<p>Uppsatsen granskar åtta pedagogiska modeller för att hjälpa läraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger främst på vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs även en jämförelse mellan modellerna för att se om det skett någon förändring i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar på följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har någon utveckling skett i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Den insamlade informationen har analyserats enligt den hermeneutiska spiralen. Resultatet visar att flertalet av nittonhundratalets pedagogiska modeller har sitt ursprung i en och samma modell och att modellen från 2006 återgår till samma grundtankar. Resultatet visar vidare att synen på bemötandet av konflikter har gått från att vara lärarcentrerad mot en mer elevcentrerad syn. Undersökningen ifrågasätter även lämpligheten av dagens lärarutbildning.</p>

Uppsatsen granskar åtta pedagogiska modeller för att hjälpa läraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger främst på vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs även en jämförelse mellan modellerna för att se om det skett någon förändring i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar på följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har någon utveckling skett i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Den insamlade informationen har analyserats enligt den hermeneutiska spiralen. Resultatet visar att flertalet av nittonhundratalets pedagogiska modeller har sitt ursprung i en och samma modell och att modellen från 2006 återgår till samma grundtankar. Resultatet visar vidare att synen på bemötandet av konflikter har gått från att vara lärarcentrerad mot en mer elevcentrerad syn. Undersökningen ifrågasätter även lämpligheten av dagens lärarutbildning.

En trygg lärandemiljö är en förutsättning för elevernas deltagande och attityd till ämnet idrott och hälsa. Trots det har Skolinspektionen (2018) vid en nationell kvalitetsgranskning identifierat att hälften av skolorna brister i att åstadkomma en trygg lärandemiljö. Det har bidragit till att en femtedel av eleverna inte deltar i undervisningen samt har negativa attityder till idrott och hälsa. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning belysa den praktiska innebörden av begreppet ”en trygg lärandemiljö”. För att besvara syftet har två forskningsfrågor formulerats, 1) vad kan läraren göra för att skapa en trygg lärandemiljö för varje elev? och 2) vilka faktorer anger elever som viktiga i skapandet av en trygg lärandemiljö?Utifrån valda inklusions- och exklusionskriterier har studien inkluderat 20 artiklar för att besvara forskningsfrågorna. I dataanalysen har vi konstruerat teman och mönster utifrån studierna som sammanställts i artikelmatrisen (se bilaga B). Resultatet av litteraturstudien visar på lärarens möjligheter att tillämpa olika pedagogiska modeller för att främja en trygg lärandemiljö. De faktorer som eleverna anser påverka deras attityd och upplevelse av trygghet har de i studierna belyst fem huvudsakliga områden: motivation, påverka innehåll, variation, glädje och tillhörighet samt omklädningsrummet. Vår slutsats är att arbetet för en trygg lärandemiljö är komplext och viktigt. En lärares förmåga att vara lyhörd och flexibel och med en positiv inställning möta eventuell problematik är viktigt i arbetet för en trygg lärandemiljö.