Utifrån de globala utmaningarna och dystra framtidsprognoserna vi möter idag så utforskas hållbara lösningar. Andelsjordbruk är ett koncept för ett hållbart, gemenskapsbaserat jordbruk som rör sig i ett gränsland mellan att vara företagsmodell och utopisk framtidsvision, och som får allt större spridning i Sverige. Kärnan i konceptet är att återskapa lokala band och minska avstånd mellan konsument och producent. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur andelsjordbrukens lokalisering ger förutsättningarna för verksamhetens upplägg och marknadsföring, med särskild fokus på dynamiken mellan jordbrukare och andelsägare som en central komponent i andelsjordbruks-modellen. Denna undersökning genomfördes som intervjustudie med ett urval andelsjordbrukare i Sverige. Resultaten visar att graden av fysiska interaktioner mellan jordbruken och konsumenterna oavsett fysiskt avstånd inte överstiger en viss nivå då konsumenternas intresse men framför allt tid är begränsad. Det framkommer i resultaten att lokaliseringen däremot är viktig ur ett marknadsföringsperspektiv med hänsyn till kundunderlaget. Förutsättningarna för att starta ett andelsjordbruk skiljer således mellan platser och verksamheter måste hitta strategier för att anpassa sig till dem lokala förutsättningarna.

Denna studie undersöker hur det är att vara lantbrukare i Sverige idag och vad som driver människorna till att arbeta inom jordbruksnäringen, vad de själva tänker om begreppet hållbarhet och hur de anser att ett hållbart jordbruk ska drivas, studien undersöker även hur lantbrukarna ser på framtiden för sin bransch och för sig själva. Syftet är att identifiera ”människan bakom bonden” och få en ökad förståelse för lantbruket som yrke, samt hur relationen till lantbrukarnas gårdar spelar in i deras definition av vad hållbarhet är. Utifrån syftet har fyra djupintervjuer utförts med lantbrukare i Västra Mälardalen och intervjumaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Den globala livsmedelsproduktionen behöver i framtiden intensifieras för att möta den ökande befolkningsmängden. Sveriges åkerarealer är förhållandevis välbevarade jämfört med i många andra länder vilket kommer öka trycket på svensk livsmedelsproduktion. Problematiken är att möta den globala efterfrågan på svensk produktion och samtidigt göra det på ett hållbart sätt för att minimera negativ miljö- och klimatpåverkan.   Resultatet visar att lantbrukarna kan gårdarnas historia, i samtliga fall har gårdarna funnits i släkten, lantbrukarna har en god kännedom om sina marker. Det som driver dem att arbeta inom jordbruksnäringen är att arbetet är väldigt omväxlande och det är en frihet under ansvar samtidigt som det framgår att det stundvis kan vara ensamt och periodvis mycket arbete. Resultatet visar att ett hållbart jordbruk är viktigare än ett ekologiskt jordbruk och det finns en skepsis till ekologiskt hos konventionella lantbrukare. Det råder en allmän misstro till samhället där det offentliga och allmänheten ofta föredrar att handla importerade varor istället för att gynna de svenska lantbrukarna. / This study examine how it is to be a farmer in Sweden today and what that drives people to work with agriculture, what they think of sustainability as a concept and what they think of running sustainable farming, this study also examines what the farmers think about the future for agriculture as a whole and for their own business. The purpose is to identify the “human behind the farmer” and to gain an increased understanding for farming as a profession, and how the relation to the farmers landscape matters in their definition of sustainability. To reach the purpose have four in- depth interviews been made with farmers in Västra Mälardalen and the material has been analysed with qualitative content analysis. The global food production needs to increase in the future to meet the need of the increasing population. Swedish fields are relatively preserved compared to in many other countries which will increase the pressure on the Swedish food production. The problem is to meet the global demand on Swedish production and at the same time in a sustainable way to minimize negative environmental- and climate change. The result show that the farmers know their farms history, in al cases the farms have been in the family, the framers have good knowledge of their landscapes. What drives them to work with agriculture is the alternately work and the freedom with responsibility, at the same time the work is occasionally very intense and lonely. The result show that a sustainable agriculture is more important than an ecological agriculture and the conventional farmers have a scepticism for ecological. There is a general distrust for the community where the government and the public often prefer to buy imported food instead of supporting the Swedish farmers.

This thesis compares conventional agriculture and Ecological Recycling Agriculture (ERA) in terms of their environmental and socio-economic effects. Environmental effects include greenhouse gas emissions and energy use, but this analysis focuses on nutrient losses. Socio-economic effects include production, costs and benefits at macro, firm and household level. Comparisons were made at regional (Baltic Sea), national (Swedish) and local (community/municipality) level. At regional level, the main challenge is to make agriculture more environmentally friendly and reduce nutrient losses, while maintaining food production. At national level, the challenges are to shift the product mix towards more vegetables and less meat and to address the geographical division between animal and crop production. At local level, the challenge is to achieve sustainable environmental, economic and social rural development. At regional level, the empirical findings were scaled up to create three scenarios. In one scenario, agriculture in Poland and the Baltic States was transformed to resemble the Swedish average structure and resource use, which gave increased nitrogen and phosphorus surplus and substantially increased food production. Two other scenarios in which agriculture in the entire Baltic Sea area converted to ERA gave reductions in nitrogen surplus and eliminated the phosphorus surplus, while food production decreased or remained stable, depending on the strategy chosen. At national level, the environmental effects of different production methods, transport and different food baskets were compared. A household survey was performed to construct an alternative food basket, which was high in vegetables, low in meat and high in locally produced organic food compared with the average Swedish food profile. It was also 24% more expensive. Food basket content was found to be as important as production method in reducing environmental effects. Local production and processing was less important. At local level, an importer and wholesaler of organic fruit and vegetables and a group of environmentally concerned consumers were studied. The business was found to be resilient, i.e. well-suited to adapt to turbulence, and with a history of being innovative. / I den här avhandlingen jämförs konventionellt jordbruk med ekologiskt kretsloppsjordbruk. Jämförelsen görs med avseende på miljöeffekter och socio-ekonomisk påverkan. Av miljöeffekterna är fokus på läckage av växtnäring men utsläpp av växthusgaser samt energianvändning studeras också. Till de socio-ekonomiska effekterna räknas effekter på produktionsvolym samt kostnader och nyttor på såväl samhälls- som företags- och hushållsnivå. Jämförelsen görs på regional (Östersjöområdet), nationell (Sverige) och lokal (Järna/Södertälje kommun) nivå. På regional nivå är den stora utmaningen att omvandla jordbruksproduktionen i miljövänlig riktning och att minska närsaltsbelastningen samtidigt som produktionen hålls uppe. På nationell nivå är en utmaning att ändra produktionssammansättningen mot mer vegetabilier och mindre kött samt att minska den geografiska uppdelningen av djurhållning och spannmål. På lokal nivå är utmaningen att uppnå en hållbar landsbygdsutveckling ur miljömässigt såväl som ekonomiskt och socialt perspektiv. Resultat: på regional nivå beräknas miljöpåverkan och påverkan på livsmedelsproduktion i tre olika scenarier. Enligt ett scenario omvandlar Polen och de baltiska staterna sina jordbrukssektorer efter samma struktur och resursanvändning som ett genomsnittligt svenskt jordbruk. Det resulterar i att överskottet av kväve och fosfor i jordbruket ökar med 58% respektive 18% samtidigt som livsmedelsproduktionen ökar betydligt. Två andra scenarier där jordbruket i hela Östersjöregionen ställer om till ekologiskt kretsloppsjordbruk resulterar i reduktion av kväveöverskottet från jordbruket med 47-61% samt att fosforöverskottet elimineras. I de här scenarierna skulle livsmedelsproduktionen minska eller vara i princip oförändrad beroende på vilken strategi som väljs. På nationell nivå jämförs miljöpåverkan av olika produktionsmetoder, av transporter samt av olika matkassar. En hushållsstudie genomfördes i en grupp miljömedvetna konsumenter för att konstruera en alternativ matkasse. Matkassen innehöll en stor andel grönsaker, en liten andel kött och mycket lokalt och ekologiskt producerad mat jämfört med en genomsnittlig svensk matkasse. Den var även 24% dyrare i inköp. Det visade sig att miljöbelastningen påverkades väl så mycket av matkassens innehåll som av produktionsmetod. Lokal produktion och förädling var inte lika betydelsefullt. På lokal nivå studerades en grossist och importör av ekologiska frukter och grönsaker samt en grupp av miljöengagerade konsumenter (hushållsstudien ovan). Semistrukturerade intervjuer användes för att studera företaget, som visade sig vara resilient, det vill säga väl förberett för att klara turbulens på marknaden. Företaget karaktäriserades av ekonomisk stabilitet och en tradition av att vara innovativt. Ett exempel är Ekolådan, den första helt ekologisk hemleveransen av frukt och grönsaker i Stockholmsområdet. I den studerade regionen (Södertälje kommun) är efterfrågan på ekologiska livsmedel – från såväl hushåll och företag och andra organisationer som kommunen själv – hög jämfört med övriga Sverige. EU:s utvidgning innebär en möjlighet till förändrad förvaltning av Östersjön och jordbrukssektorn. En omställning i stor skala till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle leda till miljöförbättringar. En hållbar förvaltning av Östersjön, något som överenskommits inom ramen för HELCOM, kan inte uppnås samtidigt som jordbruksproduktionen maximeras i länderna runt Östersjön. Jordbruket orsakar betydande externa kostnader. Betalningsviljan för en förbättrad Östersjömiljö är stor vilket motiverar investeringar i ett miljövänligare, hållbart jordbruk. Medlemmarna i HELCOM, däribland Sveriges regering, har såväl ekonomiska som miljömässiga incitament att utnyttja möjligheten som Polens och de baltiska staternas EU-medlemskap innebär. / <p>QC 20160523</p>

Runtom i världen finns många modeller, mål och visioner för en hållbar utveckling, och många av dessa kan kopplas till jordbruk. Livsmedelsproduktion är en av de viktigaste industrierna vi har och är även källan till en stor del av utsläpp, färskvattenanvändning, övergödning och annan problematik kring miljö, ekonomi, levnadsvillkor och mycket mer. För att säkra en hållbar utveckling för samhället i stort är alltså produktionen av mat en viktig pusselbit, men utvecklingen de senaste hundra åren har gått mot en intensifiering, globalisering och mekanisering av jordbruket utan dess like. Som en motreaktion på detta har flera alternativa livsmedelssystem utvecklats med olika skalor, utgångspunkter och resultat. Ett av dessa system är konceptet Community Supported Agriculture (CSA), eller andelsjordbruk som det kallas på svenska. Konceptet utvecklades redan på 60-talet i Europa och Japan och kom till USA på 80-talet där det sedan dess har expanderat enormt, men i Sverige är det fortfarande relativt nytt och kunskapen kring andelsjordbruk är liten. De flesta av det 50-tal CSA-gårdar som finns i landet har tillkommit de senaste åren och för konsumenter, lagstiftare och jordbrukare finns ännu inte det forskningsunderlag som krävs för att fatta beslut kring och släppa fram utvecklingen av konceptet. Detta arbete ämnar att lyfta fram de sätt som CSA-modellen kan bidra till en hållbar utveckling. Detta genom att genomföra en litteraturstudie om modellen och hållbara livsmedelssystem i allmänhet och sedan koppla resultaten till de uppsatta målen för hållbar utveckling som finns på global, nationell och lokal nivå. Från resultaten görs även jämförelser med en fallstudie-referens, CSA-gården Under Tallarna i Södertälje. Resultaten indikerar att CSA har mycket att bidra med i flera aspekter av hållbar utveckling. Utöver hållbar produktion av livsmedel finns det nyttor bland annat inom hälsa, ekonomi, utveckling av landsbygd, lokalsamhällen och kultur. För att uppnå de satta hållbarhetsmålen krävs en omställning av livsmedelssystemet och det konventionella jordbruket i dess kärna. Resultatet av studien visar att CSA-konceptet, med stöd från intressenter i och kring livsmedelssystemet, har potential att möjliggöra en sådan omställning. / Around the world there are many models, goals and visions for sustainable development, and many of these can be linked to agriculture. Food is vital for humans and thus food production is one of the most important industries we have. It is also the source of a large part of emissions, fresh water use, eutrophication and other problems concerning the environment, economy, living conditions and much more. Thus, to ensure sustainable development for society as a whole, sustainable food systems are an important piece of the puzzle, but the development over the past hundred years has gone towards an intensification, globalization and mechanization of agriculture like never before. As a response to this, several alternative food systems have been developed with different scales, starting points and results. One of these systems is the concept of Community Supported Agriculture (CSA) (Swe. Andelsjordbruk). The concept was developed in the 1960s in Europe and Japan and came to the USA in the 80s where since then the number of CSA-farms has increased to thousands, but in Sweden it is still relatively new and the knowledge about this form of cooperative agriculture is small. Most of the 50 or so CSA farms in the country have started in recent years and for consumers, legislators, and farmers, the research that has been done in other countries has yet to be done in Sweden in order to allow them to make decisions and open up for further development of the concept. This work aims to highlight the ways in which the CSA model can contribute to sustainable development. This is done by conducting a literature study of the model and sustainable food systems in general and then linking the results to the set goals for sustainable development that exist at global, national and local level. Aswell as comparing to a case study reference, a CSA-farm in Södertälje called Under Tallarna. The results indicate that CSA has much to contribute in several aspects of sustainable development. In addition to sustainable production of food, there are benefits, for example, in health, economy, development of rural areas, local communities, and culture. Achieving the set sustainability goals requires a transformation of the current food system and the conventional agriculture at its core. The result of the study shows that the CSA concept, with the support of stakeholders throughout the food system, has the potential to facilitate such a transition.

Agriculture is facing many challenges, such as decreased biodiversity, soil erosion, water scarcity, and social inequality, because of industrial farming and its focus on high yields at the expense of sustainability. This also includes Thailand and the province of Ratchaburi. There are, however, some farmers that have pursued sustainable agriculture in the region. The purpose of the study is therefore to investigate how these sustainable farming practices can contribute to increased prosperity, self-sufficiency, and an improved environment in Ratchaburi. Specifically, the study examines the strengths and weaknesses of sustainable agriculture in the region, as well as the opportunities and threats they face. Qualitative interviews were completed with farmers from three sustainable farms in the region. The results were analyzed with the help of PESTLE to describe the macro-factors that influence the agricultural environment .Thereafter a SWOT analysis was performed to highlight the strengths and weaknesses of each farm as well as relate these to the opportunities and threats identified in the PESTLE analysis. The study found that the key strengths were multi-crop cultivation, product development, self-sufficiency and broad knowledge combined with collaboration. Several weaknesses arose from small-scale operations, which also made it challenging to make use of the opportunity of niche markets. A major challenge is the relatively low demand for sustainable products. Future studies could further examine how organic certifications can impact the demand for sustainable products, as well as how small sustainable farms can effectively reach niche markets. / Jordbruk står inför många utmaningar, så som minskad biologisk mångfald, erodering, vattenbrist och social ojämlikhet, till följd av det industriella jordbruket och dess fokus på stora skördar på bekostnad av hållbarhet. Detta innefattar även Thailand och provinsen Ratchaburi. Däremot finns det en del bönder som trotsat de konventionella metoderna och bedriver hållbara jordbruk, främst genom diversifierade grödor och skapandet av naturliga ekosystem. Syftet med studien är därför att undersöka hur dessa hållbara jordbruk kan bidra till ökat välstånd, självförsörjning och förbättrad miljö i Ratchaburi. Mer specifikt undersöker studien vilka styrkor och svagheter hållbara jordbruk i regionen har, samt vilka möjligheter och hot de ställs inför. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med bönder från tre hållbara jordbruk i regionen för att sedan skapa en gemensam PESTEL-analys för gårdarna samt en SWOT analys för respektive gård. PESTEL-analysen beskriver och analyserar vilka makro-faktorer som påverkar deras omgivning, medan SWOT analysen lyfter fram styrkorna och svagheterna för gårdarna och analyserar deras möjligheter och hot, dels utifrån deras svar, dels utifrån PESTEL-analysen. Studien fann att de viktigaste styrkorna var bred kunskap, självförsörjning, samverkan, produktframtagning och en mångfald av grödor och produkter. De övergripande svagheterna var dålig tillgång till marknader samt småskalighet. Möjligheterna var att nå nya marknader, i samband med en ökad medvetenhet och efterfrågan på hållbara produkter, samt utnyttjande av subventioner och ökad användning av e-handel. De främsta hoten var konkurrens med andra jordbruk och stora industrier, kapital- och teknologiska begränsningar. Framtida studier kan vidare undersöka hur ekologiska certifieringar kan påverka efterfrågan på hållbara produkter, samt hur hållbara jordbruk kan nå till nischade marknader för deras produkter på bästa sätt.