Detta examensarbete bygger på en problematik där det saknas forskning kring hur förskolepersonal resonerar om barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö. Eftersom förskolepersonalen ska möjliggöra barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö medför det att detta område blir betydelsefullt att studera. Detta då det kan ge konsekvenser i form av att förskolepersonal och blivande förskollärare får en medvetenhet i sitt och andras resonemang kring ämnet. Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö. Genom fokusgruppsamtal på två förskolor med sammanlagt sex förskolepersonal har föreliggande studie synliggjort att förskolepersonalen konstruerat tolkningsrepertoarer som lyder Vem bestämmer? Variationer i förskolepersonalens resonemang, Vi måste låta barnen ha mer inflytande och Barnens idéer till förändringar - Det kan vi prova!. I dessa tolkningsrepertoarer använder förskolepersonalen sig av retoriken för att bygga upp många variationer i sitt sätt att tala om ämnet där de många gånger stärker sina resonemang med extremisering.

Denna studie har gjorts i syfte att undersöka förskollärares erfarenheter kring förskolans fysiska inomhusmiljö som stöd för lärandesituationer. Vår intention är att skapa fördjupad förståelse för hur medvetna förskollärare är om inomhusmiljöns betydelse i förskoleverksamheten. Vi lyfter likheter och skillnader i deras kunskap och upplevelse kring utformningen av lokalerna, möbleringen och pedagogiskt material i samband med vilka möjligheter och begränsningar som finns i olika lärandesituationer i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer av åtta yrkesverksamma förskollärare från sex olika förskolor i två olika kommuner. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt med hjälp av de didaktiska frågorna hur, varför och vem. Vad står för vad förskollärarnas erfarenheter är gällande möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska omgivning. Vem ser till målgruppen, vilket i vårt fall är förskollärarna, men även barn berörs delvis av intentionerna och ändringarna av den fysiska inomhusmiljön. Frågorna hur och varför svarar på syfte och metod för verksamhetens innehåll, utifrån båda givna förutsättningar såsom förskolans arkitektur samt vuxnas perspektiv. Resultatet synliggjorde att förskollärare anser att miljön i förskolan har en påverkan i barns lärande och utveckling, därmed i olika undervisningssituationer. Det framkommer att utformningen ska anpassas efter barnens nivåer för att kunna skapa lärmiljöer till inspiration och engagemang. Vidare pekar resultatet på att lokalerna inte är i överensstämmelse med förskollärarnas önskan om flera rum, men att de får ta tillvara på rummen och skapar rum i rummen för att kunna utmana och locka barn till delaktighet i aktiviteter som erbjuds. Studien påvisar att miljön har en stor betydelse för hur lärandet introduceras och vad som har skapats i rummen med hjälp av möbler och pedagogiskt material.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna utformar och strukturera den fysiska inomhusmiljön, men även i vilken grad barnen ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av miljön. Utifrån vårt syfte valde vi en kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare som arbetar på kommunal eller fristående förskola. Affordance teorin har använts som teoretiskt perspektiv eftersom det ansågs vara relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att den fysiska inomhusmiljön anses vara något viktigt för att stimulera barns kreativitet och fantasi. Studien visar även att den fysiska inomhusmiljön tillgodoser barnens förutsättningar och behov när förskolepersonalen har ett tillåtande förhållningssätt. Barn som ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av den fysiska inomhusmiljön och begränsas inte i att förflytta material kan upptäcka handlingserbjudanden.