Syftet med den här studien är att få en ökad kunskap om hur undervisningen i muntlig färdighet bedrivs inom skolorganisationen sfi, svenska för invandrare. Undersökningen har genomförts i en grupp på nybörjarnivå hos elever med kort studiebakgrund.Studien har sin utgångspunkt i tre frågeställningar där de två inledande frågeställningarna handlar om förekomsten av muntliga aktiviteter i undervisningen, och elevernas uppvisade språkliga aktivitet i respektive muntlig aktivitet. Den tredje frågeställningen handlar om hur läraren motiverar sitt val av undervisning. Data till de två första frågeställningarna har samlats in via observationer, medan frågeställning tre har besvarats genom en semistrukturerad intervju med undervisande lärare. I resultat framkom det att flertalet olika muntliga aktiviteter förekom i undervisningen, där smågruppsarbete och olika frågebaserade övningar användes mest frekvent, och det var också dessa aktiviteter som genererade störst mängd språklig aktivitet hos eleverna. En mindre frekvent aktivitet var parövningar. Undersökningen visade vidare att eleverna sällan tog egna initiativ till muntlig interaktion, utan var i stort behov av stöttning från undervisande lärare. En stor del av interaktionen ägde rum på elevernas modersmål. Resultatet från intervjun visar att undervisningen har sin utgångspunkt i de konkretiserade kunskapskrav som finns skolan. Muntliga färdigheter tränas kontinuerligt i olika sorters aktiviteter där eleverna är i stort behov av stöttning och styrning från läraren.

My aim is to find out about teachers’ perceptions of methods concerning learning and assessment of oral proficiencies. My questions are: What perceptions are there among teachers concerning assessment of oral proficiencies? How do teachers describe their ways of promoting and assessing oral proficiency? In order to answer my questions and obtain data I have accomplished two focus groups interviews with seven language teachers. The result shows that teachers are concerned with several factors regarding assessment of oral proficiency. They express that they try to include all students and that all students get the chance to express themselves, but one problem is that students often tend not to speak or practice their oral skills in the classroom. To prevent this issue teachers try to have discussions and oral tests in smaller groups, something which seems to be successful according to teachers. However, another problem with reference to promoting and assessing oral skills, is that time is not sufficient enough for the teachers to help all students to reach the oral goals. Because of that teachers tend always to have special occasions where they assess students whereas the continuous assessment takes place in the classroom at suitable opportunities.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med elevers muntliga färdighet, alltså hur denna färdighet arbetas med i klassrummet samt om den medför konsekvenser, både positiva och negativa.  Metoden som används är kvalitativa intervjuer där 5 grundlärare i årskurs 1-3 intervjuas. Metoden kvalitativa intervjuer valdes för att kunna titta närmare på pedagogernas erfarenheter och åsikter.  Resultatet från intervjuerna styrker till största del den tidigare forskningen. Pedagogerna tar under intervjuerna upp någonting som forskningen inte gör. De tar upp exempel på aktiviteter där den muntliga färdigheten tränas. Forskningen och de intervjuade håller dock med varandra om att den muntliga färdigheten är någonting som hela tiden måste arbetas med och vidareutvecklas. Forskningen visar att pedagogen oftast är den som tar upp mest talutrymme i klassrummet samtidigt som de intervjuade kan anse att talutrymmet är lika stort för både elever och pedagog. Både forskningen och de intervjuade ser att den muntliga färdigheten medför både hinder och möjligheter. Dock vinner möjligheterna i längden. / The purpose of this work is to study how teachers work with pupils' oral proficiency. The purpose is to find out how this proficiency is being trained in the classroom and whether it has consequences, both positive and negative.  The method used is qualitative interviews, where five elementary school teachers in grades 1-3 are interviewed. The qualitative interviews were chosen to study the educators' experiences and opinions.  The results obtained from the interviews largely reinforce the results from previous research. During the interviews, the educators mentioned something that the previous research did not mention. They list examples of activities where the oral proficiency is trained. The research and the interviewees agree, however, that the oral proficiency is something that must always be worked on and further developed. Research shows that the pedagogue usually takes up the most speech space in the classroom, while the interviewees may think that the speech space is the same for both students and educators. Both the research and the interviewees agree that the oral proficiency consists of both obstacles and opportunities. However, opportunities usually prevail.

Lärarnas muntliga kommunikation på spanska är viktigt för att leda eleverna till att kunna förstå språkets logik och tala det. Men forskningen har visat att arbetet är utmanande för lärare även om det är oklart varför. Syftet med den här studien är att få en bild och en förståelse om lärmiljö i spanskundervisning med fokus på spanska som arbetsspråk i undervisningen i grund- och gymnasieskolor. I undersökningen deltog 52 erfarna lärare i spanska från 11 regioner i Sverige. Resultatet visar att 1) lärarna i spanska är medvetna om att de ständigt behöver träna på sin muntliga färdighet i spanska och att de önskar att göra detta, 2) att det finns problem med att använda spanska som arbetsspråk i spanskundervisning både i grund- och gymnasieskolan, 3) att spanskundervisning sker i stora grupper både i grund- och gymnasieskolorna och 4) att den fysiska lärmiljön (klassrummet) för undervisning inte är optimal både i grund- och gymnasieskolorna. Vidare forskning är nödvändig kring vilka de främsta orsakerna är till att lärare tycker att de är oviktigt att tala spanska i sin undervisning samt till att lärare upplever att det är svårt att använda spanska som arbetsspråk i sin undervisning. Det är dessutom viktigt att utforska i vilken utsträckning gruppstorlek och den fysiska miljön i spanskundervisning påverkar elevernas spanskinlärning och lärarnas undervisning.

Dokumentation och bedömning är bland de mest aktuella frågorna i den svenska skolan idag men kan egentligen den muntliga färdigheten bedömas på samma sätt som de andra färdigheterna? Kan alla aspekter av muntlig kommunikation dokumenteras? Den formativa bedömningen och tonvikten på elevens lärandeprocess är ett krav i läraryrket.Syftet med min studie är att undersöka hur några lärare på gymnasieskolan dokumenterar och bedömer elevernas muntliga färdighet i moderna språk och hur dokumentationen praktiskt genomförs. Min undersökning genomförs med intervjumetod.Här beskrivs vilka svårigheter som möter lärarna när de dokumenterar och bedömer den muntliga färdigheten i moderna språk. Faktorer som tidsbrist, gruppstorlek, otydliga bedömningsmatriser och bristen på resurser är de främsta aspekterna som gör att den muntliga färdigheten dokumenteras och bedöms mindre än de andra färdigheterna.För att underlätta dokumentation och bedömning föreslås i min studie att man arbetar med kamratbedömning eller självbedömning där eleverna är mer involverade i sitt lärande och kan hjälpa lärarna i dokumentationen och vidare till bedömningen. Dessutom skulle det vara ett positivt stöd med en konkret didaktisk utbildning för lärarna i dokumentation och bedömning av den muntliga färdigheten.

Denna studie har den muntliga delen av franskundervisningen under grundskolans senare år som fokus och hur lärare kan motivera elever att tala franska men också hur elever kan motiveras att välja att lära ett modernt språk. Syftet med studien är att söka kunskap i vilka metoder och tillvägagångssätt några fransklärare använder sig av för att motivera sina elever att tala franska samt vilken deras inställning är till elevernas förmåga att uppnå muntlig färdighet. Studien har genomförts med en hermeneutiskt inspirerad kvalitativ ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod. Sex lärare har intervjuats och resultatet redovisas i 5 kategorier som utkristalliserats ur intervjumaterialet. De är: Intressera elever för franska, Motivation till lärande, Lärares inställning till franska språket,arbetssätt i undervisningen samt Vision. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna är djupt engagerade i sitt ämne och besitter en hel arsenal med olika metoder och tillvägagångssätt för att intressera och motivera elever att tala målspråket. Inställningen till hur lärare kan motivera elever att tala franska i skolan har betydelse för den muntliga färdigheten. Idag finns ett vikande intresse för språkstudier och det faktum att de moderna språken inte är obligatoriska slår hårt mot utsikterna att tillgodose behoven av språkkunniga människor i framtiden. Slutsatsen blir att lärarna kämpar för att lära eleverna tala franska och att forskning inom området för det vikande intresset för de moderna språken är önskvärd.

Studiens syfte är att undersöka hur SFI C- och D-elever (studieväg 3) upplever nätbaserad undervisning under Coronapandemin samt vilka erfarenheter eleverna har om arbetet med digitala verktyg och vilka möjligheter och begränsningar nätbaserad undervisning har vad gäller muntlig färdighet. Dessutom vill jag undersöka vilka möjligheter och utmaningar med nätbaserad undervisning jämfört med närundervisning i SFI beskrivs av eleverna.  Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Här diskuteras de medierande verktyg (digitala hjälpmedel) i form av datorer, ipads och mobiltelefoner samt lärarplattformar såsom Microsoft Teams och Liber Lunis som eleverna använder när de studerar på distans. Med hjälp av perspektivet används även scaffolding (stöttning) på online lektionerna, när en starkare elev hjälper en svagare.  För att kunna få svar på mina forskningsfrågor använder jag mig av en kvalitativ metod, som ger en fördjupad översikt över elevernas upplevelse av nätbaserad undervisning. Studien genomförs genom fysiska träffar med intervjuer på plats. I denna undersökning deltar sex SFI-elever från kurs C och D (studieväg 3).  Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade eleverna använder Microsoft Teams och Liber Lunis som digitala hjälpmedel vid nätbaserad undervisning. Samtliga informanter använder sina privata mobiltelefoner och tre av informanterna använder datorer. I resultatet framkommer att fem av sex informanter upplever att det finns flexibilitet och möjlighet att bland annat kunna kombinera sina studier med arbete vid distansstudier, medan en informant bara vill ha närundervisning, eftersom denna studieform fungerar bäst enligt henne. Resultatet visar att informanterna upplever att de får utveckla sin muntliga färdighet i små grupper via ”Break-out rooms”. Resultatet visar också att informanterna anser att de får handledningstid när de behöver det.

Språkvalet i grundskolan idag är ett milt obligatorium det vill säga eleverna tvingas att välja ett språk men kan senare välja att hoppa av och börja den så kallade svenskengelskan (SvEn). Ämnet är betygslöst och ställer således inget egentligt krav på eleven och följderna blir inte så allvarliga då man i slutet på grundskolankan välja bort ett ämne inför gymnasievalet. Konsekvenserna har blivit att många elever, cirka 25 % hoppar av moderna språk och därmed tappar ett helt ämne och med detta också möjligheten att kunna studera språket vidare på gymnasiet och/eller ha grundläggande kunskaper för eventuella utlandsstudier. Enligt Skolverket och kursplanen är syftet med moderna språk att utöver att kunna kommunicera på ett främmande språk även kunna få perspektiv på sin omvärld och öka sina möjligheter att kunna ingå i olikasociala och kulturella sammanhang. Syftet med denna undersökning är att utreda hur man kan motivera högstadieelever till att läsa moderna språk, i detta fall spanska och även få dem motiverade att fortsätta. Frågeställningarna har besvarats meden kvalitativ undersökning bestående av en enkät och en intervju av 4 praktiserande lärare i spanska. Resultatet har visat att lärare i spanska anser att den muntliga färdigheten är en av det största motivationsfaktorerna i språkinlärningen och att en viss otydlighet i kursplanen för moderna språk inte stödjer undervisningen vad gäller den muntliga färdigheten och undervisningen generellt. I övrigt saknar lärarna en verklighetsanknytning till ämnet som skulle kunna avhjälpas med att använda "Gemensameuropeisk referensram för språk" (GERS). Enligt undersökningen har lärare alla förutsättningar för att skapa en god språkinlärning då de använder olika motivationsfaktorer som löpande feedback, kognitiva motivationsverktyg och talar övervägande på målspråket i undervisningen. Dock visar intervjuerna i denna undersökning att skolinspektionens siffror stämmer vad gäller avhopp i moderna språk och att detta är en direkt koppling till det milda obligatorium som är fallet med moderna språk. Konklusionen är att enobligatorisk status på ämnet också skulle höja attraktionsvärdet på ämnet och således göra elever mermotiverade att studera spanska och moderna språk generellt. Därtill skulle ett förtydligande av kursplanen stödja lärares undervisning och öka tydligheten i kursplanens mål gentemot eleverna och på så vis ökaelevernas förståelse för ämnet och därmed också motivationen för densamma.

Studiens syfte har varit att granska hur engelsklärare på gymnasiet definierar inkludering samt hur pedagoger bidrar till en utveckling av elevens muntliga färdigheter genom inkludering. Undersökningens frågeställningar sökte belysa hur engelsklärare på gymnasiet konkret arbetar med inkludering gällande muntliga färdigheter och vilka faktorer som främst bidrar till en utveckling av dessa. Vidare har empirin framtagits genom kvalitativa djupintervjuer av 5 engelsklärare i årskurs 1 (engelska 5) på olika fristående gymnasieskolor i Skåne. Resultatet visar att respondenterna oberoende av skola har en tämligen gemensam uppfattning om hur inkludering definieras, nämligen att alla elever ska inkluderas oavsett behov, förutsättningar och kunskapsnivå. Vidare har samtliga lärare stort fokus på elevens individuella utveckling och hävdar att det är pedagogens uppgift att urskilja vilka behov som finns och att finna adekvata strategier för respektive behov och elev. Angående utvecklingen av elevens muntliga färdigheter använder respondenterna sig av varierade lärarstilar och arbetssätt, men samtliga har stort fokus på att genom respektive lärarstil och arbetssätt skapa en god klassrumsmiljö, samt att använda målspråket i så stor utsträckning som möjligt. Således kan det konkluderas att det inte är en enskild lärarstil som bidrar främst till inkludering av eleven, utan främst lärarens inställning till fenomenet, vilket gällande den muntliga framställningen i engelska 5 främst involverar klassrumsmiljön och ett frekvent användande av målspråket.

I denna magisteruppsats undersöks med hjälp av en samtalsanalytisk metod hur testtagare och testledare orienterar sig mot problem i interaktionen vid samtalsdelen av Tisus. Det mest övergripande syftet är att undersöka hur testtagare och testledare förhåller sig till varandra i en samtalssituation där det huvudsakliga målet är att testtagarnas språkliga förmåga ska bedömas. Frågeställningarna syftar till att ta reda på hur testtagarna och testledaren orienterar sig mot problem i interaktionen, samt hur problemsekvenser skiljer sig åt beroende på om interaktionen äger rum mellan testtagare och testledare eller mellan flera testtagare. En vidare frågeställning syftar till att diskutera hur testtagare och testledare förhåller sig till samtalets ramar och mål vid problemsekvenser. Slutsatserna är att det tycks finnas skillnader i hur problem relevantgörs beroende på mellan vilka interaktionen äger rum. I interaktion mellan testtagarna relevantgörs problem i den egna språkliga förmågan hellre än i andras, vilket hänger samman med att testtagarna, då de interagerar med varandra, tycks värdera samtalets sociala mål högt. I interaktion med testledaren verkar testtagarna dock vara mer restriktiva med att relevantgöra problem som bottnar i den egna förmågan. Detta har förmodligen att göra med att testledaren på ett tydligare sätt orienterar samtalet mot prestationsmålet och därigenom tar mindre hänsyn till testtagarnas sociala ansikte. En vidare slutsats är att det i vissa problemsekvenser verkar uppstå osäkerhet bland testtagarna hur de ska förhålla sig till de olika målen i samtalet. Dels uppstår ibland krockar mellan de sociala och meningsskapande målen och dels verkar prestationsmålet också leda till förvirring. I problemsekvenserna antas prestationsmålet samspela med det sociala målet. Då en testtagare orienterar sig mot problem i en annans yttrande blir detta inte bara hotande mot den sociala stämningen i gruppen utan riskerar också att lyfta fram brister i den andras och den egna språkliga förmågan, vilket kan ses som ofördelaktigt utifrån prestationsmålet. Med andra ord verkar testtagarnas osäkerhet i vissa fall kunna förklaras med faktorer som bottnar i bedömningssamtalets icke-autentiska natur snarare än i bristande språklig förmåga, något som kan vara viktigt att ta hänsyn till vid bedömningen.