Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns delaktighet och inflytande i matsituationen på förskolan. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar; vilka uppfattningar har förskolepersonal av barns delaktighet och inflytande i matsituationer, samt vilka uppfattningar har förskolepersonal av hur barn kan stödjas i utveckling av delaktighet och inflytande i matsituationer. Studien bygger på en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med inslag av den fenomenografiska ansatsen. Vi har i studien valt att intervjua tre olika grupper; barnskötare, förskollärare och rektorer på fyra olika förskolor, både privata och kommunala.    Resultatet i studien visar på att barn i förskolan får möjlighet till delaktighet och inflytande i matsituationerna på så sätt att de till exempel har en önskevecka och får delta i matråd. Resultatet visar också på att storlek på barngruppen samt personalbrist bidrar till svårigheter med att stödja barnens delaktighet och inflytande.

Syftet med denna studie var att studera vilka föreställningar om kön som förmedlas mellan pedagog och barn vid matsituationen på förskolan. Forskningsfrågorna berör vilket utrymme pojkar respektive flickor ges till kommunikation av pedagogerna och hur flickorna och pojkarna upplever detta. Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet och en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats där observationer av fyra matsituationer och intervjuer med tre pojkar och tre flickor i åldrarna 4–5 år genomförts. Resultatet av observationerna visade på att flickor och pojkar erbjuds olika utrymme till kommunikation och att pedagogerna bemöter dem på olika sätt utifrån deras kön. Resultatet av intervjuerna visade en omvänd bild där flickor och pojkar upplever att de får lika talutrymme och uppmärksamhet. Resultatet visar även att pedagogerna använder språket som ett medel i att konstruera bilder av föreställningar om kön, vilket också förmedlas mellan pedagog och barn vid matsituationen på förskolan.