Syftet med denna studie är att ur ett styrningsperspektiv analysera pedagogernas tal om den goda fysiska inomhusmiljön. Vi vill genom denna analys synliggöra vilka olika föreställningar det finns om den fysiska inomhusmiljön och vilka olika typer av styrning som framträder som idealiska för den. Vi har genomfört en kvalitativ studie där intervjuer av pedagoger legat till grund för vår insamlade empiri. Vi valde att avgränsa intervjuerna till pedagoger som arbetar på en och samma avdelning på en förskola i Malmö kommun. Pedagogernas intervjuer kompletterade vi med intervjuer av förste förskollärare och förskolechef då de också har ett ansvar för utformningen av den fysiska inomhusmiljön i förskolan.Som teoretisk utgångspunkt har vi hämtat inspiration av Michel Foucaults sätt att se på makt och styrning. Eftersom Foucaults tankar om makt och styrning inte ursprungligen riktar sig specifikt till förskolan har vi som komplement tagit hjälp av forskning där forskarna använt sig av Foucaults tankar som ett analytiskt förhållningssätt till förskolans verksamhet. Dessa är bland annat Nordin-Hultman, Markström, Tullgren och Palla. Från Nordin-Hultman hämtade vi även begreppet Inrutning för att belysa hur styrning i förskolans fysiska inomhusmiljö kan komma till uttryck och hur detta begränsar handlingsutrymme för de som vistas i miljön. I vårt resultat framkommer det att det finns flera olika föreställningar om den goda fysiska inomhusmiljön. Det framgår även hur pedagogerna försöker styra miljön och de som vistas i den mot dessa olika önskvärda föreställningar. Denna styrning utgörs till största del av en reglering och arrangering av rum och material, men även genom pedagogernas observationer och förhållningssätt. / Pre-school's indoor environment in a governmentality perspective

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem är ett brett och komplext begrepp som kan innehålla många olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna är hårt reglerade utifrån de lagar och regler som gäller i det aktuella landet som de är verksamma inom. Därför är det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anställda så att de inte bryter mot några lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hårt reglerad verksamhet. Till exempel kan både regler och strikta budgetar leda till att de anställdas motivation påverkas negativt då de är hårt hållna och inte kan arbeta på det sätt de vill på grund av strikta riktlinjer. En annan del kring problematiken med en icke vinstdrivande organisation är hur medarbetarna kan motiveras utan monetär bonus/utdelning, då dessa kan ses som volontärarbetare i denna typ av organisation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur en icke vinstdrivande bank arbetar med sitt interna styrsystem för att bibehålla medarbetarnas motivation till att genomföra arbetsuppgifterna, trots hårda påtryckningar utifrån i form av bland annat lagar och regler. Denna studie avser även att beskriva hur en medarbetare kan belönas utan monetära ersättningar och se om denna har någon inverkan på medarbetarens motivation. Metod: En kvalitativ metod användes i denna studie då djupgående intervjuer genomfördes och därmed kunde respondenternas uppfattningar redogöras. En fallstudiestrategi valdes för att studien skulle kunna fånga upp respondenternas uppfattningar då fallstudier används för att forskaren ska kunna skaffa sig en djupare insikt i hur det ser ut i till exempel en organisation. Intervjufrågorna formulerades efter de teorier och begrepp som finns i den teoretiska referensramen och alla respondenter utom en intervjuades på sin ordinarie arbetsplats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och sorterades efter de teoretiska begrepp som används i studien. Slutsats: Trots hårda yttre regleringar och strikta riktlinjer kan styrsystemet utformas på ett sätt som har en positiv inverkan på medarbetarnas motivation. Att arbeta efter budget kan ha en negativ inverkan på motivationen men föreliggande studie visar att detta kan ha en positiv inverkan på motivationen beroende på hur organisationen utformar sitt interna styrsystem utifrån de tre styrningsperspektiven, resultat-, handlings- och social styrning. Även i en icke vinstdrivande organisation kan medarbetarna belönas på andra sätt än genom monetära ersättningar, vilket har en positiv inverkan på medarbetarnas förväntningar och motivation enligt denna studie. Belöningarna måste vara intressanta för medarbetaren, annars är det troligt att medarbetaren inte uppfattar detta som en belöning. / Background and problems: Management control system is a wide and complex concept that can consist of many different components, for example budgeting. The banks are tightly regulated according to the laws and regulations of the country they are operating within. Therefor is it important to have clear guidelines and to control their employees so they don’t break the law and/or the rules. However, there are some concerns related to a tightly regulated business. For example can both strict rules and budgets affect the employee’s motivation in a negative way since they are supervised and can’t perform their tasks in the way they want because of the strict guidelines. Another part of the problem concerning a non-profit organisation is how the employees can be motivated without monetary compensations, as they can be seen as voluntary workers in this kind of organisation. Purpose: The purpose of this paper is to describe and analyse how a non-profit bank uses its internal control system to maintain the motivation of the employees to perform the job assignments despite strong pressure from the outside, inter alia, due to laws and regulations. This study also intends to describe how an employee can be rewarded without monetary compensation and see if this has any effect on the employee’s motivation. Method: A qualitative approach was used in this study as in-depth interviews were performed and therefore could the respondents’ perceptions be defined. A case study strategy was chosen for this paper to be able to capture the respondents' perceptions, as case studies is used when the scholar should be able to gain a deeper understanding of how it appears in an organisation for example. The interview questions were formulated by the theories and concepts in the theoretical framework and all respondents except one were interviewed at their ordinary workplace. The interviews was recorded, transliterated and was sorted out by the theoretical concepts that was used in the study. Conclusions: Despite tight regulation from the outside and strict guidelines can the internal control system be formulated in a way that has a positive effect on the employee’s motivation. To work after a budget could have a negative effect on the motivation but this paper shows that this can have a positive effect on the motivation depending on how the organisation formulates their internal control system according to the three control perspectives, result-, action- and social control. Even in a non-profit organisation can the employees be rewarded in other ways than monetary compensations, which have a positive effect on the employee’s expectations and motivation according to this study. The rewards must be interesting to the employee, in other way it is most likely that the employee doesn’t perceive this as a reward.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning inom employer branding menar att det finns ett behov för ytterligare forskning vad gäller hur företag i praktiken tillämpar employer branding och vilka processer och arbetsmetoder som används. Syftet med vår studie är att utifrån ett styrningsperspektiv skapa förståelse för hur kunskapsintensiva företag genom tillämpning av employer branding hanterar konkurrensen om kompetenta medarbetare, med avseende på employer branding som process och dess arbetsmetoder.   Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie som utgår från en abduktiv ansats. För att skapa förståelse har vi antagit ett hermeneutiskt synsätt. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som sedan sammanställts utifrån de teman som vår teoretiska referenram är uppbyggd kring. I analysen har vi ställt empiri mot teori, samtidigt som vi jämfört företagen mot varandra.   Resultat och Slutsats: Studien har påvisat tillämpning av arbetsmetoder i praktiken inom employer branding arbetet som tidigare forskning inte nämnt. Genom att vi kartlagt och identifierat nya arbetsmetoder menar vi att vi skapat ökad förståelse för tillämpning av employer branding som process och dess arbetsmetoder. Därav menar vi att syftet i studien besvarats.   Förslag till fortsatt forskning: Då vi funnit att det finns en viss problematik med att mäta effekten av employer branding menar vi som förslag att det vore intressant att undersöka hur företag i praktiken upplever och hanterar mätningar inom employer branding över tid. Vi föreslår även att vidare forskning bör undersöka hur företag säkerställer att medarbetare lever upp till företagets EVP, i de fall då EVP innefattar värdeord som förutsätter medarbetarnas efterlevnad.     Studiens bidrag: Vår studie bidrar med att minska det gap som finns i forskningen genom att vi i praktiken identifierat processer och arbetsmetoder som teorin tidigare inte nämnt. Vidare bidrar vi även med att tydliggöra och konkretisera tillämpningen av employer branding för företag i praktiken. / Aim: Previous research within employer branding suggests there is a need for further research regarding how companies use employer branding in practice and what processes and working methods they use. The purpose with our study is to, from a management-perspective, create an understanding for how knowledge-intensive companies through use of employer branding handle the competition of talented co-workers, regarding employer branding as a process and its working methods.   Method: This is a qualitative multiple case study with an abductive approach. To create a deeper understanding we have applied a hermeneutic approach. The empirical data has been gathered through semi-constructed interviews, and then been analyzed from the themes in our theoretical framework. When analyzing, we have compared the empirical findings against the theory, and also compared the companies to each other.   Conclusions: The study has demonstrated that the practitioners of employer branding are using working methods which previous research within the field have not mentioned earlier. We suggest, that through mapping the working methods, and through the fact that we have identified new working methods, we have created a deeper understanding of the use of employer branding as a process, and for the working methods used in practice. By doing so, we claim that we have responded to the purpose of our study.   Suggested future research: We have discovered a problem regarding measuring the effect of employer branding. Therefore, we suggest that it would be interesting to study how companies handle and experience the measurings over time within employer branding. We also suggest further research regarding how companies ensure that co-workers conform to their employers´ EVP, in the case where the EVP implicates words that presume co-workers conforming to it.   Contribution of the thesis: Our study contributes to the research by decreasing the gap we found in the research, by identifying processes and working methods within practice that previous research within the field have not mentioned earlier. We also contribute to practice by clarifying and concretizing the use of employer branding.