SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt. Undervisningen var lärarstyrd och följde samma upplägg. Läraren talade konsekvent engelska och tog tillvara många tillfällen till informella samtal med eleverna. Han uppmuntrade dem hela tiden att använda engelska som arbetsspråk. De äldre eleverna kom överens om någon påföljd om de inte talade engelska. Eleverna uppskattade styrda samtalsövningar som innehöll en informationslucka och deras engagemang var störst när uppgiften knöt an till personliga erfarenheter och tankar. Läroboksarbetet engagerade mindre men fungerade ändå eftersom det följdes upp av ett läxförhör och en ordlek. Det går att få eleverna att använda engelska som arbetsspråk, vilket eleverna i skolår 9 hävdade, men det är en lång process. Resultatet från undersökningen visar att relationen mellan läraren och eleverna sinsemellan är basen för allt.

Lärarnas muntliga kommunikation på spanska är viktigt för att leda eleverna till att kunna förstå språkets logik och tala det. Men forskningen har visat att arbetet är utmanande för lärare även om det är oklart varför. Syftet med den här studien är att få en bild och en förståelse om lärmiljö i spanskundervisning med fokus på spanska som arbetsspråk i undervisningen i grund- och gymnasieskolor. I undersökningen deltog 52 erfarna lärare i spanska från 11 regioner i Sverige. Resultatet visar att 1) lärarna i spanska är medvetna om att de ständigt behöver träna på sin muntliga färdighet i spanska och att de önskar att göra detta, 2) att det finns problem med att använda spanska som arbetsspråk i spanskundervisning både i grund- och gymnasieskolan, 3) att spanskundervisning sker i stora grupper både i grund- och gymnasieskolorna och 4) att den fysiska lärmiljön (klassrummet) för undervisning inte är optimal både i grund- och gymnasieskolorna. Vidare forskning är nödvändig kring vilka de främsta orsakerna är till att lärare tycker att de är oviktigt att tala spanska i sin undervisning samt till att lärare upplever att det är svårt att använda spanska som arbetsspråk i sin undervisning. Det är dessutom viktigt att utforska i vilken utsträckning gruppstorlek och den fysiska miljön i spanskundervisning påverkar elevernas spanskinlärning och lärarnas undervisning.

Mitt arbete syftar till att finna exempel på hur tyskan används som arbetsspråk inom svenskttekniskt yrkesutövande begränsat till det maskintekniska området inom och utom Sverige.Härigenom söker jag för min språkundervisning sätt att konkretisera behovet av flerspråkighetinför det kommande förvärvslivet för att motivera elever att välja att studera fler språk. För att fåsvar på frågeställningarna jag ställt har kvalitativa intervjuer med svenska tekniska företag ochderas medarbetare gjorts. Utifrån undersökningen har jag försökt finna vilka språkliga färdighetersom behövts och när tyskan är fördelaktigare än engelskan som arbetsspråk. Ur studien framkomatt skoltyskan inte räckte som arbetsspråk. Vidare fann jag exempel på att användningen av tyskai yrkessammanhang omedvetet främjar tillämpning av kulturell och social kompetens vidmänskligt mellanhavande. / My intention with the study was to find examples of how school taught German is applied in the Swedish technological work environment within the field of mechanical engineering within and outside the Swedish boarders. By this I tried to find ways to concretize for my future pupils the need of multilingual knowledge in the life of gainful employment in order to make them understand the importance of it and thereby motivate them to study more then one foreign language during their school years. To be able to find any answers to my questions, interviews with Swedish companies in the technological branch were done. With the interviews as a starting point I have tried to find out which linguistic skills are needed in the use of German and when German is more advantageous than English in the working environment. Further, I found example that showed the use of German in working environment in professional context unconsciously promotes application of cultural and social competence by human interaction.