Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla ett lekmaterial som uppmuntrar barns kreativitet, motorik och kognitiva förmågor samtidigt som det bidrar till ett hållbart samhälle. Detta genom att ta fram ett konceptförslag på en könsneutral produkt som kan användas av barn i flera åldrar under många år. Projektet har följt en iterativ designprocess (iterERA) med de fem faserna, Planera, Rekognosera, Generera, Detaljera och Kommunicera. Arbetet inleddes med en undersökning av de tänkta användarna och dess närmiljö med hjälp av enkätundersökning, observationer och intervjuer. Parallellt med detta genomfördes en omfattande litteraturstudie för att skapa en vetenskaplig grund till arbetet. Teorin som behandlats innefattar bland annat barnens utvecklingsstadier, lek och leksakers betydelse för barnens utveckling, normkritisk design, material och designteori. Uttalade problem med dagens lekmaterial var hållbarheten då många upplevde att saker gick sönder alldeles för lätt. Undersökningen visade att det fanns behov av omformning då barnen gärna bytte lek och leksaker ofta och det fanns även ett önskemål från föräldrar att kunna återanvända och ärva leksaker mellan syskon. Viktiga egenskaper hos lekmaterial är lärande, säkerhet, omformning och produkter som bidrar till kreativitet och fri lek. Under Genereringsfasen genomfördes kreativa metoder för att få fram en stor mängd idéer som efter kombination och utveckling resulterade i fyra konceptförslag. Slutkonceptet valdes utifrån återkoppling till användarnas behov och önskemål samt utifrån den teoretiska referensramen. Projektet resulterade i lekmodulsystemet MEGO. Produkten består av lådor i olika former och lösa komponenter i trä som på ett enkelt och roligt sätt kan byggas ihop till olika lekkonstruktioner. Modulsystemet ger barn en möjlighet att på ett kreativt sätt påverka sin lekmiljö genom att bygga sina egna leksaker samtidigt som de utvecklar motoriska och kognitiva förmågor. MEGO grundar sig i hållbarhet och består av ekologiska och giftfria material.

This research studied children’s educational outdoor environments in order to understand which contexts and environmental characteristics support children’s creativity in play. Creativity is an important factor in children’s cognitive development; children’s creativity can flourish in outdoor environments as they can engage in free play. Accordingly, this research had two central aims: Aim 1: To classify and assess children’s levels of creativity during play. Aim 2: To develop design principles for educational outdoor environments in order to nurture children's creativity in play. Initially, behaviour observation and the Leuven Wellbeing and Involvement Scale were used to collect data for a pilot study. Children’s play behaviours were observed and analysed, and based on the Evaluation of Potential for Creativity, the Creative Play Taxonomy was designed in relation to the first aim of the study. Then, at two study sites, experimental research was designed. At both study sites, children were observed in four different play contexts. At Study Site One, duration recording was used and the videorecorder observations were coded with the Creative Play Taxonomy using the software The Observer from Noldus. At Study Site Two, narrative recording was used in the observation sessions and focus group discussions were held with the children. The findings from both study sites achieved the second aim of this study. The current research makes two main contributions to knowledge. Firstly, it introduces the Creative Play Taxonomy, which can be used by researchers, psychologists, educationalists and related disciplines to understand, categorise and assess children’s creativity in play. Secondly, it increases the understanding of the particular play contexts that support children’s creativity in play, and the environmental characteristics that enhance these types of play. Accordingly, this research suggests that: - Outdoor play spaces should include a variety of different play contexts to encourage creative play amongst different groups of children. - The most effective play contexts for children’s creativity are those facilitated with flexible, changeable, mouldable, movable, multi-functional and open-ended play materials. - Children’s outdoor play spaces should be facilitated with loose parts, both natural and synthetic, as they are highly supportive of children’s creativity. - Natural outdoor environments and elements highly encourage creative play behaviours amongst children. The findings are intended to guide landscape architects and playground design professionals to produce informed design decisions based on the framework of creativity, in order to nurture children's creative thinking abilities.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring den fysiska lärandemiljön inomhus och hur delaktiga barnen är i utformningen av den. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorierna om loose parts och affordances. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna anser att den fysiska lärandemiljön är viktig och att den diskuteras ofta i arbetslaget. Förskollärarna säger vidare att de ofta ändrar om i miljön men hur mycket barnen görs delaktiga i processen varierar. Hur tillgängligt materialet kan vara för barnen lyfts men delar också förskollärarnas svar åt. Men alla ser problematiken i att ha en fysisk lärandemiljö där precis allt är tillgängligt för alla. En slutsats som vi kunnat dra utifrån resultatet är att förskollärarna förstår att den fysiska lärandemiljön är viktig för barns utveckling och lärande men att de ser olika hinder för att kunna skapa den fysiska lärandemiljö som de önskar.

Everyone participates in escape. The drive to escape is something we are born with. It is a force that has ties to our curiosity, as well as our profound psychological restlessness, and can even be seen in our displeasure with boredom. This thesis introduces three forms of escape: pure diversions, games, and play. Focussing on a play-based escape, this thesis argues that this is the most important form of escape, because, through play, we promote our cognitive health and creativity. This thesis develops three lines of investigation: first an understanding of what play is; second, through understanding the conditions, context, and disposition necessary in order to engage in a play-based escape; and third, a study of play through the review of architectural case studies. It is through these investigations that this thesis will identify ten key strategies that architecturally accommodate play. These are: nature, complexity, dynamic, loose-parts theory, scale, the primitive, along a path, mystery, risk, and unmonitored feel. In order to develop a method of design which engenders an architectural atmosphere of play-based escape these characteristics are organized into three interconnected themes: a desire to explore the world around us, a desire for a dynamic stimulating environment, and the desire to be active and move our bodies. Finally, an architectural application of the design method concludes this thesis, with hopes to activate a play-based escape capable of awakening our creativity.

Everyone participates in escape. The drive to escape is something we are born with. It is a force that has ties to our curiosity, as well as our profound psychological restlessness, and can even be seen in our displeasure with boredom. This thesis introduces three forms of escape: pure diversions, games, and play. Focussing on a play-based escape, this thesis argues that this is the most important form of escape, because, through play, we promote our cognitive health and creativity. This thesis develops three lines of investigation: first an understanding of what play is; second, through understanding the conditions, context, and disposition necessary in order to engage in a play-based escape; and third, a study of play through the review of architectural case studies. It is through these investigations that this thesis will identify ten key strategies that architecturally accommodate play. These are: nature, complexity, dynamic, loose-parts theory, scale, the primitive, along a path, mystery, risk, and unmonitored feel. In order to develop a method of design which engenders an architectural atmosphere of play-based escape these characteristics are organized into three interconnected themes: a desire to explore the world around us, a desire for a dynamic stimulating environment, and the desire to be active and move our bodies. Finally, an architectural application of the design method concludes this thesis, with hopes to activate a play-based escape capable of awakening our creativity.