The purpose of the study is to get a deeper understanding in how the teachers work with the students during the pedagogic meal. This by observing teachers during the schoollunch and see which pedagogic activities takes place. The paper intends to investigate how teachers relate to, and act according to the guidelines that are applicable to the educational meal by both the Swedish government and the schools. The study was conducted with the help of observations studies in two elementary schools. The two municipalities looks different on the pedagogic meal. At both schools the survey was conducted in the school canteen. Both schools were examined during a week with five consecutive days. The study shows that when teachers exercise the pedagogic meal they take on one of four teacher role. These four roles ranged from adult to pupil oriented and varied in their level of interaction with the students.

Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka förskolans genusarbete under den pedagogiska måltiden, och att i denna pedagogiska miljö se på det samtal som råder mellan pedagog och barn samt mellan barnen. Forskning har visat att samspelet under den gemensamma måltiden ger stora möjligheter att stimulera barnens utveckling och att samtalet är av yttersta vikt vad gäller påverkan av den utvecklingen Detta gäller både de barn som är involverade i samtal och de barn som observerar, oavsett om samtalet är planerat och/eller styrt av pedagogen eller inte. Under själva måltiden blir barnens röster hörda och de medverkar i en social gemenskap. Forskning kring könsskillnader i förskolan visar att skillnaderna varierar mellan olika pedagogiska miljöer, men eftersom den pedagogiska måltiden ger störst utrymme för att påverka det så viktiga samtalet baseras min studie på samspelet i just denna miljö. Studien består av två delar, dels en observationsstudie av måltidsskeendena och dels intervjuer med de två pedagoger som deltagit vid luncherna. Vad som framträder i resultatet är att flickor och pojkar samtalar på olika sätt ur ett genusperspektiv och det görs tyligt att pedagogens reaktioner och verbala återspel är annorlunda beroende på vilket kön pedagogen talar till. De två pedagoger som intervjuats ser olika på genusarbetet i förskolan och vad man har för möjligheter som pedagog att påverka genom samtalet vid matbordet. Under intervjuerna med pedagogerna ville jag undersöka hur dessa tänker kring sitt agerande under skeendena, hur de använder samtalet och hur mycket utrymme de anser att språket som redskap ges i det kontinuerliga genusarbetet.

No description available.

Bakgrund Den svenska förskolan ska enligt läroplanen främja barns utveckling på många sätt. Ett sätt att utöka lärandet i verksamheten är att använda sig av pedagogiska måltider och på så vis implementera läroplanens olika delar även i måltidssituationerna. Syfte Att undersöka hur läroplanen integreras i förskoleverksamhetens måltidssituationer genom att utforska hur förskolepersonal arbetar och tänker kring den pedagogiska måltiden. Metod Fem intervjuer med förskolepersonal genomfördes i Umeå med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Den pedagogiska måltiden användes och olika pedagogiska strategier för detta beskrevs, som till exempel matematik med potatisar. På grund av tidsbrist var detta dock inte alltid möjligt att göra fullt ut i alla måltidssituationer och det var därför främst under luncherna som planerad pedagogisk verksamhet pågick. Huvudmålet var att främja barnens utveckling och inflytande genom att stötta dem att klara av måltidssituationerna så självständigt som möjligt. Barnens inflytande över sin måltid var viktigt, och än viktigare var det förhållningssätt som informanterna förmedlade till barnen. Inför barnen försökte informanterna hålla sina egna åsikter och tankarna om den mat som serverades, till exempel kvaliteteten, för sig själva. Slutsats Informanterna såg måltiderna som ett tillfälle för pedagogisk verksamhet och ett sätt att implementera läroplanens delar. Tidsbrist och andra yttre faktorer var saker som kunde påverka och minska den pedagogiska insatsen kring vissa måltider. Barnens inflytande över och delaktighet i måltidssituationerna var ett sätt att utöka barnens självständighet och förmåga att kunna själv. Den pedagogiska måltiden uppfattades som en naturlig del av verksamheten men även som ett område värt att utöka längre fram.

<p>Forskning har visat vilken betydelse den pedagogiska måltiden har för barns lärande i den pedagogiska verksamheten. Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva förskollärares erfarenheter av den pedagogiska måltiden i förskolan. I studien medverkade fyra förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuer användes för att uppnå syftet och resultatet blev att samtliga förskollärare såg den pedagogiska måltiden som en viktig lärande situation för barnen. Studien visade även att samtliga fyra förskollärare hade liknande mål med den pedagogiska måltiden, som att t.ex. främja språkutvecklingen, begreppsbildning och social samvaro. Förskollärarna understryker vikten av den pedagogiska måltiden som lärande situation.</p>

Forskning har visat vilken betydelse den pedagogiska måltiden har för barns lärande i den pedagogiska verksamheten. Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva förskollärares erfarenheter av den pedagogiska måltiden i förskolan. I studien medverkade fyra förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuer användes för att uppnå syftet och resultatet blev att samtliga förskollärare såg den pedagogiska måltiden som en viktig lärande situation för barnen. Studien visade även att samtliga fyra förskollärare hade liknande mål med den pedagogiska måltiden, som att t.ex. främja språkutvecklingen, begreppsbildning och social samvaro. Förskollärarna understryker vikten av den pedagogiska måltiden som lärande situation.

Denna studie har sin utgångspunkt i en undran över vilka uppfattningar förskollärare har kring bars delaktighet och inflytande kopplat till måltiden i förskolan. Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar kring barns delaktighet och inflytande, samt hur förskollärares styrning och vägledning påverkar barns delaktighet och inflytande under måltidssituationen i förskolan. Studien har utgått från en kvalitativ inriktning och vi har genomfört sex stycken enskilda semistrukturerade intervjuer med förskollärare på fem olika förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visar på hur förskollärare uppfattar delaktighet och inflytande som ett begreppspar som sällan separeras från varandra. Måltiden, vars huvudsakliga syfte handlar om att få i sig mat, erbjuder både möjligheter och begränsningar för delaktighet och inflytande. Delaktighet erbjuds däremot i större utsträckning än inflytande och sker främst genom de samtal som pågår under måltiden. Måltiden ramas den in av regler och förväntningar som i hög grad sätts av pedagoger. Vidare har resultatet analyserats utifrån Johanssons (2005) resonemang om pedagogiska atmosfärer. Förskollärarnas olika strategier påvisar de olika atmosfärerna där den samspelande atmosfären präglas av acceptans, uppmuntran och närvaro. Den instabila atmosfären där skillnader i förskollärarnas uppfattningar kopplat till delaktighet och inflytande framträder, samt skillnader i vilka förväntningar som finns på barnen. Och slutligen den kontrollerande atmosfären där barns upplevelser och utforskande hindras av kontroll utifrån ett vuxenperspektiv. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Nyckelord: Förskola, Måltiden, Regler, Socialisation Måltiden på förskolan är en social situation, likaså måltider i samhället. Många individer deltar i en samling som präglas av interaktion. Men denna situation innehåller också specifika regler och normer, vad som är accepterat vid ett matbord finns det begränsningar för. Till skillnad från många andra sociala situationer i samhället och på förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. Många av samhällsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler. Ämnet blir viktigt att studera eftersom en stor del av samhället påverkas av förskolans struktur och genom denna även måltidens struktur.Denna studie ämnar till att titta närmre på måltidens struktur på förskolan och vilka regler den innehåller, studien undersöker även hur situationen framträder som arena för socialisation. Empirin i studien består av utdrag ur en observation som gjordes på en avdelning på en förskola med tretton barn och tre pedagoger. Resultatet av observationen består av situationer som innehåller olika aspekter av måltidens struktur och regler. De situationerna studien tar upp syftar till att belysa olika delar av måltidens struktur för att få ett underlag till att studera måltiden som arena för socialisation. Analysen av resultatet utgår ifrån begreppet socialisation och söker stöd i socialisationsforskning som del av studiens teoretiska underlag. Den teoretiska del studien presenterar syftar även till att ge en grundläggande förståelse av begreppet socialisation och dess förhållande till individers sociala liv kopplat till de regler de möter i olika situationer i livet. Vidare underlag för studiens diskussion utgör tidigare forskning kring måltider och måltider på förskolan. De forskningsområden som studien redogör för tar upp forskning som håller särskild vikt för måltiden i förskolan och dess struktur.Studien syftar således till att vidare belysa förskolans måltid som arena för socialisation och hur den påverkar de individer som deltar och hur dem i sin tur kan påverka samhället. / Mealtimes in preschools are a social situation, as well as mealtimes in society. Many individuals take part in gathering for this situation shaped by social interaction. But the situation also involves specific rules and norms; there are limitations for what is allowed at a dinner table. As opposed to other social situations in society and in preschools the rules can seem unmotivated and out of context. Many members of the Swedish society has taken part in the preschool organization and lived under these rules. The subject of study becomes relevant since the structure of mealtimes in preschools affects a large amount of the Swedish population. This study means to take a closer look at the preschool structure of a mealtime and the rules it contains. The study examines how the situation can be seen as a prominent area for socialization. The empirical data in this study consists of extracts from an observation at a preschool consisting of thirteen children and three adults. The results of the observation are presented as situations surrounding different aspects of mealtime structure and rules, as a table of context to be able to research mealtime as an arena for socialization. The analyzing breakdown of the result uses the term socialization as a reference of study, as well as theories surrounding the subject as a theoretical basis. The basis of theory means to give a basic understanding of the term socialization and its relationship with peoples’ social lives and the rules they meet in everyday situations. As further ground for theoretical discussion, the study presents previous studies that contain important aspects of mealtimes in preschools, its structure and its rules. Thus this study proposes to further investigate the preschool mealtime as an arena for socialization and the circumstances affects on the people participating, as well as how it could affect society.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns delaktighet och inflytande i matsituationen på förskolan. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar; vilka uppfattningar har förskolepersonal av barns delaktighet och inflytande i matsituationer, samt vilka uppfattningar har förskolepersonal av hur barn kan stödjas i utveckling av delaktighet och inflytande i matsituationer. Studien bygger på en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med inslag av den fenomenografiska ansatsen. Vi har i studien valt att intervjua tre olika grupper; barnskötare, förskollärare och rektorer på fyra olika förskolor, både privata och kommunala.    Resultatet i studien visar på att barn i förskolan får möjlighet till delaktighet och inflytande i matsituationerna på så sätt att de till exempel har en önskevecka och får delta i matråd. Resultatet visar också på att storlek på barngruppen samt personalbrist bidrar till svårigheter med att stödja barnens delaktighet och inflytande.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den pedagogiska måltiden används som ett undervisningstillfälle om kost med barnen och hur pedagogerna belyser kostens betydelse för barnen under måltiden. Metod: Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och videoinspelningar som primärt följde pedagogens roll vid den pedagogiska måltiden. Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där språket framställs ha stor betydelse. Samspel mellan pedagog och barn är en central del för barnens utveckling och möjlighet till skapande av ny kunskap. Resultatet: Studien visar att deltagande pedagoger är samstämmiga om att den pedagogiska måltiden ska vara glädjefylld och skapa ett klimat där barn känner sig trygga och inkluderande. Men också vad den pedagogiska måltiden kan erbjuda för möjligheter till barns lärande för att belysa deras förståelse för vikten om kost och dess betydelse. Utvecklingen av barnens språkkunskaper visade sig ha en stor betydelse, då samtalen var en central del under måltidssituationerna. Samspelen bland barnen under måltiderna skapade nya kunskaper och erfarenheter med varandra. Resultaten redogör även pedagogernas uppfattning om vikten av en lugn och trygg miljö, där barnen ska få känna matro och träna på att bemästra olika artefakter, som en väg till att bli mer självständiga individer. TAKK-korten visade i resultatet ha en stor betydelse för att samtala både verbalt och icke-verbalt om kost, färger och artefakter. Slutligen visar resultaten hur pedagogerna uppmuntrar barnen till att utöka sina smakpreferenser genom att tillsammans prova maten på ett lustfyllt sätt. De benämner också vikten av att äta hälsosamma måltider, för att kroppen ska orka med att leka och utföra de aktiviteter som sker under dagen.