Th.--Lettres--Toulouse-Le Mirail, 1982. / Bibliogr. p. 288-298.

Th. 3e cycle--Histoire--Toulouse, 1972. / Bibliogr. p. 7-12.

Denna studie tar sin utgångspunkt i skolväsendets ökade digitalisering som går att utläsa i Lgr11 (Skolverket, 2018) samt vad det betyder att lära sig ett andraspråk. Studien syftar följaktligen till att beskriva användningen av digitala verktyg i engelskundervisningen i årskurs 4–6 i förhållande till skolans ökade digitalisering och språkliga förmågor som innefattas i att lära sig ett andraspråk. En enkät skapades utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av de sex språkliga förmågorna: lyssna, läsa, tala, skriva, interagera och översätta. Enkäten skickades ut till verksamma lärare för att undersöka vilka digitala verktyg som används i engelskundervisningen, hur ofta och på vilket sätt de används, samt vilka språkliga förmågor som eleverna främst övar vid användningen av dem. Resultatet visade att dator är det verktyg som används oftast och att lyssna, läsa och skriva är de tre språkliga förmågor som övas mest, främst med hjälp av appar och hemsidor.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur lärare tolkar kursplanen i engelska för årskurs 1–3 när de ska bestämma lärandemål och innehåll. Studien ämnar även till att synliggöra i vilken utsträckning lärare använder det vi benämner som pedagogiska texter, som stöd i sin transformering av kursplanen. Till vår hjälp använder vi läroplansteori och en enkät i vilken lärare delar med sig av hur de ser på denna avsaknad, vad de ser som önskvärda kunskapsmål för årskurs 3 och hur deras användning av studiens utvalda pedagogiska texter ser ut. Resultatet visar att en majoritet av informanterna ser avsaknaden av kunskapskrav som ett problem och att det är stora variationer rörande vad lärarna ser som önskvärda kunskapsmål. Vidare visar resultatet att en stor del av informanterna antingen inte känner till eller väljer att inte använda de pedagogiska texter som vi lyfter fram i denna studie.

Syftet med denna studie var att belysa hur progression och färdighetnivåerna från den Gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) kan vara till stöd för lärare. Ett exempel kan vara att hjälpa lärare vid val av läromedel för att synliggöra hur läromedlen stöttar elevernas utveckling av förmågorna lyssna, skriva och tala. För att uppfylla detta syfte formulerades tre forskningsfrågor: 1. Vilket utrymme får förmågorna skriva, lyssna samt tala i respektive läromedel? 2. Vilken färdighetsnivå enligt GERS kräver övningarna för förmågorna skriva, lyssna och tala? och 3. Hur ser progressionen ut för förmågorna skriva, lyssna och tala i de granskade läromedlen i relation till nivåerna i GERS? Studien granskade två läromedel varav ett läromedel var helt digitalt och det andra var ett tryckt läromedel i bokform. I studien analyserades uppgifterna med hjälp av GERS och kategoriserades med hjälp av Littlejohns ramverk. Studien använde dessutom en metodkombination, där både kvalitativa och kvantitativa metoder brukades. Resultatet visade att det finns en skillnad vad gäller det utrymme förmågorna får, samt att övningarna i läromedlen kategoriserades inom olika färdighetsnivåer. Dessutom visade det ena läromedlet på en tydligare progression inom GERS färdighetsnivåer.

Mot bakgrund av en kommande kursplanerevidering i ämnet engelska, var syftet med denna studie att belysa hur fyra mellanstadielärare uppfattar punkten "Strategier, däribland omformuleringar, frågor och stödjande fraser, för att bidra till och underlätta samtal och skriftlig interaktion, även digital", som står den reviderade kursplanens centrala innehåll. Digital interaktion är ett nytt innehåll i engelskämnets kursplan. Utifrån en fenomenografisk metod­ansats och genom kvalitativa intervjuer, var intresset därför att identifiera lärarnas uppfattningar om punkten, hur deras uppfattningar skiljer sig samt om det var möjligt att dra några slutsatser av den analyserade datan. Resultatet visade att lärarnas uppfattningar genomsyrades av att implement­ering av digital interaktion i engelskundervisning innebär en utmaning för både lärare och elever. Tre av fyra lärare kände en osäkerhet kring hur punkten skulle tolkas och att tolkningsutrymmet är för stort samt att de behöver kompetensutveckling gällande bedömning av digital interaktion. De upplevde också att elevernas varierade digitala kompetens och språkliga förmågor kommer att medföra att vissa elever kommer att få dubbla utmaningar. Två av lärarna uttryckte också en oro för att engelskundervisningen inte kommer att bli likvärdig. Den slutsats som dras är att lärare inte ges tillräckligt stöd från Skolverket gällande just denna specifika revidering och att Europas gemensamma referensram för språk (GERS) samt TPACK-modellen, som är framtagen för att främja produktiv och meningsfull undervisning med digital teknik, kan utgöra ett alternativt stöd i lärares implementeringsarbete.

Uppsatsens syfte är undersöka vad som styr bedömning av språkutveckling på gymnasieskolansIntroduktionsprogram Språkintroduktion samt hur lärare, elever och rektor ser på bedömning, och iförlängningen undervisning, i relation till kunskapskrav och språkutveckling. För att uppnå syftetanalyseras Gemensam europeisk referensram för språk – den globala skalan (GERS) och kursplanenför Svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 9. Detta sker genom en tillämpning avappraisalteorin. I uppsatsen redovisas också kvalitativa intervjuer med 2 lärare, 2 elever och 1skolledare. De svar som framkommer studeras i relation till appraisalteorin. Studien visar på storalikheter mellan styrdokumenten då de båda fokuserar på funktionell och kommunikativspråkkompetens. Betydande skillnader framkommer också då GERS fokuserar mera på kvantitativaaspekter av språkutvecklingen medan kursplanen i årskurs 9 fokuserar på intensifierande avspråkutvecklingen. I studien framkommer också att lärare och skolledare ser både för- och nackdelarmed att använda sig av såväl GERS som grundskolans kursplan för årskurs 9. Lärare och skolledare, istudien, ser dock GERS som ett bättre alternativ än kunskapskraven för årskurs 1-3 och 4-6. I de falleleverna i studien förmedlar att betyg är viktigt är det dock för dem egalt om betygen äråldersrelaterade eller ej.Nyckelord: appraisalteori, bedömning, GERS, kunskapskrav i Svenska som andraspråk årskurs 9,Språkintroduktion.

Texte remanié de: Diss.--Philosophische Fakultät--Münster--Westfälische Wilhelms-Universität, 1990. / Contient des pièces annexes en latin. Bibliogr. p. 387-414. Index.

Språkvalet i grundskolan idag är ett milt obligatorium det vill säga eleverna tvingas att välja ett språk men kan senare välja att hoppa av och börja den så kallade svenskengelskan (SvEn). Ämnet är betygslöst och ställer således inget egentligt krav på eleven och följderna blir inte så allvarliga då man i slutet på grundskolankan välja bort ett ämne inför gymnasievalet. Konsekvenserna har blivit att många elever, cirka 25 % hoppar av moderna språk och därmed tappar ett helt ämne och med detta också möjligheten att kunna studera språket vidare på gymnasiet och/eller ha grundläggande kunskaper för eventuella utlandsstudier. Enligt Skolverket och kursplanen är syftet med moderna språk att utöver att kunna kommunicera på ett främmande språk även kunna få perspektiv på sin omvärld och öka sina möjligheter att kunna ingå i olikasociala och kulturella sammanhang. Syftet med denna undersökning är att utreda hur man kan motivera högstadieelever till att läsa moderna språk, i detta fall spanska och även få dem motiverade att fortsätta. Frågeställningarna har besvarats meden kvalitativ undersökning bestående av en enkät och en intervju av 4 praktiserande lärare i spanska. Resultatet har visat att lärare i spanska anser att den muntliga färdigheten är en av det största motivationsfaktorerna i språkinlärningen och att en viss otydlighet i kursplanen för moderna språk inte stödjer undervisningen vad gäller den muntliga färdigheten och undervisningen generellt. I övrigt saknar lärarna en verklighetsanknytning till ämnet som skulle kunna avhjälpas med att använda "Gemensameuropeisk referensram för språk" (GERS). Enligt undersökningen har lärare alla förutsättningar för att skapa en god språkinlärning då de använder olika motivationsfaktorer som löpande feedback, kognitiva motivationsverktyg och talar övervägande på målspråket i undervisningen. Dock visar intervjuerna i denna undersökning att skolinspektionens siffror stämmer vad gäller avhopp i moderna språk och att detta är en direkt koppling till det milda obligatorium som är fallet med moderna språk. Konklusionen är att enobligatorisk status på ämnet också skulle höja attraktionsvärdet på ämnet och således göra elever mermotiverade att studera spanska och moderna språk generellt. Därtill skulle ett förtydligande av kursplanen stödja lärares undervisning och öka tydligheten i kursplanens mål gentemot eleverna och på så vis ökaelevernas förståelse för ämnet och därmed också motivationen för densamma.

No description available.