting-points. Our conclusion was that the newspapers all reported news about the conflict in similar ways. In most cases the restaurant owner Sofia Appelgren was described as David and the labor union as Goliath. All three newspapers used media scientist Hvitfeld’s criteria for view points in media on several occasions. The most common view points were personification, the individual against the collective authority and the conflict view point. The incident was described using many metaphors. We found two types of metaphors used frequently in all three newspapers: metaphors of war and of politics. The biggest difference that we discovered was that Aftonbladet was the only publication that in some cases made the story reflects well upon the labor union and badly upon the restaurant owner. Another difference was that Dagens Nyheter placed more focus upon the political figures involved.

<p>Studiens syfte är att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsägare i Göteborg</p><p>och ett fackförbund framställdes på nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, Dagens</p><p>Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007.</p><p>Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom ägaren inte</p><p>ville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmärksamhet i media och flera högt</p><p>uppsatta politiker uttalade sig om händelsen. Konflikten liknades vid flera tillfällen</p><p>vid den bibliska berättelsen om David och Goliat.</p><p>För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framställdes</p><p>gjorde vi en kvalitativ diskursanalys. Våra teoretiska utgångspunkter är till exempel</p><p>teorier om nyhetsframställning och språk.</p><p>Vi kom efter vår undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade om</p><p>konflikten på ett liknande sätt. I de flesta fall framställdes salladsbarens ägare Sofia</p><p>Appelgren som David och facket som Goliat. Alla tidningarna använder sig i flera fall</p><p>av medieforskaren Hvitfeldts kriterier för vinkling i media. De vanligaste vinklingarna</p><p>var personifiering, den enskilde mot myndigheten och konfliktvinkeln. Händelsen</p><p>beskrevs med ett språk som var rikt på metaforer. Vi hittade två typer av metaforer</p><p>som förekom frekvent i alla tidningarna. Det var krigsmetaforer och politiska</p><p>metaforer. Den största skillnaden vi kunde se mellan tidningarnas rapportering var att</p><p>Aftonbladet var de enda som i vissa fall vinklade konflikten till fackets fördel och</p><p>Sofia Appelgrens nackdel. Vi såg också att Aftonbladets artiklar i större utsträckning</p><p>var vinklade. En annan skillnad var att Dagens Nyheter fokuserade mer på de</p><p>politiska aktörerna.</p> / <p>The purpose of this study is to analyze how a conflict between a restaurant owner in</p><p>Gothenburg and a labor union is described in the newspapers Aftonbladet, Dagens</p><p>Nyheter and Göteborgs-Posten during the time from the 5th of December 2006 until</p><p>the 31st of March 2007. The labor union put the restaurant in a blockade on the 5th of</p><p>December 2006 because the owner did not comply with the collective labor</p><p>agreement.</p><p>The media paid a great deal of attention to the conflict and high ranking politicians</p><p>got involved. The conflict was frequently compared to the biblical David and Goliath</p><p>story. In order to discover how the three newspapers had portrayed the conflict we</p><p>made a qualitative discourse analysis. We used theories about news production and</p><p>language as starting-points.</p><p>Our conclusion was that the newspapers all reported news about the conflict in similar</p><p>ways. In most cases the restaurant owner Sofia Appelgren was described as David and</p><p>the labor union as Goliath. All three newspapers used media scientist Hvitfeld’s</p><p>criteria for view points in media on several occasions. The most common view points</p><p>were personification, the individual against the collective authority and the conflict</p><p>view point. The incident was described using many metaphors. We found two types of</p><p>metaphors used frequently in all three newspapers: metaphors of war and of politics.</p><p>The biggest difference that we discovered was that Aftonbladet was the only</p><p>publication that in some cases made the story reflects well upon the labor union and</p><p>badly upon the restaurant owner. Another difference was that Dagens Nyheter placed</p><p>more focus upon the political figures involved.</p>

Salladsbarer i livsmedelsbutiker är något som ökat avsevärt i Sverige de senaste åren. Även i andra länder är det populärt, och främsta anledningen till detta är bekvämligheten och strävan efter ett hälsosammare matval. Syftet med detta examensarbete var att undersöka risker och rutiner kopplade till livsmedelsbutikernas salladsbarer, samt att ge en bild av konsumenternas attityd till den nya trenden. Informationsförordningen är en sammanslagning av två EU-direktiv, som ingående beskriver regler om hur livsmedel ska märkas. I december år 2014 utökades informationsförordningen med fler krav från EU. De nya kraven innebar t.ex. att allergener och infrysningsdatum för kött och fisk skulle märkas tydligare. Det är enligt denna förordning viktigt att butikspersonalen arbetar med tydliga regler och rutiner för att upprätthålla de krav som ställs på salladsbaren. Genom en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har data, rörande butikspersonalens kunskaper samt konsumentens attityd gentemot salladsbaren, samlats in. I den kvalitativa undersökningen deltog sju personer från olika kedjor inom livsmedelsbranschen, vars ansvarsområde är salladsbaren i deras egen hembutik. Totalt intervjuades, i enkätform, femtiofem konsumenter i livsmedelsbutikerna. Frågorna innehöll bl.a. tycke och förtroende till salladsbar, samt tillsatser i mat. Resultatet av undersökningen visar att personalen har en god kunskap om rutiner och risker kopplade till salladsbaren. Konsumenterna i studien visar ett lägre förtroende till livsmedelsbutikernas, och salladsbarens produktsäkerhet. Majoriteten av respondenterna var utan allergi till något livsmedelsinnehåll, men uppskattade inte tillsatser. Slutsatsen av denna undersökning visade på en god kunskap hos personalen, men ett lägre förtroende hos konsumenten till butikens produktsäkerhet. Detta resultat som är inte generaliserbart p.g.a. de få deltagarna. / Salad bars in Swedish grocery stores have increased in frequently in the last few years. Many other countries have also followed the new hot trend, and the main reason of this increase is the convenience and the pursuit of a healthy meal. The purpose of this study was to examine the risks and routines of the salad bars in Swedish grocery stores, and look into the customer’s attitude against the concept. The Regulation of Information merges two EU directives, and includes rules on how the foods must be handled. In December 2014 the Regulation of Information increased with more claim from the EU. The new claims implied for example that allergens and the date of freezing, for meat and fish, must be labeled more legible. According to this Regulation, the staff in grocery stores must clearly show that the rules are being followed, with help of logs and rules of hygiene. The results of the study show that the staff has a good knowledge regarding routines and risks connected to the salad bar. The consumers in the study show a relatively low confidence in food stores' products. The majority has no form of food allergy, but did not appreciate additives in the food. The conclusion of the study shows that the staff has good knowledge in product safety, but unfortunately the customers’ don´t think so. The result isn’t generalizable – you´ll need more participants in the study to generalize.

Inledning: Salladsbarer är ett trendigt och lättillgängligt måltidsalternativ som finns i de flesta dagligvaruhandelsbutiker. Personal och konsumenter hanterar dagligen livsmedel och utrustning vid salladsbaren. Det saknas idag information och kunskap om hur personers beteende kring en salladsbar kan påverka livsmedelssäkerheten. Syfte: Undersöka risker med offentlig livsmedelshantering vid en salladsbar. Metod: Dolda observationer av personal och konsumenters riskbeteende. Hygienkontroll av portionsförpackningar. Bakterieprovtagningar av ytor i anknytning till salladsbaren följt av en artbestämning. Studiens intention är att ge en kvalitativ bild av de hygienutmaningar som livsmedelshantering i en offentlig miljö kan innebära. Resultat/Slutsats: Resultatet av observationerna visar att det sker ett flertal olika riskbeteende i anknytning till salladsbaren, framför allt bland konsumenter, vilket kan leda till korskontamination. Hygienkontrollen visade att medelvärdet av samtliga portionsförpackningar låg inom gränsvärdet för godkänd hygienstandard. Analysen av bakterieprover tagna från olika ytor kopplade till salladsbaren visade att det förekommer en hög variation av olika bakterier. Det finns en risk för bakteriespridning genom personers riskbeteende kopplade till salladsbaren. Risker kan förebyggas genom ökad kunskap och information om hygien och normer för beteende kring salladsbarer. / Introduction: Salad bars are a trendy and easily accessible meal option available in most grocery stores. Staff and consumers handle food and equipment at the salad bar daily. There is today no information and knowledge about how people's behavior around a salad bar can affect food safety. Purpose: To investigate risks with public food management at a salad bar. Method: Hidden observations of staff and consumer risk behavior. Hygiene control of portion packages. Bacterial sampling of surfaces associated with the salad bar followed by a species determination. The aim of the study is to provide a qualitative picture of the hygiene challenges that food management in a public environment may imply. Result/Conclusion: The results of the observations show that there are a variety of risk behaviors associated with the salad bar, especially among consumers, which can lead to cross contamination. The hygiene check showed that the average of all portion packages was within the limit of approved hygiene standards. The analysis of bacterial samples taken from different surfaces linked to the salad bar showed that there was a high variety of different bacteria. There is a risk of bacterial spread through people's risk behavior linked to the salad bar. Risks can be prevented through increased knowledge and information on hygiene and norms around salad bars.