The purpose of this study is to find out how, when and why the pre-school teachers work with the meaning that the food has for our bodies. The method used for this survey was to interview six pre-school teachers to try to find out when they work with passing on this knowledge to the children, how they choose to work with this topic and why they think it’s important to spread awareness among the children in preschool about this. The result of the study showed that the pre-school teachers see them selves as strong influences when it comes to giving the children in pre-school a good foundation and a healthy attitude towards food. The pre-school has a responsibility for the childrens knowledge of good food and how its related to good health and well-being but the study also showed that pre-school teachers consider them selfes to have too little knowledge when it comes to this subject and this inhibits them from giving the children any profound knowledge more than that milk is good for our skeleton och vegetables and fruit keeps us healthy. / Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur, när och varför förskollärare, inom förskolan, arbetar med matens betydelse för kroppen. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativa intervjuer av sex stycken förskollärare där det skulle undersökas hur de förmedlar vidare sin kunskap till barnen, hur de jobbar med och runt detta ämne och varför det är viktigt att barnen inom förskolan får ta del av denna kunskap. Resultatet av denna undersökning visade att förskollärare ansåg sig ha en stark roll gällande att lägga en bra grund och ge barnen en sund inställning till mat. Förskolan har ansvar för att ge barnen kunskap om att bra kost hör ihop med god hälsa och välbefinnande men undersökningen visade att förskollärare anser sig ha för lite kunskap för att kunna ge barnen någon djupare kunskap än att mjölk är bra för skelettet och grönsaker och frukt håller oss friska.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den pedagogiska måltiden tillskrivs ha av verksamhetschefer för gemenskapen och den sociala samvaron på vård- och omsorgsboenden för äldre personer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken verksamhetschefer inom Stor Stockholms geografiska område. Vår teoretiska utgångspunkt utgick från Antonovskys referensram kring det salutogena perspektivet ”Känsla av sammanhang” [KASAM] med de centrala begreppen meningsfullhet (delaktighet), begriplighet och hanterbarhet i fokus under analysfasen av empirin. Det transkriberade textmaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att den pedagogiska måltiden på vård- och omsorgsboenden tillför den äldre personen möjligheter till social samvaro och gemenskap. Vårt resultat leder dock till slutsatsen att trots implementering av den pedagogiska måltiden på de vård- och omsorgsboenden där intervjuerna genomfördes är måltidssituationen skör utifrån faktorer som utformandet av måltidsmiljö och personalens individuella resurser.

Studiens syfte har varit att undersöka hur de yngsta barnen på förskolan kommunicerar och socialiserar med varandra och pedagogerna. Genom videoobservationer har vi studerat barnens kommunikation under de vardagliga rutinerna måltiden, samlingen och den fria leken. Resultatet visar att dessa situationer är ypperliga tillfällen att utmana och utveckla barnens kommunikativa och sociala förmågor. Måltiden och samlingen erbjuder olika möjligheter till samtal där pedagogerna avgör vilka strategier som bör tillämpas för att upprätthålla kommunikationen. Den fria leken präglas av barnens intresse för stunden, därmed avgör barnen vilken typ av kommunikationsform de väljer att tillämpa. I de olika observationerna kunde vi urskilja kommunikation i form av kroppsspråk, gester, tal och tecken som stöd.

Abstract Food and recuperation has a superior importance in human life and it is hard to deny the distinction of the food in everyday life. Nutritious food gives energy to benefit activities of the day and influences on behavior and performance as well as well being. The meaning of the terms meal and mealtime are key concepts in this study and the several beneficial aspects beyond the physiological function. Inadequate time for the meal might provide degenerative consequences for individual health and generate outgoings for society. The aim of this study was that from an individual perspective describe work environment conditions for meals and recovery potential among employees with irregular working hours using mixed methods with both questionnaire and interviews. Four (4) airline employees participated. Result from this study demonstrated that airline employees, especially cabin crew, rarely could effect on the surrounding environment of the meal. The participants indicated the irregularity of the meals and meal patterns at work along with constant time pressure and economic directives as the main underlying factors from their perspective. The study concluded that the time, place and money dictated the terms of the mealtime and that the potential of recovery was virtually nonexistent. Keywords: meal, eating habits, shift work, health promotion, recovery/recuperation

Studien syftar till att synliggöra pedagogers styrning av barnen under måltiden ur ett maktperspektiv. Vi har utgått från följande frågeställningar i denna studie. Vad är det som styrs under måltiden? Hur styrs barnen under måltiden? För att kunna undersöka dessa frågor vände vi oss till två närbelägna förskolor och frågade om de ville delta i vår studie. Då alla samtyckeslappar var insamlade började vår resa. För att få mer djup i studien använde vi oss av två olika insamlingsmetoder. Metoderna var observation via filmning och pedagogintervjuer. Efter insamlandet av vårt empiriska material transkriberade och tematiserade vi det.Då vi analyserade vår empiri såg vi mycket av Foucaults teorier om makt och styrning. Vi har tematiserat olika styrningstekniker som vi har tagit fasta på och utgått ifrån när vi analyserat vårt material. Resultatet visar att miljön och pedagogerna styr barnens agerande bort från det felaktiga beteendet mot det önskvärda beteendet. Vi ser en styrning mot en grupphomogenisering och framtida goda samhällsmedborgare

Bakgrund Till följd av stroke kan förändringar samt förlust av kroppsliga funktioner uppstå. Förändringar kan på olika sätt påverka personens förmåga att äta och upplevelse av måltiden. Måltiden utgör en integrerad del av det sociala livet och är förknippad med kultur, livsstil, samhörighet och välbefinnande. Ätsvårigheter efter stroke kan därmed få flera psykosociala konsekvenser och inverka på det dagliga livet och välbefinnandet. Syfte Syftet var att belysa psykosociala aspekter av måltidssituationen hos personer med ätsvårigheter till följd av stroke. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av utvalda relevanta sökord för syftet. Alla artiklar granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier; En förändrad tillvaro, Främmande känslor och Samspelet med omgivningen. Resultatet visade att ätsvårigheter orsakade olika former av begränsningar i måltidssituationer och det sociala livet. Det krävdes anpassningar för att hantera nya situationer och för det användes olika strategier. Ätsvårigheter framkallade negativa känslor vilket berörde den egna självbilden. Det fanns en strävan att passa in bland omgivningen och interaktionen med omgivningen upplevdes olika. Slutsats Ätsvårigheter hade flera psykosociala konsekvenser vilket inverkade på känslomässiga och sociala processer i det dagliga livet. Ätsvårigheterna orsakade begränsningar i måltiden och måltidsrelaterade aktiviteter där förhållandet till måltiden som en social, kontextuell och njutbar aktivitet kom att förändras. Resultatet tyder på att ätsvårigheter är mycket komplext eftersom det påverkar flera aspekter av att leva och att vara människa. / Background As a result of stroke, changes and loss of bodily functions can occur. The changes can affect the person's ability to eat and the experience of the meal in different ways. The meal is an integrated part of social life and is associated with culture, lifestyle, togetherness and well-being. Eating difficulties after stroke can therefore have several psychosocial consequences and affect daily life and well-being. Aim The aim was to shed light on psychosocial aspects of the mealtime situation in people with eating difficulties following stroke. Method A non-systematic literature review was performed based on 15 original scientific articles with a qualitative and quantitative design. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using selected relevant search terms for the aim. All articles were reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed using an integrated data analysis.  Results In the compilation of the results, three main categories were identified; A changed existence, Unfamiliar emotions and The interaction with the surroundings. The results showed that eating difficulties caused various forms of limitations in meal situations and social life. Adaptations were required to deal with new situations and for that different strategies were used. Eating difficulties evoked negative feelings, which affected one's own self-image. There was a desire to fit in with the surroundings and the interaction with the surroundings was experienced differently. Conclusions Eating difficulties had several psychosocial consequences, which affected emotional and social processes in daily life. The eating difficulties caused limitations during the meal and meal-related activities where the relationship to the meal as a social, contextual and enjoyable activity came to change. The results suggest that eating difficulties are very complex because they affect several aspects of living and being human.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas föreställningar kring måltidssituationen i förskolan och möjligheten att göra måltiden till en pedagogisk del av utbildningen. Sex pedagoger har deltagit genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys med en fenomenografisk utgångspunkt har använts som metodansats tillsammans med det sociokulturella perspektivet. Resultatet i studien visar att pedagogernas synsätt på måltiden är att den ska vara en positiv stund som kan innebära lärande inom olika områden med språklig utveckling eller lärande om mat och näringslära. Pedagogerna ser sig själva som goda förebilder. De ser måltiden som en aktivitet där barnen ska göras delaktiga genom samspel och samtal. Barnen ska ska få inflytande över att själva få möjligheter till att bestämma vad de vill äta och inte. Det finns möjligheter att göra måltiden pedagogisk genom måltidspedagogik men det finns också utmaningar som brist på personal och tidskrav. / The purpose of this study is to contribute about educators performences about the meal in preschool and opportunity to make the meal an educational part of the education.Six educators have particapated through semistructured interviews. Qualitative content analysis with phenomenographic methodology has been used as analysis method together with socialcultural perspective. The result of the study show that educators approach to meals is that it should be a positive moment that can involve learning in different areas with language development or learning about food and nutrition. The educators see themselves as good rolemodels at meals. They see the meal as an activity where the children are to be involved through interaction and conversation. The children must have influence over having the opportunity to decide for themselves what they want to eat what not. There are opportunities to make the meal pedagogical meal through meal pedagogy but there are also challenges such as shortage of staff and time requirement.

Utifrån tidigare erfarenheter har vi uppmärksammat medveten makt utifrån hierarkin som kan existera i interaktionen mellan pedagog och barn i förskolan, där makten kan bli mer påtaglig hos pedagogerna. Syftet med studien är att synliggöra hur maktförhållanden i interaktionen mellan pedagog och barn utövas samt hur maktrelationer kan förstås i relation till fostran vilket legat till grund för studiens frågeställningar. Frågeställningarna är inte formulerade utifrån att synliggöra makt som brist utan istället synliggöra hur makt utövas för att skapa möjlighet till reflektion. Ur en svensk kontext spenderar barn en stor del av sin vardag inom förskolan som institution. Under våra fältstudier uppdagade vi kommunikativa tillrättavisningar i interaktionen mellan pedagoger och barn då de synliggjorde olika aspekter av makt i relation till fostran. Makten som uppdagades relaterade vi till Foucaults teori om makt och då Foucaults teorier inte har ett ursprung i förskolan har vi tillämpat forskning som har tolkat och överfört maktteorin till förskolan. Studiens resultat visar att förskolan har en institutionell struktur med påtagliga regelverk som samtliga aktörer förhåller sig till men även omförhandlar vilket medför att makt blir påtagligt ur ett fostransperspektiv. För att närma oss ett fostransperspektiv har vi tillämpat en internationell modell utifrån Sommer (2005) som inkluderar olika typer av fostransstilar. Studiens resultat visar att förskolan är komplex i relation till den institutionella strukturen då det finns påtagliga regelverk som påverkar hur maktförhållanden i interaktionen mellan pedagog och barn utövas. Regelverket som existerade synliggjorde även hur maktrelationer kan förstås i relation till fostran då social praxis samt omsorg blev påtagligt.