• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • Tagged with
  • 11
  • 11
  • 11
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Fria leken

Elena Ukaj, Elbasane Bujupi January 2007 (has links)
<p>This social psychological qualitative study demonstrate how the children’s play begin and what significant important it has in the child’s identity progress. The main subject in this social- psychological study is the child’s self and how through imagination, creativity and spontaneity the human’s personal identity is discovered. </p><p>However the study is based upon the children’s plays in day- care, the children whom are being objects for the study are from 3-6 years old. With help of psychological and social theories not only we give the study a social- psychological angle but we also describe the importance of the free play in achieving recognition and acceptance of the innersole. Although building an identity is an ongoing process we believe based on the result of the study that some characteristics are imperative to cherish and encourage already in the childhood. Free play offers free mind and free will which is the root to distinguish the significant feature of the human being.</p>
2

Fria leken

Elena Ukaj, Elbasane Bujupi January 2007 (has links)
This social psychological qualitative study demonstrate how the children’s play begin and what significant important it has in the child’s identity progress. The main subject in this social- psychological study is the child’s self and how through imagination, creativity and spontaneity the human’s personal identity is discovered. However the study is based upon the children’s plays in day- care, the children whom are being objects for the study are from 3-6 years old. With help of psychological and social theories not only we give the study a social- psychological angle but we also describe the importance of the free play in achieving recognition and acceptance of the innersole. Although building an identity is an ongoing process we believe based on the result of the study that some characteristics are imperative to cherish and encourage already in the childhood. Free play offers free mind and free will which is the root to distinguish the significant feature of the human being.
3

KÖNSÖVERSKRIDANDE ELLER ENLIGT NORMEN? : Hur könsroller kommer till uttryck i barns fria lek i förskolan / TRANSGENDER OR ACCORDING TO NORM? : How gender roles shows in childrens’ free play in preschool

Karlsson, Christina January 2016 (has links)
Denna studie undersöker om, och i sådana fall på vilket sätt, traditionella könsroller kommer till uttryck i den fria leken i förskolan.  Detta syfte analyseras utifrån två frågeställningar vilka är:  * Vilka skillnader i val av aktiviteter finns mellan pojkar och flickor? * På vilket sätt ger barnen uttryck för de traditionella könsrollerna i leken?   Studien genomfördes i förskolans fria lek. Barnens val av rum skedde genom turordning och det barn som fick välja rum först hade fler valmöjligheter jämfört med det barn som fick välja sist. Som metod för datainsamling användes videoobservationer vid en förskola där etablerad kontakt mellan barn och observatör redan fanns. Totalt deltog 11 barn i åldrarna fyra till fem i studien. Resultatet av studien visar på att barnen agerade ungefär lika ofta enligt normer för traditionella könsroller, som de agerade könsöverskridande. Detta genom både val av lek och hur de agerade i leken.  Uppsatsen skrevs som en del under lärarutbildningen och kan bistå med att väcka lärares funderingar kring barns olika könsroller. Detta genom att diskutera könsroller och hur dessa skildras i barnens fria lek. / This study is based on social learning theory and intends to examine whether, and if so how, the traditional gender roles are expressed in the free play in preschool. This purpose is analyzed based on two issues which are: * How does boys and girls play during the free play in preschool? Are there any differences between the type of games they have chosen? * Will the traditional gender roles be expressed in boys’ and girls’ free play? How? The study was conducted in the preschool free play. Children’s choice of room was done by an activity board where the children who got to choose the room first had more choices as compared to the children who may choose last. Video observations were used as the method of data collection in the study. The observations were made at a preschool where established contact between the children and the observer already existed. The result of the study show that the children acted about as often under the standards of traditional gender roles, they acted as transgender. This, by both choice of play and the way they acted in the play. The essay was written as a part in my teacher education and it can contribute to arouse teachers to reflect about different gender roles in preschool. This by discussing gender roles and how they are portrayed in children’s’ free play.
4

"Pojken behöver inte vara pappa utan pojken kan vara mamma istället" : - En studie om förskollärares genusarbete i den fria leken

Elmberg, Maja January 2016 (has links)
I denna studie har genus i den fria leken undersökts. Studien bygger på insamlad information ifrån intervjuer med förskollärare och observationer under fri lek. I intervjuerna används arbetssättet ”speglingen” som bygger på att vidareutveckla informantens resonemang genom att sammanfatta det som sägs. Observationerna genomförs med löpande protokoll. Efteråt kodas data in i olika teman av de väsentliga delarna under rubrikerna Flickors lekdomäner, Pojkars lekdomäner, Könsneutrala lekdomäner, Gränsöverskridande lekdomäner, Strategier på förskolan A och Strategier på förskolan B. Syftet med undersökningen är att bidra med fördjupad kunskap om hur förskollärare uppfattar olika könsroller i barns genuslekar. Studien syftar även till att kartlägga hur förskollärare arbetar med olika strategier för att uppnå jämställdhet i den fria leken. Enligt Hirdmans teori består förskollärarnas skilda tankar, erfarenheter och strategier av genussystemets huvudpelare; isärhållande och mannen som norm. Resultatet visar att förskollärare indelar könsstereotypa lekar i flickors och pojkars könsstereotypa lekar. I dessa lekar sätter förskollärare flickors och pojkars egenskaper i förgrunden och genus i bakgrunden. För flickor och pojkar finns det olika förväntningar på vilka lekar som de ska leka, samt motiveringen till deras lekval. Förskollärarna är mer benägna att beskriva gränsöverskridande lekar som samma för flickor- och pojkar. På förskolorna använder förskollärarna olika strategier i de olika arbetslagen. Förskollärarnas strategier består av personalsamtal, miljöutformning, talspråket och könsneutrala leksaker. Forskningen kopplar förskollärarnas strategier till normkritiskt reflekterande, den medskapande genusattityden, lärarledd guidning och fokus på naturmaterial. Förskollärarnas könsstereotypa tankar och erfarenheter motsätter arbetslagets gemensamma strategier vilket kan resultera i att strategibestämmelserna inte alltid besannas.
5

Får jag vara med? : En studie om inkludering/exkludering i den fria leken

Smail, Carolin, Knudsen, Frida January 2017 (has links)
Denna studie har som syfte att undersöka inkludering/exkludering av barn i vardagliga aktiviteter på förskolan. Vår forskningsfråga är ˮHur inkluderas/exkluderas barn i den fria leken med andra barn på förskolan?ˮ. Utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet, samt används inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen som teori i diskussionen. En kvalitativ undersökning har genomförts, och observationer har används som verktyg. I resultatet framgår det att barn inkluderas i den fria leken med andra barn genom att bildkarta, lekredskap och tecken som stöd används. Samt att barn exkluderas i den fria leken med andra barn genom avledande handlingar. Slutsatsen är att inkludering av barn i den fria leken med andra barn sker genom användning av konkreta redskap och tecken som stöd, samt att exkludering förekommer i den fria leken genom avledande handlingar.
6

Den Fria Leken

Karlsson, Catarina, Lindman, Hanna January 2016 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger som arbetar inom förskolan ser på begreppet inkludering. Syftet är också att studera och analysera vilka pedagogiska strategier förskollärare och specialpedagoger använder sig av för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i den fria leken på förskolan. Studiens teoretiska referensram utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Vi har valt en kvalitativ ansats där intervjuer av förskollärare och specialpedagoger har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet i vår studie visar att det finns en osäkerhet på förskolan kring vad som menas med begreppet inkludering. Vi kan också se att vidareutbildning med betoning på specialpedagogik ökar medvetenheten om hur man arbetar inkluderande. Strategier som beskrivs för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i den fria leken på förskolan är stöd i kommunikationen, vuxenstöd i den fria leken och att anpassa miljön efter barnens behov. Förskollärare efterfrågar tid till reflektion för att utveckla sina strategier och i detta arbete söker man stöd av specialpedagogen. Slutsatsen som kan dras är att förskollärarnas och specialpedagogernas förhållningssätt och syn på barnen spelar stor roll för vilka strategier man använder för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i den fria leken. Förskollärarna blir själva verktyget i de strategier man använder. Trots att både förskollärare och specialpedagoger verkar sträva efter att arbeta med inkludering utifrån ett kritiskt perspektiv så ser vi att i slutändan används ändå strategier utifrån ett individuellt/ kompensatoriskt perspektiv.
7

Förskollärares förhållningssätt i den fria leken : En kvalitativ studie om hur förskollärare resonerar om den fria leken / Preschool teachers' approach to the free play : A qualitative study of how preschool teachers' reasoning about the free play

Nilsson, Lovisa, Karlsson, Sofie January 2021 (has links)
Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur förskollärare resonerar om den fria leken och deras egen roll i relation till den fria leken. Urvalet innefattar sex förskollärare från två förskolor med olika pedagogiska inriktningar, i samma kommun. Uppsatsen är en kvalitativ studie som genomförs med semistrukturerade intervjuer med hjälp av ljudupptagningar. Den insamlade datan tolkas och analyseras genom tematisering utifrån intervjufrågorna, för att skapa en mer ingående förståelse. I resultat- och analyskapitlet används tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen målorienteringen skapas i interaktionen och begränsningar som berikar, för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. Resultatet synliggör både likheter och skillnader gällande hur förskollärarna resonerar om den fria leken. Det framkommer att den fria leken beskrivs som ett viktigt verktyg för barns utveckling och lärande, där förskollärarens roll framförallt bottnar i barns kunskaper, behov och intressen samt vilka begränsningar det finns i verksamheten.
8

Fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö : En intervju- och observationsstudie om förskollärares förhållningsätt till grovmotoriska rörelser

Eriksson, Elin, Lindgren, Ida January 2023 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka förhållningsätt förskollärare har till användningen av inomhusmiljön i den fria leken och hur det möjliggör och begränsar barns möjligheter till grovmotoriska rörelser. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare samt observationer av inomhusmiljön och förskollärarens agerande. Studien utgår och har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framkommer det att de uppsatta reglerna och förskollärarnas didaktiska ställningstaganden påverkar barnens möjligheter till utveckling av grovmotoriska rörelser. I resultatet framkommer det även att miljöns utformning påverkas av, både de förskollärarna kan styra över och hur förskolan är byggd. Avslutningsvis beror barnens möjligheter till grovmotorisk utveckling i hög grad på förskollärarnas inställning till fysisk aktivitet inomhus.
9

Konflikter i den fria leken på fritidshemmet : En kvalitativ studie om konflikter och konflikthantering i den fria leken på fritidshemmet

Abdi, Mona January 2019 (has links)
The purpose of the study is to examine whether there is a connection between conflicts that arise between the students and the free play at the leisure center, and how these conflicts are handled. I answered the study's question with the help of qualitative interviews and observations. I interviewed four educators at four different leisure centers, and observed these activities. I have analyzed the empirical data from the sociocultural perspective. The result showed a clear connection between conflicts that arise between the students and the free play. The results also showed that the teachers in the leisure activities make use of the conflict management method mediation.
10

“Leken är en viktig del och ger dessa elever en arena att blomma ut på” : En studie om pedagogers uppfattningar kring lekens betydelse för elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet

Johansson, Evelina, Persson, Malin January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse för elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet och pedagogernas kompetens kring ämnet. Datainsamlingen gjordes genom att skicka ut enkäter till fritidslärare, fritidspedagoger och specialpedagoger på olika skolor i Sverige. Vid analysen av datan användes deskriptiv statistik och tematisk innehållsanalys för att koda svaren utifrån olika teman kopplade till forskningens fokus. Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori samt det relationella perspektivet för att tolka och förstå resultatet bättre. Resultatet visar att leken har stor betydelse för den sociala kompetensen hos elever i behov av särskilt stöd eftersom eleverna i leken får träna på rollekar, samspel och turtagning som gynnar deras sociala relationer. Men även pedagogens närvaro och kompetens visar sig spela stor roll för elevernas förutsättningar i leken. Vår slutsats är att om leken ska ha en betydelse för elever i behov av särskilt stöd behöver en pedagog vara närvarande men det kräver då att pedagogen har tillräckligt med kompetens om hur de ska agera i dessa situationer. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Page generated in 0.1285 seconds