Elever idag ska ges möjligheter att kunna påverka och ha inflytande på sin verksamhet i enlighet med gällande styrdokument om elevernas demokratifostran. Studiens syfte är att få en djupare syn på vad några fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande på fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lärande och framtida demokratiska värderingar. Våra frågeställningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och demokratifostran. Vi har även en frågeställning gällande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lärande. För att få svar på de frågeställningar som ligger till grund för arbetet är tillvägagångssättet en hermeneutisk kvalitativ metod bestående av intervjuer med flera olika fritidspedagoger från olika skolor i olika kommuner. Resultaten av intervjuerna är att pedagogerna i stort använder sig av samtal för att nå fram till eleverna och på så sätt få fram vad eleverna önskar att verksamheten ska innehålla. Pedagogerna använder sig av deliberativa samtal för att i en stor elevgrupp anser dem att det är den mest praktiska metoden med tanke på tiden och de resurser som finns.

Syftet med föreläggande undersökningen är att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers syn på bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fånga elevernas egna bilder av hur mötet med läraren påverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen är intervjuer med elever som varit slumpmässigt utvalda. I undersökningen, där en kvalitativ metod använts ingår nio elevers berättelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet är frivillig, att de när de önskar under intervjun kan välja att avbryta den samt att de har rätt till anonymitet. Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation är det pedagogiska mötet, det vill säga mötet mellan lärare och elev i såväl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingår i denna undersökning. Det är av lika stor betydelse att läraren ”ser” eleven utanför klassrummet som i klassrummet. Eleverna tycker att den ömsesidiga respekten är viktig samt att de blir sedda och respekterade för de unika individer de är. Elevernas berättelser visar hur byte av lärare påverkat deras motivation till lärande och skolan i allmänhet.  Slutsatsen är att i pedagogiska mötet har dialogen en stor betydelse, där respekten, förståelsen och responsen har en avgörande roll för elevers utveckling. En konsekvens av detta examensarbetets resultat är att det pedagogiska mötets betydelse behöver få större plats i lärarutbildningen och även i dialogen mellan lärarkollegor för att det pedagogiska mötet så effektivt som möjligt ska öka motivationen hos eleverna.

Syftet med denna fallstudie är att se om användningen av surfplatta kan underlätta inlärningen av språket genom att elever på ett lekfullt sätt får arbeta med språket med hjälp av tekniken. Hur påverkar användandet av surfplattan elevernas intresse för ämnet engelska? Jag har genomfört studien med observationer och intervjuer på en kommunal F–5-skola i en mellanstor stad under en fyraveckorsperiod. Resultatet visar att barnen upplever användningen av surfplattan roligare än vanlig traditionell undervisning. Jag har sett att eleverna blivit mer aktiva vid användandet och glädjen över att få använda surfplattan är stor hos flertalet elever. I stort sett samtliga 19 intervjuade elever upplever själva att deras inlärning ökat och att deras ordförråd blivit större. Pedagogen upplever att eleverna tar större ansvar för sitt lärande och att de efter en tids användning blivit säkrare och lugnare i sin användning av surfplatta under engelskundervisningen.

Bakgrund På grund av den ekonomiska kris som nu råder växte vårt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen är av dem. Vi blev intresserade av att ta reda på hur lärare i ett u-land, som vanligtvis har färre resurser än ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vårt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömässiga resurser. Några som också uppmärksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats är Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som årligen ger ut en rapport om skolutvecklingen världen över. Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus på resurser. Studien utgår från dessa frågeställningar: Vilka resurser finns på skolan? Hur används det i undervisningen? Vad tänker lärare kring resurser? Metod Studien utgår från ett etnografiskt tillvägagångssätt vilket betyder att resultatet framkommit genom deltagande observationer, fältanteckningar och fokusgruppsintervjuer. Att blanda olika metoder genom triangulering gjorde det möjligt för oss att ställa de olika resultaten mot varandra för att höja tillförlitligheten. Ramfaktorteorin har även använts för att strukturera upp resultatet. Under analysen framkom fyra olika kategorier som utgör ramarna för undervisningen. Resultat Materiella, personella och miljömässiga resurser samt grundläggande behov är de ramar som vi fokuserat på i denna studie och som enligt vår tolkning påverkar vilken undervisning som är möjlig. Skrivmaterial och krita anses nödvändiga. Lärarna ser sig själva som viktiga resurser genom att uppmuntra, undervisa och vara goda förebilder. Den största resursen ser de ändå att de grundläggande fysiska behoven utgör. Sömn, mat och trygghetsbehoven behöver vara tillfredsställda för att lärande överhuvudtaget ska vara möjligt. Ramarna leder till en undervisning som till största del utgörs av förmedlingspedagogik. I diskussioner med lärarna framkommer tankar om andra arbetssätt som på grund av högt elevantal är svårt att införliva.

Uppsatsen granskar åtta pedagogiska modeller för att hjälpa läraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger främst på vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs även en jämförelse mellan modellerna för att se om det skett någon förändring i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar på följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har någon utveckling skett i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Den insamlade informationen har analyserats enligt den hermeneutiska spiralen. Resultatet visar att flertalet av nittonhundratalets pedagogiska modeller har sitt ursprung i en och samma modell och att modellen från 2006 återgår till samma grundtankar. Resultatet visar vidare att synen på bemötandet av konflikter har gått från att vara lärarcentrerad mot en mer elevcentrerad syn. Undersökningen ifrågasätter även lämpligheten av dagens lärarutbildning.

The purpose of this study is to examine how teachers and pupils experience the use of fictional literature as a tool for language development in the teaching of English as a foreign language. Through surveys and interviews and with Vygotsky’s theory on development in a social environment as a theoretical base, I examine which methods are used to promote language development and also which functions pupils and teachers consider fictional literature to have in the teaching of English. Results show that teachers consider fiction to be among the top methods to get pupils to learn English. Teachers and pupils both favour the use of fun and stimulating reading activities as well as group activities where learning is social to go along with the reading of fiction. Furthermore, the syllabus is discussed and the use of it debated from both a teacher and pupil point of view in relation to the teaching of English through fictional literature.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier lärare arbetar med när det kommer till elever med ADHD. Studien grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervjuer, där sju högstadielärare intervjuades. Alla intervjuer spelades in, för att sedan transkriberas och analyseras. Tydliga mönster i studien visade på att lärare anpassade sin undervisning i den mån de ansåg vara nödvändig. Beroende på lärare och ämne, såg detta olika ut. I det praktiska ämnet tycktes inte anpassning vara lika viktigt som i det teoretiska ämnet, där individanpassning blev mer tydligt. Det informanterna hade gemensamt var att de såg positiv feedback som en självklar del i undervisningen. Samtliga informanter ansåg även att en god relation till läraren, klassrumsanpassningar och motivation går hand i hand för en trygg och utvecklande skolgång.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur lärare tolkar kursplanen i engelska för årskurs 1–3 när de ska bestämma lärandemål och innehåll. Studien ämnar även till att synliggöra i vilken utsträckning lärare använder det vi benämner som pedagogiska texter, som stöd i sin transformering av kursplanen. Till vår hjälp använder vi läroplansteori och en enkät i vilken lärare delar med sig av hur de ser på denna avsaknad, vad de ser som önskvärda kunskapsmål för årskurs 3 och hur deras användning av studiens utvalda pedagogiska texter ser ut. Resultatet visar att en majoritet av informanterna ser avsaknaden av kunskapskrav som ett problem och att det är stora variationer rörande vad lärarna ser som önskvärda kunskapsmål. Vidare visar resultatet att en stor del av informanterna antingen inte känner till eller väljer att inte använda de pedagogiska texter som vi lyfter fram i denna studie.

Denna studie har sin utgångspunkt i en undran över vilka uppfattningar förskollärare har kring bars delaktighet och inflytande kopplat till måltiden i förskolan. Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar kring barns delaktighet och inflytande, samt hur förskollärares styrning och vägledning påverkar barns delaktighet och inflytande under måltidssituationen i förskolan. Studien har utgått från en kvalitativ inriktning och vi har genomfört sex stycken enskilda semistrukturerade intervjuer med förskollärare på fem olika förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visar på hur förskollärare uppfattar delaktighet och inflytande som ett begreppspar som sällan separeras från varandra. Måltiden, vars huvudsakliga syfte handlar om att få i sig mat, erbjuder både möjligheter och begränsningar för delaktighet och inflytande. Delaktighet erbjuds däremot i större utsträckning än inflytande och sker främst genom de samtal som pågår under måltiden. Måltiden ramas den in av regler och förväntningar som i hög grad sätts av pedagoger. Vidare har resultatet analyserats utifrån Johanssons (2005) resonemang om pedagogiska atmosfärer. Förskollärarnas olika strategier påvisar de olika atmosfärerna där den samspelande atmosfären präglas av acceptans, uppmuntran och närvaro. Den instabila atmosfären där skillnader i förskollärarnas uppfattningar kopplat till delaktighet och inflytande framträder, samt skillnader i vilka förväntningar som finns på barnen. Och slutligen den kontrollerande atmosfären där barns upplevelser och utforskande hindras av kontroll utifrån ett vuxenperspektiv. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Studien fokuserar på vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhållningssätt är och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som påverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. Utgångspunkten är att ett pedagogiskt förhållningssätt är något som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestående av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet både ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som ställs i relation till det pedagogiska mötet är kunskap, traditioner och etisk dimension. Dessutom lyfter teorin fram olika delar som är av vikt för pedagogens möte med barnen såsom samspel, uppmärksamhet och relationalitet. Vidare förs det ett resonemang om kvalitet och meningsskapande i förskolans praktik.Pedagogernas agerande och interaktion med barnen har dokumenterats genom videoinspelade sekvenser av deras agerande i mötet med barnen. De har sedan kort efter inspelningen tagit del av materialet för att se sig själva i aktion och kommentera sekvenserna. Pedagogens möte med barnet har sedan belysts utifrån de analysbärande begreppen kunskap, delaktighet, erkännande, samspel och uppmärksamhet.Pedagogerna i studien uttrycker att de tycker att mötena med barnen är en viktig del i deras arbete. De uttrycker att dessa möten ger dem möjlighet att bekräfta barnen så att barnen utvecklar en positiv självrelation. De uttrycker också att mötena ger dem möjligheter att skapa lärandesituationer för barnen. De olika intentionerna pedagogerna ger uttryck för gör att de vid varje möte måste bestämma sig för vad de vill uppnå med mötet. De har att välja mellan olika handlingsstrategier som balanserar mellan de krav som situationen ställer. Beroende på vilka val de gör, vilken handlingsstrategi de väljer, kommer deras blick att riktas. Därmed har de också dragit upp linjer för hur deras möte med barnen kan komma att utveckla sig. Hur det pedagogiska mötet kommer att te sig och vilket som är mer vinnande än något annat är en fråga vars svar är beroende av hur situationen ser ut vid just det mötet.