Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek. Den ekonomiska aspekten påverkar också den pedagogiska innemiljön på ett negativt sätt enligt pedagogerna. Men tre av pedagogerna menade att det fanns positiva saker med det också. De var tvungna att använda sin fantasi och kreativitet och ta tillvara på det som fanns i närmiljön. Pedagogernas kännedom om de olika pedagogiska teorierna var liten. Det var bara tre av pedagogerna som direkt kände till några av dem. Ingen av avdelningarna följde någon speciell teori men två pedagoger på en avdelning ansåg att de inspirerades av Reggio Emilia.

Syftet med arbetet var att undersöka hur två pedagoger och två rektorer som arbetar på två olika kommunala förskolor ser på innemiljön och dess påverkan på lek. Det innefattar vilket material som används och hur de har utformat miljön. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att båda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. Båda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som är tillgänglig för bar-nen där materialet är synligt och på barnens nivå. Det är något som också tas upp som viktigt i litteratur och forskning. Faktorer som visade sig ha betydelse för utformingen av miljön var eko-nomi, tid, personalens inställning och barnens ålder.

Detta examensarbete undersöker i vad mån den uppfattade läroplanen i textilslöjd, uttryckt i form av lokala pedagogiska planeringar (LPP:n) för årskurserna 4-6 inom slöjdområdena stickning och virkning, skiljer sig åt mellan olika textilslöjdslärare. Detta görs genom att undersöka i vad mån LPP:na anknyter till den formella läroplanen såsom den uttrycks i kursplanens övergripande syfte (formulerat som långsiktiga mål) och centrala innehåll (formulerat som kunskapsområden). Frågeställningarna gäller hur ofta LPP:na anknyter till dessa, vilka av dessa det är vanligast att LPP:na anknyter till, hur många av dessa som LPP:na brukar anknyta till, samt om det finns någon skillnad avseende dessa frågeställningar mellan de LPP:n som handlar om stickning, de som handlar om virkning respektive de som handlar om både stickning och virkning. Frågeställningarna undersöks med hjälp av den kvantitativa metoden innehållsanalys. Datamaterialet utgörs av LPP:n från Skolbanken som behandlar garnteknikerna stickning och/eller virkning. Resultaten visar att den uppfattade läroplanen skiljer sig kraftigt åt mellan olika lärare angående vilka delar av de långsiktiga målen respektive kunskapsområdena som deras LPP:n behandlar. Genomgående lägger slöjdlärarna större vikt vid långsiktiga mål och kunskapsområden som handlar om själva görandet, tekniken och det praktiska hantverket, medan de mer teoretiska aspekterna av slöjdämnet spelar en underordnad roll.

Problemformuleringen som ligger till grund för studien är följande: Hur uppfattar förskollärare vad pedagogisk dokumentation är? Syftet med studien är att få en inblick i hur verksamma förskollärare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollärare. Det sociokulturella perspektivet har präglat arbetssättet med pedagogisk dokumentation vilket innebär att lärande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har även det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven påverkat arbetssättet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen är att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lärande som sker i verksamheten är något som många litteratörer anser. I studien använder vi oss av en kvalitativ metod, en semistrukturerad intervju metod och fältanteckningar för att få svar på problemformuleringen. Resultaten som vi fann med hjälp av intervjumetoden och fältanteckningarna var intressanta då det visade positiva men även negativa aspekter hos förskollärarna kring arbetet med pedagogisk dokumentation. Dessa aspekter diskuteras med utgångspunkt ur litteraturen som styrker det som sägs men även tvärtom. Några förskollärare saknar till en viss del den rätta kompetensen kring arbetet, detta är något vi uppfattar utifrån resultaten samt diskussionerna.

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever på grundskolan, och från 2011 är det lag på att skolmaten som serveras även ska vara näringsriktig. Skolmåltiderna ses som ett lärtillfälle och kallas pedagogisk måltid. Studiens syfte var att belysa hur lärare och annan pedagogisk personal som arbetar på högstadieskolor och äter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frågeformulär med öppna svarsalternativ användes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrån informanternas bakgrundsfakta. Informanterna i studien angav olika beskrivningar hur de använder måltiden som ett lärtillfälle och vilken betydelse måltiden har för elever på högstadiet. Det var beskrivningar både mot positiva och negativa riktningar, som fick bli symbol för studiens rubrik - på gott och på ont. Den pedagogiska måltiden lyftes fram från ett socialt perspektiv. Vid måltiden fanns tid att lära känna eleverna bättre och informanterna såg sig som förebilder för eleverna. Måltiden skapade förutsättningar för gemenskap och relationer mellan informanter och elever stärktes. Genom måltiden angav informanterna att den var viktig för elevernas socialisation. Den pedagogiska måltiden lyftes också fram som arbetsam, jobbig och den kunde skapa konflikter mellan personalen. Informanterna angav att måltiden ansågs var en extra arbetsuppgift för dem att utföra under skoldagen och att de var tveksamma till att använda måltiden som en pedagogisk miljö för elever på högstadiet. Miljön i matsalen beskrevs som stressig och maten med blandade känslor. Att skolmåltiden hade betydelse för elevernas hälsa var gemensamt hos alla informanter i studien.

Eriksson, Angelica & Zackrisson, Stina (2014), Dokumentation i förskolan, Examensarbete i didaktik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning I förskolans styrdokument Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) står det att i uppdraget som förskollärare ingår det att kontinuerligt och systematiskt dokumentera verksamheten för att den ska utvärderas, utvecklas och kvaliteten vara god. ”Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalité, d.v.s. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande” (Skolverket, 2010, s.14-15). För att uppfylla detta mål behöver förskollärare få fler synsätt, infallsvinklar och metoder vilket är avsikten att detta arbete ska bidra till. Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur förskolor arbetar med dokumentation. De frågeställningar arbetet berör är vad fokus läggs vid i dokumentationsarbetet samt undersöka hur pedagoger använder det insamlande dokumentationsmaterialet. Genom att besöka sju förskolor har data inhämtas via sju enkäter och sju samtal från erfarna pedagoger som arbetar inom förskolan. Resultatet visar att alla förskolor dokumenterar med syftet att synliggöra barns lärande och utveckling utifrån deras intresse, förmåga och kunskap. Det visar också att förskolor använder olika verktyg och metoder vid dokumentationsarbete. Förskolorna framhåller vikten av att reflektera över dokumentationerna tillsammans i arbetslaget för att utveckla verksamheten. Vår slutsats av studien är att alla förskolor är eniga om att de upplever dokumentationen som något positivt då den synliggör barnens lärande och reflektion leder arbetet framåt. Samtidigt visar det att pedagoger känner sig stressade över dokumentation då tiden inte räcker till. Trots detta överväger fördelarna nackdelarna vilket visas i studien då pedagogerna försöker att hitta metoder och förutsättningar för att finna tid för dokumentationsarbetet.   Nyckelord: Dokumentation, dokumentationsmetoder, förskola, pedagogisk dokumentation

I den aktuella studien är syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmåltiden samt att undersöka ljudnivån under lunchtid. Studien ska även ge en bild över  pedagogers inställning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkäter besvarade av pedagoger i årskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin använts. Teorin är utvecklad från Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar många ramfaktorer pedagogen förhåller sig till under den pedagogiska lunchen. För att analysera ljudnivån har lombardeffekten använts som teoretisk utgångspunkt. Denna teori grundar sig i att en person höjer sin röst omedvetet i förhållande till bakgrundsljud, högre ljudnivå i bakgrunden resulterar i högre samtalsvolym. Studiens resultat visar pedagoger prioriterar socialt samspel i den pedagogiska lunchen för att bygga goda relationer med elever i en avspänd miljö. Observationerna visade att pedagogerna har en generellt positiv inställning i samtal med elever vid matbordet. Många pedagoger ansåg att ljudnivån påverkade den pedagogiska lunchen negativt. Resultatet visade även att ljudnivån skiljde sig från skola till skola, vilket kan bero på ett flertal komponenter, så som matsalens utformning, möblering och antal närvarande elever.

Sammanfattning Denna studie är av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallärare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som är viktiga faktorer i detta arbete för att såsmåningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar från skolor där några av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framträdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar på tre olika aspekter som i denna studie benämns dåtid, nutid och framtid. En del tittar på vad elever tidigare gjort, andra fokuserar situationen här och nu medan ett tredje fokus handlar om att se framåt och relativt snabbt sätta upp åtgärder för att hjälpa eleven tillrätta med de problem som han eller hon hamnat i. Studien visar att olika tester är vanliga redskap vid utredningar om lärandesvårigheter medan observationer i klassrummet är det dominerande verktyget i en utredning om beteendesvårigheter. I arbetet med pedagogiska utredningar framhåller informanterna att de lärare som ska göra dessa ofta har svårt att ta hänsyn till aspekter på skol- och gruppnivå och att skrivningar på individnivå ofta dominerar. Vidare visar resultatet att flera skolor anser sig behöva utveckla delaktigheten för elever och vårdnadshavare i arbetet med pedagogiska utredningar och att några skolor är missnöjda med den kommungemensamma mall som finns till stöd i arbetet. Kompetenta lärare, kunskap, tid samt ett gott samarbete och öppet klimat i personalgruppen framförs i studien som några särskilt viktiga faktorer för att såsmåningom kunna ge eleverna adekvat stöd.

I denna studie har vi intervjuat tre förskollärare med hjälp av fokusgrupp som metod. I fokusgruppen får de frågor ställda där de tillsammans diskuterar fram olika svar. Frågorna som ställs är inriktade på pedagogisk dokumentation och genus, som är ofta förekommande i förskolan. Förskollärarna som deltog i fokusgruppen förklarar att de jobbar efter att försöka undvika begreppet genus i pedagogisk dokumentation. Syftet med studien är att bidra med om och hur genus konstrueras i förskollärarens tal om pojkar och flickor. För att få fram svar till frågeställningarna och syftet, gjordes en kvalitativ forskningsmetod. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Hur talar förskollärare om pojkar och flickor i arbetet med pedagogisk dokumentation? samt Hur konstrueras genusmönster i förskollärares tal om pojkar och flickor? I den insamlade empirin framkommer det att förskollärarna försöker jobba utifrån ett jämlikt förhållningssätt men kommer fram till att det i vissa fall är svårt. Begreppet genus är något som inte borde förekomma i förskolans pedagogiska dokumentation. Då förskollärarna inte dokumenterar det enskilda barnet utan utgår från barngruppen i helhet. De är också överens om att miljön är något som de formar efter barngruppen i helhet. Vi synliggör hur miljön påverkas av några förskollärares tal kring genus, då pedagogisk dokumentation finns till som underlag i systematiskt kvalitetsarbete.

I tidigare forskning har det framkommit att reglering av miljö och material får konsekvenser för barnen. Konsekvenserna kan vara att kreativitet och lek får stå tillbaka för normer och regler rörande miljön och hur den är planerad. Barnsynen och tidigare erfarenheter som förskollärare har, påverkar den pedagogiska inomhusmiljöns utformning. Materialet som finns tillgängligt är det material som barnen förväntas kunna hantera. Barnets  dentitetsskapande påverkas även av den miljö som barnet vistas i på förskolan. Barnet ställs inför både möjligheter och begränsningar i samspelet med miljö och lekmaterial. Studien har sin utgångspunkt i socialkonstruktionistisk teori. Tanken är att om barns utveckling beror på kulturellt sammanhang och kontext vilket det valda perspektivet hävdar, så är den fysiska miljöns utförande av stor betydelse för förskolebarnets identitetsskapande, lärande och utveckling. Med kvalitativ forskningsintervju samt observationer av miljön som metod har syftet varit att belysa vad som avgör hur miljön på förskolan tar form samt vilka konsekvenser det får för barngruppen och det enskilda barnet. För att kunna påvisa vad som avgör hur miljön utformas har vi sökt förskollärarnas perspektiv, med anledning av att det är de som ordnar och planerar miljön. Det har även varit av intresse att få svar på vilken roll förskollärarna tillskriver miljön och dess innebörd för barnen. Resultatet visar att reglering av miljö, rum och material samt hur det introduceras är centrala teman. Förskollärarna anser att miljö och material behöver introduceras för barnen för att de ska veta hur de sedan ska förhålla sig till det. Det finns möjligheter kring förhandling mellan barn och förskollärare om regler rörande miljön men den vuxne har alltid sista ordet. Reglerna kan exempelvis röra huruvida material får flyttas mellan rummen. Det finns tydliga platsrelaterade normer kring hur förskolebarnet förväntas agera i inomhusmiljön på förskolan. Det finns även en övertygelse hos förskollärarna att miljön påverkar barnen, deras lek, lärande och utveckling på olika vis. Det finns en önskan om en ökad tillgänglighet av materialet men hinder som bristande möjligheter att räcka till leder till att materialet placeras oåtkomligt. Miljön är en aktiv aktör i barnets identitetsskapande på förskolan. Barn beskrivs som olika individer med olika behov. Förskollärarna tar hänsyn till dessa olikheter i bemötandet av barnen och i skapandet av miljön.