<p>This social psychological qualitative study demonstrate how the children’s play begin and what significant important it has in the child’s identity progress. The main subject in this social- psychological study is the child’s self and how through imagination, creativity and spontaneity the human’s personal identity is discovered. </p><p>However the study is based upon the children’s plays in day- care, the children whom are being objects for the study are from 3-6 years old. With help of psychological and social theories not only we give the study a social- psychological angle but we also describe the importance of the free play in achieving recognition and acceptance of the innersole. Although building an identity is an ongoing process we believe based on the result of the study that some characteristics are imperative to cherish and encourage already in the childhood. Free play offers free mind and free will which is the root to distinguish the significant feature of the human being.</p>

This social psychological qualitative study demonstrate how the children’s play begin and what significant important it has in the child’s identity progress. The main subject in this social- psychological study is the child’s self and how through imagination, creativity and spontaneity the human’s personal identity is discovered. However the study is based upon the children’s plays in day- care, the children whom are being objects for the study are from 3-6 years old. With help of psychological and social theories not only we give the study a social- psychological angle but we also describe the importance of the free play in achieving recognition and acceptance of the innersole. Although building an identity is an ongoing process we believe based on the result of the study that some characteristics are imperative to cherish and encourage already in the childhood. Free play offers free mind and free will which is the root to distinguish the significant feature of the human being.

Syftet med arbetet var att beskriva förskollärares och förskolechefers tankar och erfarenheter om femtontimmarssystemet, samt hur förskollärarna anser att kontakten med vårdnadshavarna ser ut. Vi ville också få förskollärarnas och förskolechefernas åsikter kring hur de anser att femtontimmarssystemet och förskolans strävansmål går ihop.   Vi valde att göra en kvalitativ studie med intervju som metod, där urvalet blev tre förskollärare och tre förskolechefer från tre olika förskolor i två olika kommuner. För att analysera informanternas svar har vi tagit del av tidigare forskning om bland annat; förskolans bidrag till barns utveckling och lärande, Vygotskijs tankar, läroplanens strävansmål samt vikten av att ha en god kontakt med vårdnadshavarna. Studiens resultat visar att alla informanter är positiva till femtontimmarsreformen som kom 2002. Samtliga förskollärare anser att kontakten med vårdnadshavarna inte påverkas i skiftet mellan heltid och femtontimmarsperioden och att alla barn kan sträva mot läroplanens olika strävansmål på lika villkor.   Förskollärarna var eniga om att femtontimmarssystemet är bra, de menar att det är ett bra sätt att få ta del av förskolan och samtidigt få tid hemma. Förskolecheferna var oeniga gällande femtontimmarsbarnens möjlighet till att sträva mot förskolans strävansmål på ett likvärdigt sätt som heltidsbarnen. Samtliga förskollärare svarade att femtontimmarsbarnen missar en del av den fria leken inomhus men att femtontimmarsbarnen har samma möjlighet att sträva mot strävansmålen som heltidsbarnen. Förskollärarna ansåg att kontakten höll lika bra kvalité med femtontimmarsbarnens vårdnadshavare som med heltidsbarnens. De har dock olika tankar om hur bra den är.

Bakgrund: Det är många rutiner och regler i verksamheterna idag. Vi var intresserade av att se hur pedagogerna ser på barns lek och lärande i två verksamheter, kommunal förskola och i Waldorf förskolan, Vårt syfte var att undersöka om leken är fri eller om barnen leker på de vuxnas villkor. Det är förskolornas ambition att barn ska leka mycket men vi ska undersöka om det finns tid till den fria leken eftersom det finns rutiner och regler i verksamheten som kan vara ett hinder . Resultat: I vår undersökning visade det sig att pedagogerna kände att det var mycket regler och rutiner som kom i vägen för barnens fria lek i den kommunala verksamheten, medan Waldorfverksamheten inte hade lika många regler, dock en fast rytm under dagen, men ändå prioriterade barnens lek före allt annat.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilken matematik som uppstår i barnens fria lek på förskolans gård och under vilka förutsättningar detta sker. Våra frågeställningar är: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi använt under vår undersökning är observationer. I observationsschemat använde vi oss av kategorier som hade anknytning till våra frågeställningar. I vår undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom på förskolans gård. I samtalet under leksituationerna lyftes matematiken men vid flertal tillfällen såg vi att interaktionen med barnen inte blev så långa.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas förhållningssätt till barnen i den fria leken, i inne- respektive utemiljö. Studien inriktas på hur pedagogerna förhåller sig i den fria leken, vilka tankar de har om sitt förhållningssätt samt vilka möjligheter och dilemman pedagogerna lyfter med den fria leken. Frågeställningarna som användes: På vilket sätt förhåller sig pedagogerna till barnen i den fria leken, i inne- respektive utemiljö? Vilka möjligheter och dilemman kan pedagogerna se i den fria leken? Vilka tankar har pedagogerna om sitt förhållningssätt, i inne- respektive utemiljö?   Resultatet tolkades i relation till det sociokulturella perspektivet och Lev Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen, scaffolding och Vygotskijs teorier om lärande.   Metoden som användes var av kvalitativ ansats där öppna observationer av pedagoger i den fria leken genomfördes. Det genomfördes även semi-strukturerade intervjuer med fem förskollärare utifrån deras tankar och synsätt till den fria leken i förskolans verksamhet. I analysarbetet användes en etnografisk inspirerad hållning där flera olika svar synliggjordes.   Resultatet av observationerna visade att pedagogernas förhållningssätt påverkades av vilken miljö de befann sig i. Inomhus förhöll sig pedagogerna mer delaktiga i barnens lek, medan de utomhus var mer närvarande. I intervjuerna lyfte pedagogerna många möjligheter i den fria leken, exempelvis att det hela tiden sker lärande hos barnen men också att pedagogerna ser mycket om barnen i den fria leken, exempelvis intresse och olika behov. Pedagogerna nämnde även dilemman som de upplevde i den fria leken, så som exempelvis hur de vuxna kan gå in och vara delaktig i leken utan att ta över densamma. Pedagogernas tankar om sitt eget förhållningssätt var att delaktighet och närvaro i den fria leken var av stor vikt. Pedagogerna lyfte likaså svårigheten i att agera i barnens lek utan att störa eller förstöra den, med syfte att stärka och fördjupa den samma.

Inledning Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning observerat brister i flertalet lärmiljöer. Vi har noterat en avsaknad av inbjudande lärmiljöer där verksamheten har brustit när det kommer till att skapa en naturlig interaktion mellan lärmiljö och barns samspel. Därav vill vi vidare med denna studie utforska hur förskollärare ser på lärmiljöns uppbyggnad och dess påverkan på barns samspel i leken. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på lärmiljöers påverkan på barns samspel i den fria leken samt vad de anser kan bidra respektive hindra till barns samspel i den fria leken. Metod I denna studie har vi valt att använda oss utav kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in vår empiri. Intervjuerna har skett på en större förskola med tre avdelningar med äldre barn och tre avdelningar med yngre barn. En pedagog från varje avdelning har deltagit i intervjuerna. Resultat Resultatet i denna studie visar på att lärmiljöerna har stor inverkan på barns möjlighet till samspel i den fria leken. Lärmiljöerna byggs upp utifrån barnens intressen, materialvalet görs med eftertanke och har en könsneutral utgångspunkt som bidrar till att miljön skall tilltala alla barn och inbjuda till lek och samspel. I resultatet framgår det att förskollärare anser att lärmiljön i förskolan och dess material ska vara tillgängligt så att barn kan bli stimulerade till att utforska rummen. Samtliga förskollärare ser lekmaterial som en viktig del i leken som bidrar till samspel, turtagning och samtal. I resultatet redogör vi för förskollärarnas uttalanden om de hinder som kan påverka barns samspel i den fria leken. Resultatet visar att samtliga förskollärare ser som sin uppgift att hjälpa och stötta barnen i deras lek och samspel.

Denna studie undersöker om, och i sådana fall på vilket sätt, traditionella könsroller kommer till uttryck i den fria leken i förskolan.  Detta syfte analyseras utifrån två frågeställningar vilka är:  * Vilka skillnader i val av aktiviteter finns mellan pojkar och flickor? * På vilket sätt ger barnen uttryck för de traditionella könsrollerna i leken?   Studien genomfördes i förskolans fria lek. Barnens val av rum skedde genom turordning och det barn som fick välja rum först hade fler valmöjligheter jämfört med det barn som fick välja sist. Som metod för datainsamling användes videoobservationer vid en förskola där etablerad kontakt mellan barn och observatör redan fanns. Totalt deltog 11 barn i åldrarna fyra till fem i studien. Resultatet av studien visar på att barnen agerade ungefär lika ofta enligt normer för traditionella könsroller, som de agerade könsöverskridande. Detta genom både val av lek och hur de agerade i leken.  Uppsatsen skrevs som en del under lärarutbildningen och kan bistå med att väcka lärares funderingar kring barns olika könsroller. Detta genom att diskutera könsroller och hur dessa skildras i barnens fria lek. / This study is based on social learning theory and intends to examine whether, and if so how, the traditional gender roles are expressed in the free play in preschool. This purpose is analyzed based on two issues which are: * How does boys and girls play during the free play in preschool? Are there any differences between the type of games they have chosen? * Will the traditional gender roles be expressed in boys’ and girls’ free play? How? The study was conducted in the preschool free play. Children’s choice of room was done by an activity board where the children who got to choose the room first had more choices as compared to the children who may choose last. Video observations were used as the method of data collection in the study. The observations were made at a preschool where established contact between the children and the observer already existed. The result of the study show that the children acted about as often under the standards of traditional gender roles, they acted as transgender. This, by both choice of play and the way they acted in the play. The essay was written as a part in my teacher education and it can contribute to arouse teachers to reflect about different gender roles in preschool. This by discussing gender roles and how they are portrayed in children’s’ free play.

I denna studie har genus i den fria leken undersökts. Studien bygger på insamlad information ifrån intervjuer med förskollärare och observationer under fri lek. I intervjuerna används arbetssättet ”speglingen” som bygger på att vidareutveckla informantens resonemang genom att sammanfatta det som sägs. Observationerna genomförs med löpande protokoll. Efteråt kodas data in i olika teman av de väsentliga delarna under rubrikerna Flickors lekdomäner, Pojkars lekdomäner, Könsneutrala lekdomäner, Gränsöverskridande lekdomäner, Strategier på förskolan A och Strategier på förskolan B. Syftet med undersökningen är att bidra med fördjupad kunskap om hur förskollärare uppfattar olika könsroller i barns genuslekar. Studien syftar även till att kartlägga hur förskollärare arbetar med olika strategier för att uppnå jämställdhet i den fria leken. Enligt Hirdmans teori består förskollärarnas skilda tankar, erfarenheter och strategier av genussystemets huvudpelare; isärhållande och mannen som norm. Resultatet visar att förskollärare indelar könsstereotypa lekar i flickors och pojkars könsstereotypa lekar. I dessa lekar sätter förskollärare flickors och pojkars egenskaper i förgrunden och genus i bakgrunden. För flickor och pojkar finns det olika förväntningar på vilka lekar som de ska leka, samt motiveringen till deras lekval. Förskollärarna är mer benägna att beskriva gränsöverskridande lekar som samma för flickor- och pojkar. På förskolorna använder förskollärarna olika strategier i de olika arbetslagen. Förskollärarnas strategier består av personalsamtal, miljöutformning, talspråket och könsneutrala leksaker. Forskningen kopplar förskollärarnas strategier till normkritiskt reflekterande, den medskapande genusattityden, lärarledd guidning och fokus på naturmaterial. Förskollärarnas könsstereotypa tankar och erfarenheter motsätter arbetslagets gemensamma strategier vilket kan resultera i att strategibestämmelserna inte alltid besannas.

Denna studie har som syfte att undersöka inkludering/exkludering av barn i vardagliga aktiviteter på förskolan. Vår forskningsfråga är ˮHur inkluderas/exkluderas barn i den fria leken med andra barn på förskolan?ˮ. Utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet, samt används inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen som teori i diskussionen. En kvalitativ undersökning har genomförts, och observationer har används som verktyg. I resultatet framgår det att barn inkluderas i den fria leken med andra barn genom att bildkarta, lekredskap och tecken som stöd används. Samt att barn exkluderas i den fria leken med andra barn genom avledande handlingar. Slutsatsen är att inkludering av barn i den fria leken med andra barn sker genom användning av konkreta redskap och tecken som stöd, samt att exkludering förekommer i den fria leken genom avledande handlingar.