I denna studie har genus i den fria leken undersökts. Studien bygger på insamlad information ifrån intervjuer med förskollärare och observationer under fri lek. I intervjuerna används arbetssättet ”speglingen” som bygger på att vidareutveckla informantens resonemang genom att sammanfatta det som sägs. Observationerna genomförs med löpande protokoll. Efteråt kodas data in i olika teman av de väsentliga delarna under rubrikerna Flickors lekdomäner, Pojkars lekdomäner, Könsneutrala lekdomäner, Gränsöverskridande lekdomäner, Strategier på förskolan A och Strategier på förskolan B. Syftet med undersökningen är att bidra med fördjupad kunskap om hur förskollärare uppfattar olika könsroller i barns genuslekar. Studien syftar även till att kartlägga hur förskollärare arbetar med olika strategier för att uppnå jämställdhet i den fria leken. Enligt Hirdmans teori består förskollärarnas skilda tankar, erfarenheter och strategier av genussystemets huvudpelare; isärhållande och mannen som norm. Resultatet visar att förskollärare indelar könsstereotypa lekar i flickors och pojkars könsstereotypa lekar. I dessa lekar sätter förskollärare flickors och pojkars egenskaper i förgrunden och genus i bakgrunden. För flickor och pojkar finns det olika förväntningar på vilka lekar som de ska leka, samt motiveringen till deras lekval. Förskollärarna är mer benägna att beskriva gränsöverskridande lekar som samma för flickor- och pojkar. På förskolorna använder förskollärarna olika strategier i de olika arbetslagen. Förskollärarnas strategier består av personalsamtal, miljöutformning, talspråket och könsneutrala leksaker. Forskningen kopplar förskollärarnas strategier till normkritiskt reflekterande, den medskapande genusattityden, lärarledd guidning och fokus på naturmaterial. Förskollärarnas könsstereotypa tankar och erfarenheter motsätter arbetslagets gemensamma strategier vilket kan resultera i att strategibestämmelserna inte alltid besannas.