• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 5
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Samlingen och dess miljö och material : en kvalitativ undersökning ur pedagogperspektiv / The gathering and its environment and material : a qualitative investigation from an educationalist´s perspective

Kristiansson, Lina January 2010 (has links)
<p>Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger kan arbeta kring miljö och material i samlingssituationer och hur/ om de använder sig av Lpfö 98 i sitt planerande. För att kunna göra denna undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag inkluderat både intervjuer och observationer. Jag har valt att använda mig av det sociokulturella perspektivet med en fördjupning i Vygotskijs teorier för att kunna analysera mitt ämne. För att få andra aspekter har jag även använt differentierade teorier för att sedan kunna jämföra teori med praktik.</p><p>I resultatet framkommer att teori och praktik i vissa fall överrensstämmer. Resultatet gällande miljö och material visar på många liknelser mellan teori och praktik. Vid resultatet om pedagogerna planerar samlingen utifrån Lpfö 98 framkommer att pedagogerna anser att det finns en koppling mellan Lpfö 98 och samlingen. Det intressanta som uppkommit i undersökningen är att mycket av historien kring samlingen upprepar sig i dagens samling. I Lpfö 98 förespråkas inte samlingen så varför förekommer den?</p><p>Denna uppsats handlar om många olika faktorer som spelar in i samlingssituationen. Ämnet är brett och har givit mig en enorm kunskap vilket jag hoppas kunna förmedla till dig som läsare.</p>
2

Samlingen och dess miljö och material : en kvalitativ undersökning ur pedagogperspektiv / The gathering and its environment and material : a qualitative investigation from an educationalist´s perspective

Kristiansson, Lina January 2010 (has links)
Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger kan arbeta kring miljö och material i samlingssituationer och hur/ om de använder sig av Lpfö 98 i sitt planerande. För att kunna göra denna undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag inkluderat både intervjuer och observationer. Jag har valt att använda mig av det sociokulturella perspektivet med en fördjupning i Vygotskijs teorier för att kunna analysera mitt ämne. För att få andra aspekter har jag även använt differentierade teorier för att sedan kunna jämföra teori med praktik. I resultatet framkommer att teori och praktik i vissa fall överrensstämmer. Resultatet gällande miljö och material visar på många liknelser mellan teori och praktik. Vid resultatet om pedagogerna planerar samlingen utifrån Lpfö 98 framkommer att pedagogerna anser att det finns en koppling mellan Lpfö 98 och samlingen. Det intressanta som uppkommit i undersökningen är att mycket av historien kring samlingen upprepar sig i dagens samling. I Lpfö 98 förespråkas inte samlingen så varför förekommer den? Denna uppsats handlar om många olika faktorer som spelar in i samlingssituationen. Ämnet är brett och har givit mig en enorm kunskap vilket jag hoppas kunna förmedla till dig som läsare.
3

”Sätt henne i soffan, hon kan ändå inte sitta still!” : En kvantitativ studie om samlingens utformning utifrån barns behov och förutsättningar

Jageblad, Emelie, Keyser, Emma Lovisa January 2023 (has links)
Studien syftade till att belysa och diskutera hur förskollärare utformar samlingen i relation till barngruppens behov och förutsättningar. Studien undersökte vilka mönster och tendenser som finns i förskollärares förhållningssätt till att skapa en inkluderande miljö i relation till att anpassa samlingen för barns olika behov. Empirin för studien som helhet var inhämtad genom en digital webbenkät och genomförd i två olika städer i Sverige, Stockholm och Ystad. Insamlade data analyserades och diskuterades i relation till studiens forskningsfrågor samt de tre grundläggande teoretiska perspektiven som Nilholm (2020) anför, det kompensatoriska-, kritiska- och dilemmaperspektivet.  Studien tog avstamp i samlingens historiska inramning, som genom årtionden genomsyrat samlingens kultur och dess utformning. Samlingen är en daglig återkommande aktivitet som förekommer i de flesta av landets förskolor, den sker i syfte att samla barnen inför dagen och vid olika undervisningstillfällen med mening till att bidra till en grupptillhörighet och stärka individen i sitt lärande och utveckling. Huvudresultat visade likt den historiska inramningen att förskollärare har ett fortsatt tydligt syfte för samlingen och dess utformning. Vidare visade resultatet att en betydande procent av studiens tillfrågade förskollärare i hög grad inte använde sig av det kompensatoriska uppdraget som verktyg för att anpassa för barns olika behov i samlingen.
4

Barns inflytande i samlingen

Danielsson, Christina, Nilsson, Jessica January 2009 (has links)
AbstractTitel: Barns inflytande i samlingen. Children`s influence on Circle Time.Författare: Danielsson, Christina och Nilsson, Jessica (2008). Barns inflytande i samlingen.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Detta examensarbete fokuserar på barnet i samlingen. Syftet med studien har varit att studera hur barnen ser på sitt inflytande och sin delaktighet i samlingen. Syftet har även varit att se hur de verksamma lärarna bemöter det kompetenta barnen i samlingen. Våra frågeställningar är: Hur ger fyra-femåringar uttryck för sin delaktighet i samlingen? Hur tänker fyra femåringar kring sitt inflytande i samlingen? Hur bemöts det ”kompetenta barnet” av läraren i samlingen? Vi har även valt frågeställningen: Vad innebär begreppet inflytande för lärarna i förskolan och hur arbetar de med barnens inflytande i samlingen?, denna valdes eftersom lärarnas förhållningssätt förmodas avspegla sig i barnens delaktighet och inflytande. För att få svar på våra frågeställningar gjordes intervjuer och observationer av barn och lärare på tre förskolor. Vi har analyserat empirin och med hjälp av olika teorier kring barnperspektivet och det komptenta barnet och tidigare forskning kring inflytande och samling kommit fram till ett par slutsatser. En av slutsatserna är att begreppet inflytande inte är så lätt att synliggöra i praktiken. Lärarna i denna studie är väl förtrogen med Lpfö98, men av barnens svar att döma är det inte helt lätt att omsätta teorier till praktik. Nyckelord: Delaktig, demokrati, inflytande, ”kompetenta barnet” och samlingen.
5

Maktens olika skepnader i förskolans samling

Olsson, Sophie, Pålsson, Tobias January 2015 (has links)
Syftet med föreliggande examensarbete är att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lärare och barn i förskolans samling samt på vilket sätt dessa maktrelationer påverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehåll och upplägg. Vi har valt att utgå ifrån Michel Foucaults synsätt på makt. Då vi anser att detta synsätt lämpar sig bäst för att han inte har en färdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att använda hans tankar och syn på makt. Studerandet av Foucaults synsätt på makt har lett till att vi båda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har även valt att utgå från barns perspektiv där vi försökt att närma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen då denna är ett moment som är till för dem. Som metod har vi använt oss av lärarintervjuer, öppna samtal med barnen och videoinspelningar av olika samlingar. Det vi har kommit fram till i detta arbete är att maktrelationen mellan lärare och barn kommer till uttryck på många olika sätt. Vi har även kommit fram till att det ofta förhåller sig på det sättet att samlingarna är uppbyggda kring tydliga intentioner, bestämda av läraren, och att det är dessa syften som styr om barnen får möjlighet till delaktighet och inflytande över samlingens innehåll.
6

Den kommunikativa aspekten av förskolans dagliga rutiner : En komparativ studie om barns kommunikation och socialisation under måltiden, samlingen och den fria leken

Ekström, Josefine, Hansson, Lina January 2016 (has links)
Studiens syfte har varit att undersöka hur de yngsta barnen på förskolan kommunicerar och socialiserar med varandra och pedagogerna. Genom videoobservationer har vi studerat barnens kommunikation under de vardagliga rutinerna måltiden, samlingen och den fria leken. Resultatet visar att dessa situationer är ypperliga tillfällen att utmana och utveckla barnens kommunikativa och sociala förmågor. Måltiden och samlingen erbjuder olika möjligheter till samtal där pedagogerna avgör vilka strategier som bör tillämpas för att upprätthålla kommunikationen. Den fria leken präglas av barnens intresse för stunden, därmed avgör barnen vilken typ av kommunikationsform de väljer att tillämpa. I de olika observationerna kunde vi urskilja kommunikation i form av kroppsspråk, gester, tal och tecken som stöd.
7

Espö-samlingen blir historiska berättelser En kvalitativ studie om emotionella dimensioner och narrativ kompetens i historieundervisning

Möller, Therese January 2018 (has links)
The purpose of this historical didactic investigation is to study whether there is a connection between emotional dimensions and the development of narrative competence. The question is whether the emotional dimension is an important aspect of this ability and a prerequisite for creating meaningful and developing history education. Research on the subject is relevant as the emotional dimensions is most often impaired or forgotten in both history education and historical didactic research. The research in this study is based on Rüsen's theory of narrative competence and Nussbaum's emotional theory. The emotional theory is used to contribute to understanding emotions and how emotions can affect value assessments. To gather empirical data, senior high school students were assigned a task to write a historical narrative using historical sources. A narrative analysis and a three-level content analysis have been applied to identify and analyse students’ expressions of emotional dimensions and narrative competence. The conclusions of the study indicate that emotional dimensions is significant and can develop narrative competence that are meaningful. The study shows that students who use more expressions for emotional dimension, also demonstrate more developed narrative competencies. It is noteworthy that some students without significant narrative competence use developed expressions of emotional dimensions. Which may indicate that lack of knowledge is compensated by one´s own experiences and emotions. Emotional dimension is fundamental abilities: how to listen, understand the feelings of others, and knowing how to communicate and promote mutual respect is very important. It is a way of gaining self-knowledge, self-control and expressiveness. The emotional dimensions is undoubtedly a dimension of human life that should be highlighted.
8

”Är det min tur nu?” : En kvalitativ intervjustudie för att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns handlingsutrymme i samlingen.

Isaksson, Petra, Ålbäck, Linnéa January 2022 (has links)
Samlingen i förskolan kan ses som en djupt rotad aktivitet med dess historiska rötter, vilka utgår ifrån Friedrich Fröbels teori. I förskolans läroplan står det att förskollärare ska möjliggöra för barn att få inflytande i de aktiviteter som erbjuds barnen och barnkonventionen lyfter barns rätt att få sin röst hörd. Utifrån förskolans styrdokument och samlingens historiska kontext var det intressant att undersöka hur förskollärare uppfattar barns handlingsutrymme och delaktighet i samlingen. Syftet med den här studien var därför att undersöka förskollärares uppfattningar om barns handlingsutrymme i samlingen. Därmed användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare för insamling av data. Intervjuerna spelades in med en ljudinspelare, vilka därefter transkriberades och tolkades utifrån det Sociokulturella perspektivet. Studiens analysmetod utgick ifrån Braun och Clarkes tematiska analys där intervjuernas transkriptioner tolkades och bidrog till att olika teman för studien framträdde.  Studiens huvudsakliga resultat visade på att förskollärare uppfattar att barns handlingsutrymme i samlingen möjliggörs eller begränsas beroende på förskollärares olika förhållningssätt och förskolors organisatoriska förutsättningar. För att exemplifiera detta var tiden en aspekt som framträdde i resultatet, vilket begränsar barns handlingsutrymme. Ytterligare visade resultatet att barns handlingsutrymme möjliggörs när förskollärare skapar inflytande och delaktighet. Detta i den tillåtande atmosfär som samlingen kan bidra till, vilket även synliggör en gemenskap som barn i förskolan kan delta i.

Page generated in 0.0783 seconds