Diss. Växjö : Växjö universitet, 2008. / I publikationen felaktigt tryckår.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra, dels hur ett urval av lärare i årkurs 4-6 förhåller sig till fenomenet läxa, dels utsagor i tidigare forskning. Såväl som att belysa empirin i ljuset av olika teorier om lärande och utbildning. Genom detta vill vi skapa förståelse för variationer i åsikter gentemot läxor och nyansera den pågående debatten.   Studien tar sin utgångspunkt ur syfte och frågeställningar. Valet av metod är dels en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka lärares sätt att tala om fenomenet läxor, dels en gedigen genomgång av tidigare forskning för att synliggöra utsagor som kommer till uttryck om läxan.   Hos de intervjuade lärarna kan vi se att samtliga använder sig av läxan som ett komplement till sin undervisning. Lärarna talar om läxor på många olika sätt, de beskriver dels egna avsikter med de läxor som de ger ut till sina elever, dels framkommer det även en del tvivel kring läxans nytta i allmänhet. Flera av lärarna uttrycker en avsaknad av pedagogiska diskussioner om läxor och en önskan om att utbyta erfarenheter med varandra. Tidigare forskning kring läxor är tvetydig och gör det svårt att finna stöd i läxfrågan då det återfinns både argument för och emot dess existens. Vår instinktiva känsla är att det behövs fler pedagogiska diskussioner lärare sinsemellan kring läxans plats i den specifika verksamheten.

Bakgrund: En pedagogisk måltid på förskola innebär att personalen sitter med barnen och äter maten som serveras samtidigt som de har tillsynsskyldighet. Livsmedelsverkets riktlinjer för pedagogisk måltid är det enda styrdokumentet som finns för skolmåltider i Sverige. Dagens pedagoger får ingen utbildning i mat och måltider i den pedagogiska verksamheten vilket kan leda till en osäker måltidssituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa förskolepersonalens attityder till den pedagogiska måltiden samt vilka erfarenheter de hade av pedagogiska måltider på förskola. Metod: En webbaserad enkätundersökning genomfördes som riktades till förskollärare och barnskötare. Resultat: Det var 435 personer från 21 län i Sverige som svarade på enkäten. Analysen visade att majoriteten av förskolepersonalen åt pedagogiskt eftersom det ingick i deras arbete. De som inte åt pedagogisk måltid gjorde det främst på grund av behov av specialkost alternativt av ekonomiska skäl. Enligt förskolepersonalen handlade måltiden främst om att skapa en god måltidsmiljö så att barnen får en positiv upplevelse av måltiden. Den största fördelen med pedagogisk måltid var att det var ett bra tillfälle att umgås medan den största nackdelen var att måltiden upplevdes som ett stressmoment. En tredjedel av personalen ansåg att de följde riktlinjerna för pedagogiska måltider. Majoriteten av förskolepersonalen hade ingen kostrelaterad utbildning, men ansåg sig ha bra kunskaper om mat och måltider för barn på förskola. Slutsats: Förskolepersonal äter pedagogisk måltid i stor utsträckning och personalen är också positiva till att äta pedagogiskt. Genom att informera om livsmedelsverkets riktlinjer och genom utbildning i kost kan man skapa bättre förutsättningar till att ge barnen ökad kunskap om mat, och även skapa möjlighet för att nyttja måltiden det övriga pedagogiska arbetet. / Background: A pedagogic meal at preschool means that the staff is sitting at the same table with the children and eat the served food while they supervise the children. The NFA guidelines for pedagogic meal is the only policy document available for school meals in Sweden. Today's preschool teachers receive no training in food and meals in educational activities which results in an uncertain meal situation. Objective: The aim of the study was to highlight preschool staff attitudes regarding the pedagogic meal and their experience of pedagogic meals at preschools. Method: A web-based survey was conducted on preschool teachers and child caregivers to answer the purpose. Results: 435 people from 21 counties in Sweden responded to the survey. The analysis showed that most preschool educational staff ate pedagogic meal because it was part of their work. Those who did not eat pedagogic meal did it mainly because of special dietary needs or of economic reasons. According to preschool stuff the pedagogic meal was about to create a good meal environment so that children have a positive experience of the meal. The main advantage of the pedagogic meal was that it was a good opportunity to socialize while the biggest drawback were that the meal was perceived as a stress factor. A third of the surveyed felt that they followed the guidelines for pedagogic meals. Almost all had no nutritional education for children, but the respondents claimed to have good knowledge of food and meals for children in preschool. Conclusion: Many preschool staff eat pedagogic meal and the staff is also positive to it. By providing information about the NFA guidelines and through nutritional education, preschool staff can create better conditions to give children greater knowledge about food, but also for the rest of their educational work.

Bakgrund I Sverige äter barn i 1-5 års ålder ofta flera av dagens måltider på förskola. Matvanor utvecklas och förändras under hela livet, men grunden läggs i unga år. Måltiderna är en del i den pedagogiska verksamheten och när barn och vuxna äter tillsammans ges tillfälle att främja en hälsosam livsstil och ett gott förhållningssätt till mat. Barn påverkas av vad respekterade individer i omgivningen uttrycker om mat. Förhållningssättet till den pedagogiska måltiden är därför intressant. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till den pedagogiska måltiden i enlighet med läroplanen. Metod Observationer av måltider i en förskola i Umeå kommun. Ljudupptagning av fyra pedagoger under fyra dagar genomfördes. Ljudupptagningarna transkriberades och analyserades tillsammans med observationsanteckningar med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Det fanns tydliga rutiner kring måltidens upplägg, pedagogerna pratade om maten som god. Det lades stor vikt vid bordsskick och pedagogerna lade in egna värderingar i barnens ätande. Måltiderna användes även som lärotillfälle där pedagogerna bl.a. lärde barnen att visa respekt. Det fanns skillnader i hur pedagogerna pratade med flickor respektive pojkar men det fanns även pedagoger som ifrågasatte traditionella könsmönster. Slutsats Till viss del implementerades läroplanen i måltiderna. Eftersom det inte fanns några tydliga riktlinjer kring hur den pedagogiska måltiden skulle nyttjas eller genomföras användes dessa tillfällen olika av pedagogerna i denna studie. Enligt studiens resultat bör pedagoger därför få tydligare utbildning i användandet av den pedagogiska måltiden. Även ett mer aktivt arbete med att införliva läroplanen och värdegrunden i måltidssituationen är önskvärt.

Pedagogisk dokumentation blir mer och mer ett viktigt verktyg för förskolan och dess kvalitetssäkring av verksamheten. Mot bakgrund av dokumentationens stärkta roll i förskolans verksamhet gror ett intresse för att förstå hur den pedagogiska dokumentationen ska kunna integreras i en till synes ständigt mer krävande arbetssituation. Studiens syfte var således att få en djupare insikt och förståelse för pedagogisk dokumentation genom att ta del av förskollärares uppfattningar om ämnet genom kvalitativa intervjuer. I den här kvalitativa studien har metodvalet varit semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation som verktyg har stor potential att medverka till att utveckla verksamheten via reflektion, diskussion och utvärdering. Resultatet visar även att pedagogisk dokumentation tar tid i anspråk som kan antas behövas bättre på andra områden av verksamheten. I studien ges förslag på hur svårigheterna med pedagogisk dokumentation kan hanteras, exempelvis då pedagogisk dokumentation är ett verktyg för utveckling kan det användas för att utveckla sig självt. Den utvecklingen kan underlättas genom ett konstruktionistiskt förhållningssätt.

<p>I det här arbetet belyses begreppet pedagogisk insikt vilket går att finna beskrivit som ett behörighetskrav för anställning till rektorstjänst i Skollagen (1985:1100, kap.2 §2, 2009-05-21). Arbetet avser att visa på olika tolkningar av begreppet pedagogisk insikt, detta genom att presentera tolkningar gjorda i tidigare forskning, tidigare undersökningar samt tolkningar från den empiriska undersökning som har gjorts i det här arbetet. I arbetet görs även en historisk återblick över hur behörighetskravet för rektorer har förändrats och därmed även hur begreppet pedagogisk insikt framskrivits i Skollagen till den form det har idag. Då Skollagen anser att pedagogisk insikt uppnås genom utbildning och erfarenhet är detta en aspekt som har en central roll i det här arbetet och i de tolkningar av begreppet som har gjorts. Tidigare forskning och undersökningar kring begreppet pedagogisk insikt har visat på att det även finns ett samband mellan pedagogisk insikt och personliga egenskaper, därför är även detta något som har tagits hänsyn till och studerats närmare i den empiriska undersökningen. Studien har en kvalitativ och explorativ ansats, vilket innebär att studien inte menar att dra en generell slutstats eller ge anspråk på fullständighet om det som undersöks utan menar snarare ge ökad förståelse kring hur begreppet pedagogisk insikt kan tolkas. Det empiriska material och de slutsatser som presenteras i den här studien bör ses som ett bidrag till tolkningen av begreppet pedagogisk insikt och kan ligga till grund för vidare studier. Empiriskt material har samlats in med hjälp av intervjuer och urvalet i undersökningen består av nu verksamma skolledare med titeln/titlarna rektor och/eller skolchef. Intervjun är delvis strukturerad och intervjuguiden är därför utformad som ett stöd för diskussion. Undersökningens resultat har studerats med ett fenomenologiskt arbetssätt där meningskoncentrering används för att presentera resultatet. Resultatredovisningen presenteras utefter de frågeställningar vilka framkom vara centrala i tolkning av begreppet pedagogisk insikt under intervjuerna. I jämförelse med tidigare undersökningar går det att finna likheter mellan de resultat som då framkommit och de som presenteras i det här arbetet. Pedagogisk insikt kan tolkas handla om att ha en förståelse för eller kunskap om sitt uppdrag, sin roll och för de människor som finns i verksamheten och att kunna omsätta denna förståelse i praktiken. I arbetet framkommer dock att begreppet pedagogisk insikt är komplext och tolkningar av begreppet görs efter den sociala och kulturella erfarenhet man som tolkare bär med sig.</p>

<p>Det finns ett behov av att sammanföra pedagogik och sjukvård i multidisciplinära behandlingsteam. Syftet var att undersöka vilka pedagogiska verktyg arbetsterapeuter använder under ett smärthanteringsprogram för patienter med långvarig smärta samt vilken syn de har på pedagogiska utmaningar och arbetssätt i detta arbete. Tre arbetsterapeuter intervjuades. Resultatet visade att teamarbete var basen för arbetet. De pedagogiska verktyg som användes var: gruppverksamhet, behandlingsplan med mål, samtal, praktisk och teoretisk undervisning, veckoschema och video/biofeedback. Arbetet utgick från det biopsykosociala synsättet. Det fanns en tydlig uppfattning hos informanterna att arbetet till stor del handlar om pedagogik i såväl teoretiska som praktiska moment inom smärthanteringsprogram. Momenten veckoschema, aktivitet i verkstan och problemlösning ger kopplingar till att lärande under programmen sker erfarenhetsbaserat. Undersökningen kunde inte ge ett tydligt svar på vilka grunder pedagogiska verktyg väljs.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong></p><p>Pedagogik, smärthanteringsprogram, arbetsterapeut, erfarenhetsbaserat lärande, teori, praktik<strong></strong></p>

<p>Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förändrats och utvecklats. Man använder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nämligen att vara till nytta främst för barnet, men också föräldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sätts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden är mer utvecklat och välstrukturerat. Det finns olika namn på dokumentationerna såsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Nuförtiden finns även andra möjligheter att dokumentera med hjälp av medier såsom kamera, ljudinspelningar och videokamera. För de som är lite mer avancerade finns även möjlighet att föra dokumentationerna på dator. I arbetet med barn är kunskapen om barns utveckling viktigt och för att främja kunskapen om detta håller man hela tiden på att utveckla nya metoder på förskolor runt om i Sverige. Arbetet med pedagogisk dokumentation är ständigt pågående i förskolornas verksamhet och utan tvekan ett av pedagogernas viktigaste arbeten. Syfte Vårt syfte är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning har innefattat åtta intervjuer på fyra olika förskolor inom samma kommun. Av en slump visade det sig att informanterna var utbildade förskolelärare. Resultat Under våra utförda intervjuer har vi sett en likasinnad uppfattning om pedagogisk dokumentation. Förskolelärarna ställer sig positiva till arbetet och använder sig av det men i varierande former. Vissa har en mer strukturerad och välutvecklad dokumentation än andra. Vi pratar då främst om portfolion som dokumentationsform. Alla förskolelärare arbetar efter personliga metoder från förskola till förskola som oftast har bestämts på regional nivå. De har arbetat olika länge med dessa men strävar efter samma sak,</p>

No description available.

<p>Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön påverkar barnens utveckling och lärande. Arbetet belyser hur pedagoger tänker och resonerar i denna fråga och vad tidigare forskning har kommit fram till.</p><p> </p><p>Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frågeformulär med öppna frågor och telefonintervjuer för en mer djupgående analys av den viktiga konstruktionsleken.</p><p> </p><p>Ur svaren på frågorna framgår det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön är oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svårigheter att få miljön så bra som man kan önska. Detta beror bland annat på små lokaler, mycket barn och dålig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör däremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att få till en så väl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt.</p><p> </p><p>Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekräftas av tidigare forskning, men tyvärr stannar denna kunskap många gånger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler är ordentligt ändamålsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap när det gäller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate how an educational physical indoor environment can be constructed and also to examine whether the environment affects children's development and learning. The study presents both previous research and illustrates the pre-school teachers' thoughts on the environment's effect on children's learning.</p><p> </p><p>The study was conducted using both an open-question questionnaire, and through interviews, to provide for an in-depth analysis of the important play of construction.</p><p> </p><p>The answers revealed that all pre-school teachers consider the physical indoor environment to be enormously important from a pedagogical perspective (point of view). The pre-school teachers stated that too small rooms, large number of children in the groups and lack of funding, were factors that prevented them from creating an ideal indoor environment. However, their understanding of the importance of the indoor environment prompted them to use their fantasy and creativity to get the best physical indoor environment as possible.</p><p> </p><p>Previous research confirms the educationalists' opinions on the importance of the indoor environment. This knowledge unfortunately seems to rest with the pre-school teachers and is not considered when deciding on the number of children in the day-care groups, financial means for material or when building new day-care centres.</p>