<p>Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhållningssätt och vad det betyder för lärandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger på den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle få en så klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: Vårt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fått större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten är inte så tidsstyrd. Avbrotten under dagen har blivit färre, vilket har lett till att barnen får leka färdigt. Att barngruppen fördubblats märks inte på grund av att ytorna blivit större. Läroplanen är djupt förankrad i verksamheten.</p>

Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhållningssätt och vad det betyder för lärandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger på den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle få en så klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: Vårt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fått större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten är inte så tidsstyrd. Avbrotten under dagen har blivit färre, vilket har lett till att barnen får leka färdigt. Att barngruppen fördubblats märks inte på grund av att ytorna blivit större. Läroplanen är djupt förankrad i verksamheten.

Följande studie handlar om leksaksutbudet på två förskolor i Småland. Leksaksutbudet harkartlagts och pedagogernas argument kring sina val av leksaker, har undersökts. I min studiehar jag valt en kvalitativ forskningsansats där jag har observerat leksaksutbudet samtintervjuat pedagogerna på förskolorna. Tidigare forskning ger en överblick på hurleksaksutbudet såg ut för ca 20 år sedan och beskriver vikten av att förskolepersonal gör ettaktivt val då leksaker köps in. Det finns olika syn på vilka leksaker som lämpar sig bättre änandra. Exempelvis är begreppet ”pedagogiska leksaker” ett uttryck som diskuteras. Mittresultat visar att leksaksutbudet på förskolorna är relativt klassiskt, samt att pedagogernasargument kring valet av leksaker, överensstämmer med det utbud av leksaker som finnstillgängligt för barnen på förskolorna.

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva samarbete i arbetslag mellan olika pedagogiska kompetenser i skolan. I uppsatsen redogörs för tidigare forskning beträffande de tre olika pedagogiska kompetensernas ursprungliga yrkeskultur,och vilka konsekvenser respektive yrkeskultur medfört vid förskolans och fritidshemmets integration i skolan. Forskningsbakgrunden visar pedagogiska vinster, samt vikten av målsättning och utvärdering. Teoretiska perspektiv redogör för individens och gruppens identitet och förutsättningar för samarbete. Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för val av metod och utifrån de resultat som framkommit, har möjligheter, hinder och samarbetets konsekvenser för lärandet bearbetats i förhållande till teori och tidigare forskning. Sammanfattningsvis kan konstateras att de olika pedagogiska kompetenserna som samarbetar ser varandra som resurser som kompletterar varandra, vilket också leder till ett bättre lärande för eleverna. Vår diskussion visar att förutsättningar för ett lyckat samarbete ökar om det finns tillräckligt med tid till planering, målsättning och utvärdering. Det bör även finnas tid för samtal i arbetslaget, där diskussioner om den pedagogiska verksamheten och vad samarbetet ska leda till är i fokus. Vidare leder diskussionen till våra slutsatser om att viljan att samarbeta och den inre motivationen i arbetslaget är en förutsättning för ett gott samarbete.</p>

Syftet med denna uppsats är att beskriva samarbete i arbetslag mellan olika pedagogiska kompetenser i skolan. I uppsatsen redogörs för tidigare forskning beträffande de tre olika pedagogiska kompetensernas ursprungliga yrkeskultur,och vilka konsekvenser respektive yrkeskultur medfört vid förskolans och fritidshemmets integration i skolan. Forskningsbakgrunden visar pedagogiska vinster, samt vikten av målsättning och utvärdering. Teoretiska perspektiv redogör för individens och gruppens identitet och förutsättningar för samarbete. Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för val av metod och utifrån de resultat som framkommit, har möjligheter, hinder och samarbetets konsekvenser för lärandet bearbetats i förhållande till teori och tidigare forskning. Sammanfattningsvis kan konstateras att de olika pedagogiska kompetenserna som samarbetar ser varandra som resurser som kompletterar varandra, vilket också leder till ett bättre lärande för eleverna. Vår diskussion visar att förutsättningar för ett lyckat samarbete ökar om det finns tillräckligt med tid till planering, målsättning och utvärdering. Det bör även finnas tid för samtal i arbetslaget, där diskussioner om den pedagogiska verksamheten och vad samarbetet ska leda till är i fokus. Vidare leder diskussionen till våra slutsatser om att viljan att samarbeta och den inre motivationen i arbetslaget är en förutsättning för ett gott samarbete.

<p>Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid.</p>

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid.

This qualitative study focuses to highlight the pedagogues’ experience of the pedagogic meals in preschool. In the study has six pedagogues from three different departments/preschool been interviewed. The interviews were recorded, transcribed and analyzed and then categorized. This study is based on socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction with others and language is seen as a mediating tool.   The result of this study reveals that the pedagogues believe meals to be important for the children’s social skills. Furthermore, many learning situations occurs at mealtime and it is important that the pedagogues are good role models during the meals. The environment during the meals differs a lot, however nice and quiet sought during the meals.   In the result, it appears that all pedagogues see meals as a pedagogic situation, although special educations before the meals are never planned. It is found that even the children have the opportunity to steer the conversation during the meals and take food by themselves. The pedagogues also consider the learning of math and language develops through the conversation during the meals.

<p>Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som är utmärkande för särskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger på, utifrån personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet från en kvantitativ studie, genomförd som en enkätundersökning. I studien deltog 57 personal från särskolan i ett län. Den insamlade datan har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet ställs mot tidigare forskning om särskolepedagogik. Vi har kommit fram till att utmärkande för särskolepedagogiken är att den är flexibel, konkret och individualiserad. Mycket i särskolepedagogiken överensstämmer med TEACCH – programmet, som också kan ha varit en påverkansfaktor. I vår studie har vi utgått från flera pedagogiska teorier med tyngdpunkt på reformpedagogik och främst funnit influenser av Vygotskijs teorier.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare och elever anser om lek och lek med Lego. För att ta reda på detta har jag använt mig av tidigare forskning samt intervjuer med fyra lärare, samtal med elever samt observationer. Resultaten visar att lärare och elever anser att leken är betydelsefull samt att pojkar och flickor väljer att leka med olika leksaker och leker. Ett annat resultat är att det är flest pojkar som leker med Lego men det finns även flickor som leker med Lego. Eleverna ansåg att man kan leka själv med Lego eller tillsammans med andra. Krig och pirater är lekar som pojkarna använder vid lek med Lego och flickorna blandar gärna in andra leksaker såsom djur i leken med Lego. Det är två av fyra lärare som använder sig av Lego i pedagogiska sammanhang, de två lärarna som inte gör det ville ha tips och inspiration. Slutsatserna blir att det är viktigt att ta tillvara på leken eftersom den utgör en stor del av barns liv samt att barn väljer leksaker på grund av intressen och möjligtvis genom deras bakgrund.   </p>