Syftet med denna studie är att få inblick på förskollärarnas syn kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Frågeställningar som vi har är: Vad har förskollärare för syn på den fysiska inomhusmiljön i förskolan? På vilket sätt anser förskollärare att den fysiska inomhusmiljön kan ha betydelse för barns lärande? Samt Vilka möjligheter och begränsningar upplever förskollärarna att de har vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön i förskolan? Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultat visar att verksamheten som har en bra fysisk inomhusmiljö upplevs har stor betydelse för barns lärande samt att utformning av den fysiska inomhusmiljön upplevs kunna främja men också försvåra barns lärande. En slutsats av studien är att förskollärarnas förhållningssätt och pedagogiska grundsyn kan påverka hur de väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön

Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagogerna tänker och handlar kring barns delaktighet och inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön Som metod har vi använt oss av enkäter och intervjuer. Enkäterna består av svar från 30 olika arbetslag och intervjuerna består av svar från åtta förskollärare. Resultatet visade att pedagogerna i förskolan tycker att barns delaktighet och inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön är viktigt. Slutsatsen av vår studie är att pedagogerna arbetar aktivt med att se till barns intressen och önskemål, vilket sker genom samtal med barnen och observationer i verksamheten. Pedagogerna tycker över lag att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön.

Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den påverkar barns lek och lärande. I vår studie har vi intervjuat tretton pedagoger från två förskolor, en Montessoriförskola, samt två skolor. Syftet med arbetet är att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lärande och att se hur pedagogers medvetenhet är kring miljön som arbetsredskap. Vi såg av resultatet av vår studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lärande. Pedagogerna var också överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtänkt. Vi bedömde att pedagogerna var medvetna om att den fysiska inomhusmiljön påverkar barnen, men att lokalerna kunde begränsa deras arbete. I vår studie kom det också upp att det är svårt att ersätta en specialpedagog men att man kanske kan underlätta eller minska behovet av speciellt stöd om man tänker igenom inomhusmiljön och ändrar om utifrån barngruppens behov. / This essay is about the physical indoor environment design and how it affects children’s playing and learning. In our study we have interviewed thirteen pedagogues in two preschools, a Montessori preschool and two public schools. The purpose of this work is to study and illustrate the importance of the environment regarding the children’s playing and learning as well as the pedagogues’ awareness around the physical environment as a tool. As a result of our study we noticed that the pedagogues believe that the physical environment really matters regarding the playing and learning. The pedagogues also agree that the environment should be quiet, harmonic and well thought through. We found that the pedagogues where aware of that the physical environment affects the children’s playing and learning, but that the school facilities could limit their work. In our study we also found that it is difficult to completely substitute a special pedagogue with a good physical environment but a well thought through environment could perhaps decrease the need of special support to certain children with special needs.

Syftet med denna studie är att ur ett styrningsperspektiv analysera pedagogernas tal om den goda fysiska inomhusmiljön. Vi vill genom denna analys synliggöra vilka olika föreställningar det finns om den fysiska inomhusmiljön och vilka olika typer av styrning som framträder som idealiska för den. Vi har genomfört en kvalitativ studie där intervjuer av pedagoger legat till grund för vår insamlade empiri. Vi valde att avgränsa intervjuerna till pedagoger som arbetar på en och samma avdelning på en förskola i Malmö kommun. Pedagogernas intervjuer kompletterade vi med intervjuer av förste förskollärare och förskolechef då de också har ett ansvar för utformningen av den fysiska inomhusmiljön i förskolan.Som teoretisk utgångspunkt har vi hämtat inspiration av Michel Foucaults sätt att se på makt och styrning. Eftersom Foucaults tankar om makt och styrning inte ursprungligen riktar sig specifikt till förskolan har vi som komplement tagit hjälp av forskning där forskarna använt sig av Foucaults tankar som ett analytiskt förhållningssätt till förskolans verksamhet. Dessa är bland annat Nordin-Hultman, Markström, Tullgren och Palla. Från Nordin-Hultman hämtade vi även begreppet Inrutning för att belysa hur styrning i förskolans fysiska inomhusmiljö kan komma till uttryck och hur detta begränsar handlingsutrymme för de som vistas i miljön. I vårt resultat framkommer det att det finns flera olika föreställningar om den goda fysiska inomhusmiljön. Det framgår även hur pedagogerna försöker styra miljön och de som vistas i den mot dessa olika önskvärda föreställningar. Denna styrning utgörs till största del av en reglering och arrangering av rum och material, men även genom pedagogernas observationer och förhållningssätt. / Pre-school's indoor environment in a governmentality perspective

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare förstår och tolkar ansvarsuppdraget samt hur de uppfattar att barns delaktighet och inflytande tillämpas i utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö. Studiens författare har försökt att förstå och tolka hur förskollärare utifrån deras erfarenheter och kunskaper tillämpar barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö. Förståelse och tolkningar kommer vara nyckelord genom hela uppsatsen eftersom de är centrala begrepp inom studiens teoretiska perspektiv som är hermeneutik. Studien är kvalitativ och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare från två avdelningar på samma förskola. Studiens resultat har analyserats utifrån en tematisk analys och synliggjorde ett mönster av återkommande begrepp. Studien visar att det är nödvändigt med en gemensam barnsyn och kunskapssyn hos förskolans personal för att främja barns delaktighet och inflytande i utformningen av den fysiska inomhusmiljön på förskolan. Det har även framgått att förskollärares förutsättningar att möjliggöra barns delaktighet och inflytande kan begränsas av stora barngrupper samt större personalgrupper, eftersom fler relationer ska samverka och förhålla sig till varandra. Studien bidrar härigenom med kunskaper utifrån författarnas tolkningar av förskollärares berättelser om hur barns inflytande och delaktighet kan tillvaratas i den fysiska inomhusmiljön på förskolan.