Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som är utmärkande för särskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger på, utifrån personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet från en kvantitativ studie, genomförd som en enkätundersökning. I studien deltog 57 personal från särskolan i ett län. Den insamlade datan har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet ställs mot tidigare forskning om särskolepedagogik. Vi har kommit fram till att utmärkande för särskolepedagogiken är att den är flexibel, konkret och individualiserad. Mycket i särskolepedagogiken överensstämmer med TEACCH – programmet, som också kan ha varit en påverkansfaktor. I vår studie har vi utgått från flera pedagogiska teorier med tyngdpunkt på reformpedagogik och främst funnit influenser av Vygotskijs teorier.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare och elever anser om lek och lek med Lego. För att ta reda på detta har jag använt mig av tidigare forskning samt intervjuer med fyra lärare, samtal med elever samt observationer. Resultaten visar att lärare och elever anser att leken är betydelsefull samt att pojkar och flickor väljer att leka med olika leksaker och leker. Ett annat resultat är att det är flest pojkar som leker med Lego men det finns även flickor som leker med Lego. Eleverna ansåg att man kan leka själv med Lego eller tillsammans med andra. Krig och pirater är lekar som pojkarna använder vid lek med Lego och flickorna blandar gärna in andra leksaker såsom djur i leken med Lego. Det är två av fyra lärare som använder sig av Lego i pedagogiska sammanhang, de två lärarna som inte gör det ville ha tips och inspiration. Slutsatserna blir att det är viktigt att ta tillvara på leken eftersom den utgör en stor del av barns liv samt att barn väljer leksaker på grund av intressen och möjligtvis genom deras bakgrund.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför måltider, samt hur de i fyra förskolor kan se på måltidssituationer som lärandetillfällen. Med tanke på den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs på förskolor idag kopplar jag detta till läroplanens mål om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnå syftet tar jag hjälp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lärarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför måltider. Resultatet jag kommer fram till är att lärarna har varierade erfarenheter när det gäller lärandet vid måltidssituationer. Samtalen vid matbordet handlar mest om maten, öppna frågor och i några fall om barnens upplevelser. Öppna frågor kan handla om dagens datum, vädret eller var barnen har gjort under helgen.

No description available.

I detta arbete görs en mindre studie av lärares uppfattning gällande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lärare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lärare beskriver arbetet kring att upprätta lokala planer och hur de försöker hitta vägar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lärare som intervjuats är samtliga kopplade till ett pågående skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat använda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lärare mellan 12 och 25 år. Tidigare studier har bl.a. visat att elever är intresserade av naturvetenskap i sitt vardagliga liv men inte i skolan. Forskning visar att fler och fler väljer bort att vidareutbilda sig inom naturvetenskapliga områden vilket går emot samhällets ökande behov av utbildade personer inom naturvetenskapliga arbeten. För att stimulera till ökat intresse finns studier och forskning att tillgå och några av dessa har jag använt mig av i mitt arbete. Resultatet av min studie indikerar att lärare inte upplever de nya kursplanerna i NO som svåra att läsa och förstå men flera upplever det svårt att veta hur mycket som ska tas upp och på vilken nivå undervisningen ska ligga. Lärarna upplever bedömningen svår och de saknar riktlinjer för den gentemot kursplanerna. Hur lärarna stimulerar eleverna för ökat intresse av NO-ämnena är väldigt olika. Flera lärare vill arbeta mer varierat och framför allt mycket praktiskt. För samtliga lärare genomfördes det få eller inga studiebesök utanför skolan. Diskussion som inlärningsmetod användes av några lärare och då främst mellan lärare och elev vid laborationer eller genomgångar. Denna arbetsmetod var dock ovanlig. Dessa resultat diskuteras gentemot tidigare studier och forskning samt skolverkets styrdokument.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes. I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning. Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ”de nio intelligenserna”. Gardner menar I resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer. De ansåg även att det på våra praktiska skolor var viktigt att individanpassa lärandet och att använda sig av lärstilar. Slutligen diskuterade vi hur man kan frigöra tid för kompetensutveckling för lärarna.att intelligens inte är en fråga om hur intelligent man är, utan hur man är intelligent.

The purpose of the study is to get a deeper understanding in how the teachers work with the students during the pedagogic meal. This by observing teachers during the schoollunch and see which pedagogic activities takes place. The paper intends to investigate how teachers relate to, and act according to the guidelines that are applicable to the educational meal by both the Swedish government and the schools. The study was conducted with the help of observations studies in two elementary schools. The two municipalities looks different on the pedagogic meal. At both schools the survey was conducted in the school canteen. Both schools were examined during a week with five consecutive days. The study shows that when teachers exercise the pedagogic meal they take on one of four teacher role. These four roles ranged from adult to pupil oriented and varied in their level of interaction with the students.

Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka förskolans genusarbete under den pedagogiska måltiden, och att i denna pedagogiska miljö se på det samtal som råder mellan pedagog och barn samt mellan barnen. Forskning har visat att samspelet under den gemensamma måltiden ger stora möjligheter att stimulera barnens utveckling och att samtalet är av yttersta vikt vad gäller påverkan av den utvecklingen Detta gäller både de barn som är involverade i samtal och de barn som observerar, oavsett om samtalet är planerat och/eller styrt av pedagogen eller inte. Under själva måltiden blir barnens röster hörda och de medverkar i en social gemenskap. Forskning kring könsskillnader i förskolan visar att skillnaderna varierar mellan olika pedagogiska miljöer, men eftersom den pedagogiska måltiden ger störst utrymme för att påverka det så viktiga samtalet baseras min studie på samspelet i just denna miljö. Studien består av två delar, dels en observationsstudie av måltidsskeendena och dels intervjuer med de två pedagoger som deltagit vid luncherna. Vad som framträder i resultatet är att flickor och pojkar samtalar på olika sätt ur ett genusperspektiv och det görs tyligt att pedagogens reaktioner och verbala återspel är annorlunda beroende på vilket kön pedagogen talar till. De två pedagoger som intervjuats ser olika på genusarbetet i förskolan och vad man har för möjligheter som pedagog att påverka genom samtalet vid matbordet. Under intervjuerna med pedagogerna ville jag undersöka hur dessa tänker kring sitt agerande under skeendena, hur de använder samtalet och hur mycket utrymme de anser att språket som redskap ges i det kontinuerliga genusarbetet.

Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar pedagogiskt med elever som är diagnostiserade med dysfunktionen ADHD i årskurserna 2-4 i grundskolan. Studien vill utifrån ett resursperspektiv närmare granska pedagogers arbete med elever som har en ADHD-diagnos. Studien avser även att granska berörda pedagogers kunnande inom området ADHD. Genom en kvalitativ forskningsmetod har jag genomfört intervjuer med fyra pedagoger som undervisar elever med ADHD. Studien visar att pedagogerna har relativt goda kunskaper om diagnosen ADHD men att de saknar pedagogiska tips på material anpassat för dessa elever. Studien visar vidare att en tydlig struktur, ordning i klassrummet och anpassningar till individen är av stor vikt vid undervisning av elever med ADHD. Pedagogerna i undersökningen anser att det stöd som de har tillgång till för eleverna med ADHD är grupprum, dator och elevassistent och möjlighet för eleven att få avlastning under skoldagen genom att kunna gå iväg från klassrummet.

Denna studie har som syfte att undersöka vilka typer av pedagogiska verktyg och förhållningsätt som är behjälpliga för en instrumentallärare inom konstmusikområdet i undervisningen av en elev på högstadie- eller gymnasienivå med dyslexi. Det finns en del angränsande forskning på kopplingen mellan dyslexi och musik tillgänglig på svenska som uppmanar lärare till att på ett eller annat sätt ”strunta i noterna”. Denna uppsats vilar på antagandet att mer eller mindre flytande notläsning är en nödvändighet för alla som vill verka inom konstmusikområdet och försöker därför hitta konkreta verktyg och förhållningsätt som har till uppgift att stärka elevens notläsningsförmåga. Slutsatser har uppnåtts genom att intervjua sex respondenter som på olika sätt bidrar med att teckna en bild av en dyslektisk musikers verklighet samt att ge konkreta förslag på hur musikpedagogik mot dyslektiker bör utformas. En medvetet heterogen grupp respondenter har valts för att få så många infallsvinklar på ämnet som möjligt: musiklärarens, musikelevens, den aktive dyslektiske musikern samt specialpedagogen som arbetar med dyslexi i allmänhet. Resultatet av intervjuerna sätts även i ett bredare sammanhang genom att jämföras med pedagogiska tankar från andra länder (framför allt pianopedagogen Sheila Oglethorpes) samt de hjälpmedel som används i svenska skolan för arbete med läs- och skrivsvårigheter bland dyslektiker. Uppsatsen avslutas med ett diskuterande kapitel där det tydliggörs att flera av respondenterna använder liknande strategier (bl.a. användandet av färgpennor och symboler för att tydliggöra notbilden, uppförstoring av notbilden, arbete med gehör etc.) för att klara av notläsningen. Dessutom finns det många likheter i deras egna erfarenheter av musikstudier, deras professionella verksamhet och hur de skulle vilja se att pedagoger fortsatt arbetar och tar hänsyn till dyslektiker inom musikundervisningen. Uppsatsen avslutas genom att kategorisera dessa svar och jämföra dem med exempelvis Oglethorpes teorier.