Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagogerna tänker och handlar kring barns delaktighet och inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön Som metod har vi använt oss av enkäter och intervjuer. Enkäterna består av svar från 30 olika arbetslag och intervjuerna består av svar från åtta förskollärare. Resultatet visade att pedagogerna i förskolan tycker att barns delaktighet och inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön är viktigt. Slutsatsen av vår studie är att pedagogerna arbetar aktivt med att se till barns intressen och önskemål, vilket sker genom samtal med barnen och observationer i verksamheten. Pedagogerna tycker över lag att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön.

Syftet med denna studie var att undersöka användningen av det specialpedagogiska stödet alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskolan och undersöka hur detta stöd var utformat och anpassat för barn som har kommunikationssvårigheter. Forskningen visade att de barn som är i behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan främst är barn som har kommunikationssvårigheter. Det framkommer även i litteraturen att förskolans styrdokument är otydliga i sina formuleringar i hur det specialpedagogiska stödet ska vara utformat. Jag besökte en språkförskola där jag genomförde en kvalitativ intervju med en förskollärare som hade erfarenhet av AKK. Jag utförde även en observation som metod i undersökningen för att ta reda på vilka AKK-former som var synliga i förskolans miljö. Enligt resultatet är det mycket som talar för att förskolan har anpassat förskolemiljön efter barnens behov och förutsättningar, framförallt utifrån hur förskolan utformat det specialpedagogiska stödet AKK. Det förekommer kompensatoriska insatser men mycket av det pedagogiska lärandet tyder också på inkludering och miljöanpassning vilket det kritiska perspektivet framhåller. Detta kan också tolkas som att förskolan förhåller sig till ett dilemmaperspektiv, där man finner en mellanväg mellan dessa två perspektiv.

Denna studie genomfördes med syftet att undersöka hur förskollärare uppfattar och beskriver att de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolan och hur det kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen. För att undersöka förskollärarnas uppfattningar av detta, användes en tolkande kritisk ansats med utgångspunkt i tio förskollärares berättelser. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och tydliggör både strategier och kommunikativt handlande som förskollärarna använder sig av för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Fem betydande faktorer framträder som beskriver förskollärarnas arbete för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Faktorerna beskrivs i tema som inlyssnande förhållningssätt, språkets betydelse, reflektionens betydelse, förskolans organisation och förskollärarnas medvetenhet kring strategiskt och kommunikativt handlande. Slutsatsen är att ett medvetet arbete med de fem faktorerna kan säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan.

Syftet med föreliggande examensarbete är att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lärare och barn i förskolans samling samt på vilket sätt dessa maktrelationer påverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehåll och upplägg. Vi har valt att utgå ifrån Michel Foucaults synsätt på makt. Då vi anser att detta synsätt lämpar sig bäst för att han inte har en färdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att använda hans tankar och syn på makt. Studerandet av Foucaults synsätt på makt har lett till att vi båda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har även valt att utgå från barns perspektiv där vi försökt att närma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen då denna är ett moment som är till för dem. Som metod har vi använt oss av lärarintervjuer, öppna samtal med barnen och videoinspelningar av olika samlingar. Det vi har kommit fram till i detta arbete är att maktrelationen mellan lärare och barn kommer till uttryck på många olika sätt. Vi har även kommit fram till att det ofta förhåller sig på det sättet att samlingarna är uppbyggda kring tydliga intentioner, bestämda av läraren, och att det är dessa syften som styr om barnen får möjlighet till delaktighet och inflytande över samlingens innehåll.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever att de arbetar med måltiderna pedagogiskt. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur upplever pedagogerna att de arbetar med barns delaktighet och inflytande under måltiderna? Samt vilka olika förhållningssätt kan urskiljas utifrån pedagogernas arbetssätt vid de pedagogiska måltiderna? Syfte och frågeställningar besvaras genom enkäter med kvantitativ ansats och med inslag av en kvalitativ del. Ett begrepp vi lägger tyngd vid i studien är pedagogisk måltid. En pedagogisk måltid innefattar omsorg, lärande och fostran. I studien har resultatet visat att pedagogerna upplever att de har ett positivt bemötande mot barnen i måltidssituationerna. Det är endast en minoritet av respondenterna som agerar utifrån exempelvis tvång i måltiden.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare förstår och tolkar ansvarsuppdraget samt hur de uppfattar att barns delaktighet och inflytande tillämpas i utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö. Studiens författare har försökt att förstå och tolka hur förskollärare utifrån deras erfarenheter och kunskaper tillämpar barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö. Förståelse och tolkningar kommer vara nyckelord genom hela uppsatsen eftersom de är centrala begrepp inom studiens teoretiska perspektiv som är hermeneutik. Studien är kvalitativ och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare från två avdelningar på samma förskola. Studiens resultat har analyserats utifrån en tematisk analys och synliggjorde ett mönster av återkommande begrepp. Studien visar att det är nödvändigt med en gemensam barnsyn och kunskapssyn hos förskolans personal för att främja barns delaktighet och inflytande i utformningen av den fysiska inomhusmiljön på förskolan. Det har även framgått att förskollärares förutsättningar att möjliggöra barns delaktighet och inflytande kan begränsas av stora barngrupper samt större personalgrupper, eftersom fler relationer ska samverka och förhålla sig till varandra. Studien bidrar härigenom med kunskaper utifrån författarnas tolkningar av förskollärares berättelser om hur barns inflytande och delaktighet kan tillvaratas i den fysiska inomhusmiljön på förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring den fysiska lärandemiljön inomhus och hur delaktiga barnen är i utformningen av den. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorierna om loose parts och affordances. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna anser att den fysiska lärandemiljön är viktig och att den diskuteras ofta i arbetslaget. Förskollärarna säger vidare att de ofta ändrar om i miljön men hur mycket barnen görs delaktiga i processen varierar. Hur tillgängligt materialet kan vara för barnen lyfts men delar också förskollärarnas svar åt. Men alla ser problematiken i att ha en fysisk lärandemiljö där precis allt är tillgängligt för alla. En slutsats som vi kunnat dra utifrån resultatet är att förskollärarna förstår att den fysiska lärandemiljön är viktig för barns utveckling och lärande men att de ser olika hinder för att kunna skapa den fysiska lärandemiljö som de önskar.

I studien undersöktes förskollärarnas roll och barns delaktighet vid planering av den pedagogiska inomhusmiljön, eftersom miljön på förskolorna ser olika ut. Vi undersökte förskollärarnas förhållningssätt och hur det påverkade miljöns utformning, samt synen på barns delaktighet i utformningen av den pedagogiska lärmiljön. Ämnesområdet var intressant och framför allt relevant för att skapa en medvetenhet hos förskollärare om den pedagogiska miljöns utformning. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor i samma kommun. Resultatet analyserades genom en kvalitativ metod där informanternas svar kategoriseras för att urskilja likheter och skillnader. I resultatet framkom det att förskollärarna såg sin roll som betydelsefull i den pedagogiska inomhusmiljön. Förskollärarnas förhållningssätt speglade sig i den pedagogiska miljön vilket gynnade barns utveckling och lärande. Resultatet visade även barns betydelsefulla roll i den pedagogiska inomhusmiljöns utformning, där förskollärarna såg barnen som kompetenta individer. Förskollärarna lyfte barns delaktighet som en viktig del i utformningen av inomhusmiljön. Den inställning som förskollärarna hade till barns kompetenser samt medvetenhet kring förhållningssätt synliggjordes i miljön, där nyfikenhet och utmaningar skapades för barnen. Förskollärarnas kompetenser synliggjordes i den genomtänkta lärmiljön som var planerad utifrån förskolans läroplan samt barns perspektiv och barnperspektiv.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barnsmöjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan med en specifikt fokus på samlingen.Fokus för studien är att behandla hur förskollärare samt barnskötare planerar för en samlingoch vilka möjligheter de ger barnen till delaktighet och inflytande i upplägget av självaplaneringsfasen. Studien kommer även att behandla genomförandet av samlingen, för attundersöka vilka möjligheter pedagogerna ger barnen till delaktighet och inflytande i sambandmed samlingen. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer genomförts för att samlain data. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med förskollärare och barnskötare på treolika förskolor, detta för att vi ville få in olika erfarenheter samt utbildningar i vårtresultat. Resultatet visar att personalen anser att delaktighet och inflytande ska präglasamlingen. Pedagogerna arbetar med att ge barnen dessa möjligheter genom att ta vara påbarnens intressen, låta dem göra aktiva val och ta hjälp av barnen som medaktörer. Barnensintressen visar sig vara ledande i förskolornas arbete kring delaktighet och inflytande isamlingen. Resultatet visar även att det finns vissa begränsningar i arbetet med barnsdelaktighet och inflytande i samband med samlingen, dels på grund av pandemin med Covid-19, dels kopplat till barnens dagsform och deras olikheter.

Denna studie ämnade att beskriva och få förståelse för påverkansfaktorer i relation till arbetet med barns delaktighet och inflytande ur förskolepedagogers perspektiv. Utifrån frågeställningar om hur uppdraget tolkas samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns i arbetet ämnade studien att identifiera påverkansfaktorer i relation till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien undersökte också om det fanns skillnader mellan kommunala och privata förskolor. I studien användes en kvalitativ flexistrukturerad intervjuguide. Resultatet visade att förskolepedagogerna arbetade mycket med barns delaktighet och inflytande och de såg att de alla hade en samsyn på barn vilket skapade förutsättningar för att göra arbetet möjligt. Samtidigt visade undersökningen på att förskolepedagogerna använde strategier att komma runt vissa ramfaktorer som kunde hindra arbetet. Dessa faktorer var bland annat barngruppens storlek. Resultatet visade också att det fanns en viss skillnad på ramfaktorer i privata förskolor och på kommunala förskolor; de privata förskolorna hade fler resurser i form av personalstyrka och utbildad personal. Sammantaget visade det sig att de flesta var nöjda med sitt arbete med barns delaktighet och inflytande men att många saknade tid till att reflektera och fördjupa sig i frågorna med sina kollegor.