• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 357
  • 5
  • Tagged with
  • 362
  • 121
  • 79
  • 67
  • 62
  • 61
  • 60
  • 60
  • 56
  • 55
  • 52
  • 47
  • 46
  • 45
  • 45
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Förskolerum : Pedagogers utsagor kring inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor

Siljeholm, Sofia January 2015 (has links)
Inom Reggio Emilia pedagogiken ses miljön på förskolorna som en tredje pedagog och man lägger stor vikt vid hur denna ska utformas. Studiens syfte var att undersöka hur detta omsätts i praktiken genom att analysera hur pedagoger på Reggio Emilia inspirerade förskolor pratar om inomhusmiljöns utformning och användning. Forskningsmetoden rundtur användes för att möjliggöra ett samtal som på ett naturligt sätt kunde fånga pedagogernas berättelser om den miljö de befinner sig i. Arbetet med resultatet utgick från en postmodern grundsyn tillsammans med Foucaults beskrivning av diskurs- och maktbegreppet. Diskursanalys användes som analysmetod och tre dominerande diskurser utlästes. Resultatet av analysen gav beskrivningar av möjligheter och begränsningar kring utformning av inomhusmiljön som pedagogerna upplever i verksamheten. Främst lyftes att det sällan förs ett aktivt samtal kring pedagogernas syfte med inomhusmiljön, med anledningar som brist på tid och brist på tydligt ledarskap. Arbetet avslutas med en diskussion kring resultatet genom ett maktbegrepp, resultatet i relation till tidigare forskning och tankar om framtida forskning.
52

Lek för utveckling : En studie om förskollärares arbets-, och förhållningssätt angående barns sociala tillvaro i förskolan

Wikström, Caroline January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare, genom leken, arbetar för att stödja barns sociala utveckling. Detta för att jag anser att social utveckling är ett viktigt område som jag utifrån egna erfarenheter upplevt att olika förskolor och olika pedagoger haft olika förhållnings-, och arbetssätt. För att specificera detta har jag använt mig av tre frågeställningar: Hur interagerar förskollärare med barn under den fria leken? Vad är förskollärares syn på uttrycket ”Alla får vara med”? Hur förhåller sig förskollärare till barns sociala utveckling/delaktighet? För att få svar på detta har jag observerat och intervjuat fyra förskollärare: två från ålderblandade avdelningar och två från storbarnsavdelningar. Resultatet visar att pedagogerna har både olika och liknade förhållningssätt och tankar kring detta område vilket i sin tur påverkar hur de agerar. Fri lek och lek var något som pedagogerna ansåg mycket viktigt för barnens utveckling. De menade även att inget barn ska bli utstött eller utfryst även om barnet inte alltid kan vara med just där barnet vill. Många beslut menade pedagogerna tas av utifrån hur den specifika situationen ser ut och det finns inga konsekventa arbetssätt om t.ex. ett barn utesluts. Detta anser jag kräver att de är närvarande och har uppsikt över barnens lek, vilket observationerna visar att det inte alltid finns tid till. Jag anser även att det kräver en god utbildning om barns sociala utveckling och hur pedagogernas handlingar kan påverka den.
53

Fritidspedagogen och barn med koncentrationssvårigheter i fritidshemmet : En intervjustudie om fyra fritidspedagogers reflektioner om arbetet med barn med koncentrationssvårigheter i fritidshemmet

Frykmo, Tor, Hedqvist, Jonna-Li January 2013 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvårigheter på fritidshemmet. Då fritidshemmen har förändrats, barn­grupperna har blivit större och personaltätheten minskat uppstår frågan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredställas. Barn med koncentrationssvårigheter är en grupp som påver­kas av dessa omständigheter. Det är viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov. Genom en intervjustudie, där fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Användandet av öppna frågor, i en så kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar på studiens frågeställningar. Resultatet som är intervjupersonernas reflektioner kring studiens frågeställningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svårigheter. De stora barngrupperna och personalbristen påverkar barn med koncentrations­svårigheter negativt. Barn med koncentrationssvårigheter påverkar fritidshemsverksamheten mer negativt än positivt. Genom att använda sig av den kunskap som finns kan fritidspedagogen strukturera upp fritids­hemsverksamheten och hitta strategier som underlättar vistelsen på fritidshemmet för barn med koncentrationssvårigheter.
54

Att göra pedagogisk praktik tillsammans : Socialt samspel i förskolans vardag

Dalgren, Sara January 2017 (has links)
Denna studies övergripande syfte är att åskådliggöra hur social interaktion mellan förskolepedagoger och barn i vardagliga förskoleaktiviteter genomförs och därigenom också visa hur pedagogisk praktik åstadkoms i samspelet. Mer specifikt analyseras hur det går till och vad som händer när interaktionen organiseras genom multimodalt handlande och fråga-svar-sekvenser, och hur dessa interaktionella fenomen kan tjäna pedagogiska syften. Som teoretiska och analytiska utgångspunkter använder sig studien av etnometodologiskt perspektiv och konversationsanalys. Detta innebär att delar av det videofilmade materialet har transkriberats och analyserats i detalj. Resultatet presenteras i sex empiriska kapitel och visar konkret och detaljerat hur deltagarna ”gör” förskolepedagogisk praktik tillsammans. Studiens analyser belyser hur pedagoger och barn genomför interaktionella projekt, eftersträvar intersubjektivitet och etablerar organisatoriska principer för gemensamma aktiviteter. Analyserna visar också hur ett yngre förskolebarn kan delta aktivt i måltider utan tal, hur vardagliga aktiviteter transformeras till problemlösningsprojekt och hur lokala pedagogiska praktiker orienterade mot sociala (måltids)normer, språk, fysik och matematik kan genereras spontant i förskolans vardag. Avhandlingen lyfter slutligen begreppet inbäddad undervisning och försöker därigenom definiera och empiriskt konkretisera den typ av undervisning som bedrivs i förskolan.
55

Högläsningens betydelse för barns språkutveckling : Pedagogernas syn och arbete med högläsning i förskolan.

Blees, Sara January 2017 (has links)
Arbetet behandlar förskollärares syn på högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Jag har fokuserat på hur förskollärarna arbetar med högläsning för att den ska bli språkutvecklande för barnen. Jag har en kvalitativ metod och genomfört fyra halvstrukturerade intervjuer för att höra pedagogernas uppfattningar och erfarenheter av högläsning på förskolan. Den tidigare forskningen tar upp vikten av högläsning i relation till språkutveckling samt arbetssätt som förskollärarna kan använda sig av för att arbeta med högläsning och uppnå dess fulla potential. Arbetet utgår från den sociokulturella teorin och fokuserar även på den pedagogiska ämneskunskapen. Resultatet kopplas sedan till den teoretiska bakgrunden samt mina egna tankar och erfarenheter kring ämnet. Resultatet av mina intervjuer visar att pedagogerna ofta för samtal med barnen och arbetar språkutvecklande under högläsningssituationerna men att det finns möjligheter till att utveckla arbetet både innan och efter en situation för att uppnå en högre kvalité på högläsningen i förskolan.
56

Skogen som pedagogisk miljö : Fem förskollärares motiv till att använda sig av skogen i förskolans verksamhet

Högberg, Sandra, Renström, Isabelle January 2016 (has links)
Vår studie handlar om skogen som pedagogisk miljö. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på varför förskollärarna gör pedagogiska överväganden om att använda skogen i sin undervisning i förskolan. Vi har redogjort för tidigare forskning som visar på skäl till att gå till skogen och kopplat ihop de skälen med förskolans läroplan. Vår litteraturgenomgång redogör för mål utifrån förskolans läroplan, förskollärares pedagogiska överväganden samt skogen som pedagogisk miljö. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie åt det narrativa hållet vilket innebär att använda sig av berättelser i sig som källa. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer eftersom de är flexibla och möjliggör till att få fylliga och detaljerade svar. Utifrån den tidigare forskningen utformade vi en intervjuguide med frågor som uppmuntrade respondenterna till att berätta om sina erfarenheter och upplevelser. I studien deltog fem förskollärare från fyra olika förskolor som alla har någon typ av inriktning mot utomhuspedagogik. Resultatet redovisar vi genom narrativa sammanfattningar av intervjuerna. Utifrån dessa har vi gjort en tematisk analys, för att hitta de skäl som respondenterna tycker finns för att använda skogen som en pedagogisk miljö i förskolan. Det insamlade teoretiska materialet används som ett tolkningsverktyg i analysen av resultaten. Resultatet visar på att förskollärarna i studien ser många positiva skäl till att använda skogen som en pedagogisk miljö. Förskollärarna i studien hade flera liknande upplevelser och tankar om skogen som pedagogisk miljö. Deras upplevelser och motiv till att använda sig av skogen som pedagogisk miljö stämde överens med de positiva skäl som den tidigare forskningen visat på, det tolkar vi som ett bevis på att forskningen är en aktiv del i utformandet av verksamheten. De motiv förskollärarna har till att bedriva undervisning i skogen som pedagogisk miljö har vi kategoriseras under följande rubriker: lärande och utveckling, rörelse och hälsa, delaktighet och inflytande och skogen som miljö. De skäl som förskollärarna uttryckte är motiv till deras användning av skogen som pedagogisk miljö, utgår alla ifrån att skogen är en miljö som är givande för barn på många olika sätt kopplat till förskolans läroplan.
57

Pedagogiska överväganden i utformandet av lekmiljöer : -en kvalitativ studie med sju förskollärare

Allgren, Erika, Runa, Johanna January 2018 (has links)
Syftet med studien var att studera, beskriva samt problematisera de motiv som ligger till grund för pedagogers val av material och utformning av lekmiljöer. Detta har vi undersökt genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuade vi sju stycken verksamma förskollärare. I analysen av empirin har tre motiv framkommit: Skapa frihet, Skapa ordning samt Möjliggöra delaktighet. Motiven har vi använt som teman i resultatet. Resultatet visade en varierad syn bland pedagogerna på huruvida miljöerna bör byggas upp för att vara tydliga i vad som förväntas av barnen eller öppna för fantasi och kreativitet. Det framkommer hur miljöerna utformas med ett syfte att skapa frihet för bar-nens lek och hur miljöer byggs upp för att inspirera och locka barnen till fantasi och kreativitet. Re-sultatet visade även en vilja att skapa ordning och tydlighet i verksamheten för att tillmötesgå samtliga barns behov. Det framträder en variation på vilket sätt barnen blir delaktiga i utformningen men bar-nens intresse och behov är alltid i pedagogernas fokus. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>
58

Förskolebarnets stress vid måltidssituationer / Preschool child’s stress during meal situations

Lindvall, Sara January 2019 (has links)
Min studie syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger upplever förskolebarnets stress vid måltidssituationer. Studien utgår ifrån det salutogena sättet att se på hälsa, vilket syftar till att befrämja en individs aktuella hälsosituation. En kvalitativ metod har varit mitt tillvägagångssätt för att utföra studien. Kvalitativ forskningsmetod skapade möjligheten att kunna bidra med en nyanserad bild över hur pedagoger inom förskolans verksamhet upplever förskolebarnets stress vid måltider. Det forskningsverktyg som jag använt har varit semistrukturerade intervjuer tillsammans med sex stycken pedagoger. De arbetar på olika förskolor i olika områden i en liten stad. Förskolorna avviker från varandra i storlekssammanhang och personaltäthet. Gemensamt för förskolorna är att de har tillgång till ungefär lika stora utrymme och samma materiella ting. Gemensamt är också att pedagogerna på de olika förskolorna upplever att barnen är eller lätt kan bli stressade vid måltidssituationer. Stressen kan uppstå genom flera olika moment som de intervjuade pedagogerna beskrivit. Det kan till exempel vara så att pedagogens stress kan smitta av sig till barnet. Barnet kan drabbas av olika psykiska tillstånd så som neofobi, aversion och matvägran med den gemensamma nämnaren att barnet inte äter på grund av upplevd stress. Barnets stress kan yttra sig på olika sätt. Det kan vara genom att barnet blir högljutt, apatiskt, oroligt eller att barnet får svårt att sitta stilla. Pedagoger kan minska barnets stress genom att vara en förebild som föregår med gott exempel. Förebilden verkar som en inidvid för barnet att imitera under måltider. Till exempel är det av vikt att förebilden har ett gott bordsskick för barnet att efterlikna. Pedagogerna som intervjuats anser att även vårdnadshavare bör vara goda förebilder till barnet vid måltider i hemmet. Det är viktigt att vårdnadshavare upprätthåller måltider där alla familjens medlemmar tillåts delaktighet. Pedagogerna menar att det även är av vikt att också hemifrån berikas av förebilder för att barnet ska veta hur hen ska föra sig vid måltider i förskolan. Resultatet bidrar till en bild av att pedagoger i förskolan idag generellt behöver fler verktyg och mer erfarenhet för att kunna bemöta samt rusta förskolebarnet med detsamma för att kunna hantera sin stress.
59

Informationskompetens i pedagogiska praktiker : Gymnasielärares syn på elevernas informationssökning vid projektarbete. / Information literacy in educational practices : Upper secondary school teachers´ view of their students’ information seeking.

Thors, Johanna January 2010 (has links)
The main purpose of this thesis is to examine upper secondary school teachers’ views of their students’ information seeking practices and their perspectives on consider the concept of information literary. The theoretical framework consists of a sociocultural perspective and the empirical material has been collected through interviews with six upper secondary school teachers. The material is analyzed phenomenographically and revealed three practices. Social science teachers consider the library and librarian to be valuable resources for students’ information seeking, particularly in view of information overload in society today. Thereby information literacy is seen as controlling information and constructing knowledge. In the natural sciences the teachers also see the library and librarians’ role as important, but information seeking as an object of teaching is not on their personal teaching agenda. Information literacy is viewed in a process, problem-solving way. The technology teachers do not consider information seeking as an important aspect of their teaching. Information literacy is seen as locating and using sources for practical use and thereby extending the students knowledge. This thesis established that the subjects taught influence ways of looking at knowledge and learning, and that pedagogical methods influence the teachers’ way of understanding information seeking and information literacy. Further, the teachers’ own university studies influences their values, in particular, the period of time when they carried out their studies. The contradiction in terms of the lack of interest among technology teachers in information seeking skills yet seeing information literacy as knowledge extension, reveals a sociotechnical view of information literacy.
60

Barn med Downs syndrom : En intervju- och observationsstudie om pedagogiska metoder i förskolan

Johansson, Frida, Persson, Andréa January 2016 (has links)
Syftet med uppsatsen är att belysa vilken eller vilka pedagogiska metoder som pedagogerna på den utvalda förskolan säger sig använda sig av i arbetet där barn med diagnosen Downs syndrom är inkluderade samt hur assisten arbetar individuellt med barnet. Detta för att få kunskap om hur pedagogerna kan bidra till en förskola där alla barn kan utvecklas och lära oavsett behov. Frågeställningarna som uppsatsen utgår från är vilken eller vilka pedagogiska metoder som pedagogerna säger sig använda sig av i gruppverksamheten där barn med Downs syndrom är inkluderade, samt vilken eller vilka pedagogiska metoder som förskolläraren använder när hen arbetar individuellt med barnet med Downs syndrom. För att undersöka detta och besvara frågeställningarna gjordes kvalitativa intervjuer samt observationer. Uppsatsen har utgått från den sociokulturella teorin med fokus på begreppen samspel och den proximala zonen. Det framkommer i intervjuresultatet att pedagogerna säger sig använda sig av ett flertal olika pedagogiska metoder. Dessa metoder säger sig vara att alla barn får vara delaktiga i gemensamma aktiviteter, att pedagogerna delar barngruppen i mindre grupper, att tecken som stöd används i kommunikationen samt att pedagogerna tar hjälp av en specialpedagog. Slutligen visar resultatet att bilder i form av tecken finns i miljön. I observationsresultatet synliggjordes det att tecken som stöd användes för att förstärka den verbala kommunikationen med barnet som hade Downs syndrom, det framkom även i observationsresultatet att musik och lek visade sig vara metoder som assistenten använde sig av i arbetet med barnet.

Page generated in 0.0529 seconds