Modern agriculture has made great strides in terms of efficiency, yields, and profits, but has come to be characterised by a large environmental impact and resource use, global transports, poor working conditions, and a lack of contact between producers and consumers. In response to these concerns, many different initiatives commonly referred to as Alternative Food Networks (AFNs) have been established to solve some or all of these issues. One such AFN is Community Supported Agriculture (CSA) where customers of the CSA farm rather become members and pay upfront for a whole season of produce, sharing risks amongst all members and the farmer. The CSA concept, or andelsjordbruk as it is commonly known in Swedish, is still fairly unestablished in Sweden despite a few farms having been in operation since the start of the 2000s. This study aims to research some of the details regarding active CSAs in the country, as well as their potential to affect the whole national food system. The study was conducted through an online survey that garnered 17 respondents, as well as an accompanying literature review of previous works dealing with CSAs and AFNs internationally, with a focus on Sweden. In addition to this, the results of the survey were analysed with the help of Multi-Level Perspective and social innovations perspective as previously applied to AFNs.  Results of the study solidify many of the conclusions drawn by previous works while showcasing the diversity of Swedish CSAs. Some key conclusions from the respondents of this survey include that only a few farms were started more than five years ago and the model has only risen in popularity over time. The farms are run by a few people with varying degrees of external help from members of the CSA or others, and they often have other sources of income outside of the CSA side of the business. The respondents view the CSA model favourably compared to other forms of sales, mainly due to the social connection with consumers, but struggle to make it financially sustainable and thus most want to continue growing and gaining more members. The farmers are driven by several aspects of sustainability, personal fulfilment, and a drive to educate and inspire others as well as changing the food system for the better. The effects of the covid-19 pandemic were mainly felt in events and personal meetings on the farms, striking some of the key parts of the CSA model.  From both the multi-level perspective and social innovations perspective, the CSA model has a potential to affect the Swedish food system as a whole due to its replicability and high focus on inspiration and education, spreading ideas and knowledge and building social capital outside of the rules of the corporate food regime. The uncertainties regarding long-term financial viability speak against it, but these uncertainties are lessened by the farms who have been operating in the CSA model for many years and managed to thrive. / Den moderna jordbruksindustrin har gjort stora framsteg när det gäller effektivitet, skördestorlek och vinster, men har kommit att präglas av en stor miljöpåverkan och resursanvändning, globala transporter, dåliga arbetsförhållanden och brist på kontakt mellan producenter och konsumenter. Som svar på detta har många olika initiativ som vanligtvis på engelska kallas Alternative Food Networks (AFNs) etablerats för att bemöta några eller alla dessa problem. Ett sådant AFN är Community Supported Agriculture (CSA) där kunderna på CSA-gården snarare blir medlemmar och betalar i förskott för en hel säsong med råvaror vilket distribuerar risken bland alla medlemmar och lantbrukaren själv. CSA-konceptet, eller andelsjordbruk som det kallas i Sverige, är fortfarande ganska oetablerat i landet trots att några gårdar har varit i drift sedan början av 2000- talet. Denna studie syftar till att undersöka några detaljer kring aktiva CSA i landet, liksom deras potential att påverka det nationella livsmedelssystemet i stort. Studien genomfördes genom en webbaserad enkätundersökning med 17 respondenter, samt en medföljande litteraturstudie över tidigare arbeten som behandlar CSA och AFN internationellt men med fokus på Sverige. Utöver detta analyserades resultaten av undersökningen med hjälp av så kallat multi-level perspective och social innovations perspective såsom de tidigare tillämpats på AFN.  Resultaten av studien bekräftar många av slutsatserna från tidigare verk samtidigt som de visar mångfalden av svenska CSA-jordbruk. Några viktiga slutsatser från respondenterna i denna undersökning inkluderar att endast ett fåtal gårdar startades för mer än fem år sedan och att modellen har ökat i popularitet över tid, gårdarna drivs av några få personer med varierande mängd jordbrukshjälp från både medlemmar och icke- medlemmar, och de har ofta andra inkomstkällor utanför CSA-delen av verksamheten. Respondenterna har en positiv inställning till CSA-modellen jämfört med andra former av försäljning, främst på grund av den sociala kontakten med konsumenterna, men kämpar för att göra den ekonomiskt hållbar och de flesta vill därför fortsätta växa och få fler medlemmar. Lantbrukarna i denna studie drivs av flera aspekter av hållbarhet, personlig tillfredsställelse och en drivkraft för att utbilda och inspirera andra samt att förändra matsystemet till det bättre. Effekterna av covid-19-pandemin märktes främst vid evenemang och personliga möten på gårdarna, vilket slog hårt mot några av de viktigaste delarna av CSA-modellen.  Ur både multi-level perspective och social innovations perspective har CSA-modellen en potential att påverka det svenska livsmedelssystemet på grund av dess replikerbarhet och höga fokus på inspiration och utbildning, spridning av idéer och kunskap samt byggande av socialt kapital utanför reglerna för dagens livsmedelsregim. Osäkerheterna om långsiktig ekonomisk lönsamhet talar emot modellen, men dessa osäkerheter minskar tack vare de gårdar som har arbetat med CSA i många år och lyckats frodas.

Runtom i världen finns många modeller, mål och visioner för en hållbar utveckling, och många av dessa kan kopplas till jordbruk. Livsmedelsproduktion är en av de viktigaste industrierna vi har och är även källan till en stor del av utsläpp, färskvattenanvändning, övergödning och annan problematik kring miljö, ekonomi, levnadsvillkor och mycket mer. För att säkra en hållbar utveckling för samhället i stort är alltså produktionen av mat en viktig pusselbit, men utvecklingen de senaste hundra åren har gått mot en intensifiering, globalisering och mekanisering av jordbruket utan dess like. Som en motreaktion på detta har flera alternativa livsmedelssystem utvecklats med olika skalor, utgångspunkter och resultat. Ett av dessa system är konceptet Community Supported Agriculture (CSA), eller andelsjordbruk som det kallas på svenska. Konceptet utvecklades redan på 60-talet i Europa och Japan och kom till USA på 80-talet där det sedan dess har expanderat enormt, men i Sverige är det fortfarande relativt nytt och kunskapen kring andelsjordbruk är liten. De flesta av det 50-tal CSA-gårdar som finns i landet har tillkommit de senaste åren och för konsumenter, lagstiftare och jordbrukare finns ännu inte det forskningsunderlag som krävs för att fatta beslut kring och släppa fram utvecklingen av konceptet. Detta arbete ämnar att lyfta fram de sätt som CSA-modellen kan bidra till en hållbar utveckling. Detta genom att genomföra en litteraturstudie om modellen och hållbara livsmedelssystem i allmänhet och sedan koppla resultaten till de uppsatta målen för hållbar utveckling som finns på global, nationell och lokal nivå. Från resultaten görs även jämförelser med en fallstudie-referens, CSA-gården Under Tallarna i Södertälje. Resultaten indikerar att CSA har mycket att bidra med i flera aspekter av hållbar utveckling. Utöver hållbar produktion av livsmedel finns det nyttor bland annat inom hälsa, ekonomi, utveckling av landsbygd, lokalsamhällen och kultur. För att uppnå de satta hållbarhetsmålen krävs en omställning av livsmedelssystemet och det konventionella jordbruket i dess kärna. Resultatet av studien visar att CSA-konceptet, med stöd från intressenter i och kring livsmedelssystemet, har potential att möjliggöra en sådan omställning. / Around the world there are many models, goals and visions for sustainable development, and many of these can be linked to agriculture. Food is vital for humans and thus food production is one of the most important industries we have. It is also the source of a large part of emissions, fresh water use, eutrophication and other problems concerning the environment, economy, living conditions and much more. Thus, to ensure sustainable development for society as a whole, sustainable food systems are an important piece of the puzzle, but the development over the past hundred years has gone towards an intensification, globalization and mechanization of agriculture like never before. As a response to this, several alternative food systems have been developed with different scales, starting points and results. One of these systems is the concept of Community Supported Agriculture (CSA) (Swe. Andelsjordbruk). The concept was developed in the 1960s in Europe and Japan and came to the USA in the 80s where since then the number of CSA-farms has increased to thousands, but in Sweden it is still relatively new and the knowledge about this form of cooperative agriculture is small. Most of the 50 or so CSA farms in the country have started in recent years and for consumers, legislators, and farmers, the research that has been done in other countries has yet to be done in Sweden in order to allow them to make decisions and open up for further development of the concept. This work aims to highlight the ways in which the CSA model can contribute to sustainable development. This is done by conducting a literature study of the model and sustainable food systems in general and then linking the results to the set goals for sustainable development that exist at global, national and local level. Aswell as comparing to a case study reference, a CSA-farm in Södertälje called Under Tallarna. The results indicate that CSA has much to contribute in several aspects of sustainable development. In addition to sustainable production of food, there are benefits, for example, in health, economy, development of rural areas, local communities, and culture. Achieving the set sustainability goals requires a transformation of the current food system and the conventional agriculture at its core. The result of the study shows that the CSA concept, with the support of stakeholders throughout the food system, has the potential to facilitate such a transition.

Denna kandidatuppsats undersöker hur beteendeförändringsmodellerna “The Behaviour Change Wheel” (BCW), “BCT-Taxonomin” och ”Foggs Behavioural Model” (FBM) kan appliceras i skapandeprocessen av en informativ teknisk tjänst, i syfte att uppnå positiv beteendeförändring gällande svinn av grönsaker hos individer som är medlemmar av andelsjordbruk. I studien undersöks bland annat om deltagarna upplever att den informativa tekniska tjänsten leder till positiv skillnad i beteenden gällande grönsakssvinn, samt vilka specifika komponenter från beteendeförändringsmodellerna som de upplever gör skillnad. Genom semistrukturerade intervjuer och en analys genom beteendeförändringmodellerna identifieras brister i respondenternas beteenden gällande ett minskat grönsakssvinn. Baserat på analysen länkas lämpliga komponenter från beteendeförändringsmodellerna, som tillsammans med data från intervjuerna är grunden till en webbaserad prototyp med informativa inlägg. Ett användartest utfördes under en veckas tid, som avslutades med enkäter av kvantitativ och kvalitativ form för att ta reda på huruvida det skett en förändring i användarnas beteende samt vilka komponenter från beteendeförändringsmodellerna som användarna upplevde gjorde skillnad. Resultatet visar bland annat att ungefär hälften av användarna upplevde ett minskat grönsakssvinn under användartestet, samt att majoriteten upplevde att de identifierade bristande beteenden till viss del höjdes. / This bachelor thesis investigates how the behavior change models “The Behavior Change Wheel” (BCW), “The BCT-Taxonomy” and “Foggs Behavioral Model” (FBM) can be applied in the design process of an informative technical service, with the purpose to achieve positive behavior change regarding vegetable wastage in individuals who are members of Community Supported Agriculture. The study examines, among other things, whether the participants experience that the informative technical service leads to a positive difference in behaviors regarding vegetable waste, and which specific components from the behavior change models that they experience make a difference in the behaviours. Through semi-structured interviews and an analysis through the behavior change models, deficiencies in the respondents' behaviors regarding a reduced vegetable waste are identified. Based on the analysis, appropriate components are linked from the behavior change models, which together with data from the interviews form the basis for a web-based prototype with informative posts. A user test was performed during a week, which ended with surveys of quantitative and qualitative form to find out whether there had been a change in the users' behavior and which components from the behavior change models that the users experienced had made a difference. The results show, among other things, that approximately half of the users experienced a reduction in vegetable waste during the user test, and that the majority of the users experienced that the identified deficient behaviors were to some extent increased.