Detta arbete kommer att handla om barnens perspektiv på miljön i förskolan. Det vi ville ha fram med arbetet är hur barnen tolkar de olika miljöerna utifrån barnens perspektiv och hur barnen påverkas av de olika miljöerna och materialet. Miljöerna som vi tittat på är inomhus, ute på gården och i skogen. Vi har använt oss av intervjuer med femåriga barn och observationer av dem i de olika miljöerna på två olika förskolor. Vi har använt oss av kategoriseringar för att analysera barnens svar på intervjufrågorna i dessa kategorier framkom saker som man kan hålla i/ transportera, bli transporterade av/ bli buren av och saker som barnen saknar. Vi kom fram till att barnen saknar material i de olika miljöerna och att mycket material inomhus är platsbundet. Vi har sett att barnen är begränsade av både rummen och materialen. Vi såg även att barnen är mer rörliga utomhus och i skogen än de är inomhus enligt både intervjusvar och observationer. Vi har uppmärksammat att det finns mer behov av pedagogernas närvaro inomhus än i utomhusmiljöer. Vi har sett i våra observationer en koppling mellan hur barn leker och ytan som de har att använda sig av. Vi har uppmärksammat att läroplanen för förskolan inte har barnens perspektiv i fokus utan har enbart ett barnperspektiv.

I min studie har jag att undersökt barnets perspektiv av sin skolgård. Det är viktigt att ta vara på barnens upplevelser och deras perspektiv samt att lyssna på vad de har att säga. Jag vill ta reda på deras upplevelser med hjälp av olika områden och kategorier som finns på skolgården. De olika kategorierna är fulaste/finaste, roligaste/tråkigaste och lugnaste/stökigaste platsen på skolgården. Mitt syfte är att undersöka barnets perspektiv av skolgården och hur olika platser påverkar deras känslostämningar. De frågeställningar som jag vill ha svar på behandlar hur eleverna känner på de olika platserna. Jag vill också få fram hur barnen vill utveckla sin skolgård samt vad de leker när är på de olika platserna. Metoden som studien använder sig av är en form av intervju. För att få fram barnets upplevelser har jag använt mig av samtalspromenader med barn från årskurs 3. Denna form av intervju går till så att de får filma en plats som de beskriver utifrån olika frågeställningar. Resultatet av studien visar på att barnen tycker det är roligast att spela fotboll och leka olika lekar. Det tråkigaste är att de gärna hade velat ha fler ytor och nya lekställningar. De finaste platserna brukar ofta vara där det finns mycket natur. Den fulaste är på de platser där det börjat rosta och gå sönder. De lugnaste platserna brukar vara där det inte är så mycket folk som t.ex. i buskar och på olika stenar. De stökigaste platserna brukar vara på fotbollsplanen för där är det mycket bråk om regler och vem som ska ha planen. Utevistelsen har visat sig påverka elevernas känslor både positivt och negativt. Av resultatet att döma ovan så kan man se att naturen har en positiv effekt hos barnen när de får vara ute bland vackra blommor och träd. De avvänder sig av naturen genom olika former av lekar och utnyttjar det material som finns för att skapa olika aktiviteter.

Syftet med studien var att undersöka barns erfarenheter av planerade aktiviteter utifrån ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Frågeställningarna behandlar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet samt barnens åsikter kring aktiviteterna. Studien utgår från en barnsyn där barnen ses som kompetenta, dessutom används både ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Som metod användes videoobservationer av två aktiviteter på en förskola och i samband med detta genomfördes samtal med barn. Analysverktyget som användes var Shiers inflytande- och delaktighetsmodell som innehåller fem olika steg som berör barns inflytande. Dessutom analyserades förskollärarnas förhållningssätt utifrån kontroll och styrning. Resultatet visade att barnen hade möjligheter till inflytande och delaktighet beroende på hur de bemöttes av de vuxna. Studien visade att barnen fick inflytande enligt Shiers modell men även situationer där barnen inte gavs möjlighet till inflytande förekom. Det fanns även ett samband mellan inflytande, delaktighet och demokrati vilket uppmärksammades genom Shiers modell. Resultatet innehåller även kategorierna barnen blir delaktiga och att barnen inte blir delaktiga. Barnens åsikter kring de olika aktiviteterna belyser hur de ser på vem det är som bestämmer i verksamheten. Studien visar på hur viktigt förskollärarnas förhållningssätt är för att barn ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Dessutom lyfts förskolans roll som en demokratisk mötesplats och hur olika ramfaktorer kan påverka verksamheten. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att reflektera kring begreppen inflytande och delaktighet då de är komplexa. Förhoppning är dessutom att verksamma i förskolan ska reflektera kring meningsfullhet i aktiviteter, för vem planerar man aktiviteterna ute i förskolorna och för vem ska de vara betydelsefulla? Barnens perspektiv bör få ta plats. De didaktiska val som förskollärare gör har en stor betydelse för utfallet i verksamheten.

Syftet med denna studie var att studera vilka föreställningar om kön som förmedlas mellan pedagog och barn vid matsituationen på förskolan. Forskningsfrågorna berör vilket utrymme pojkar respektive flickor ges till kommunikation av pedagogerna och hur flickorna och pojkarna upplever detta. Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet och en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats där observationer av fyra matsituationer och intervjuer med tre pojkar och tre flickor i åldrarna 4–5 år genomförts. Resultatet av observationerna visade på att flickor och pojkar erbjuds olika utrymme till kommunikation och att pedagogerna bemöter dem på olika sätt utifrån deras kön. Resultatet av intervjuerna visade en omvänd bild där flickor och pojkar upplever att de får lika talutrymme och uppmärksamhet. Resultatet visar även att pedagogerna använder språket som ett medel i att konstruera bilder av föreställningar om kön, vilket också förmedlas mellan pedagog och barn vid matsituationen på förskolan.

Denna studie handlar om lek och undervisning i förskolan samt hur dessa två fenomen förhåller sig till varandra utifrån barnens perspektiv och förskollärarnas arbetssätt. Eftersom begreppet undervisning tillkom i förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ganska nyligen ansåg vi att det skulle vara intressant att forska kring detta mera ingående. Därav uppkom det två frågeställningar “Hur används lek som medel för undervisning i förskolan?” och “Hur upplever barn lek i förskolan?”. Då leken är barnens livsvärld och undervisning är förskollärarnas ansvar och dagliga arbete, uppkom det frågor kring om det blir för mycket undervisning i förskolan och om leken därför kan bli hotad att göra för lekens skull.Vi valde att utgå utifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuade sex barn som var i åldrarna fyra till sex, då vi ansåg att det var väldigt relevant att ha med barnens åsikter och få höra deras ståndpunkt angående leken och förskollärarens deltagande i deras lek. Vi intervjuade även fyra pedagoger som hade flera års erfarenhet i förskolan som förskollärare.Genom intervjusvaren som vi fick in kunde vi avläsa att förskollärarna använde sig av inbäddad undervisning i verksamheterna, trots att de själva inte använde sig av detta begreppet ansåg vi att det genomsyrar deras svar. Detta då de i sina intervjusvar beskriver hur de bäddar in undervisning genom att använda sig av vardag- och rutinsituationer samt miljö och materialet som finns i förskolan. I resultatet framkom även att förskollärarna anser att det ska finnas en balans mellan undervisning och lek i förskolan. De menade på att om det skulle vara för mycket undervisning skulle förskolan bli för skolifierad d.v.s. mer likt skolan, och om det finns för mycket fri lek kan det vara svårt för förskollärarna att uppfylla målen från läroplanen. Barnens intervjusvar fokuserade på vad, hur och när de brukar leka i förskolan där beskrivningar gavs av aktiviteter barnen tycker om och inte tycker om att leka när de är på förskolan. Även diskussioner kring förskollärarnas delaktighet i barnens lek togs upp. Det visade sig från resultatet att en del av barnen inte anser att pedagoger är så delaktiga i deras lekar, medan andra upplevde det motsatta. När frågan ställdes om det var kul när en förskollärare var involverad i barnens lek, tyckte sig barnen ändå tycka att det var kul.

What is considered as right and wrong, and how to treat each other influences the daily life in the kindergarten. Consequently, this study aims to make moral values of children visible, which in fact also is what so called peer culture implies. The aim is also to highlight in what way the kindergarten affects children´s perspective in moral values. That, in turn, also means what impact the peer culture has on moral development. Previous research shows that children´s democratic participation in the kindergarten gives the children an opportunity to influence their daily life.  In effect, this means that we together with the children read a picture book that lead the children to further discussions. Eight children from two preschools in Halland participated. The collected data is analyzed trough symbolic interactionism. That interprets further how the children discussed the subject together. The children talked about friendship related questions. The result indicates that moral values can vary between peer cultures in kindergartens. Furthermore, this indicates how a peer culture is impacted by the environment. / Vad som anses rätt och fel, och hur man ska behandla varandra genomsyrardet dagliga livet i förskolan. Syftet med denna studie är att synliggöra barnsmoraliska arbete och på vilka sätt förskolan påverkar barnens perspektiv imoraliska värderingar, och därmed även kamratkulturens betydelse förmoralisk utveckling. Tidigare forskning visar också hur barns demokratiskadeltagande i förskolan bidrar till deras moraliska utveckling, bland annat i såmening att de får lära sig att ta ansvar för sina egna beslut i vardagen.Den här studien bygger på kvalitativa metoder genom att vi använder en såkallad kommunikativ kedja för att undersöka barns moraliska utveckling.Detta innebär att vi tillsammans med en grupp förskolebarn läst en bilderboksom sedan låg till grund för barnens diskussioner. Totalt deltog åtta barn fråntvå förskolor i Halland. Den empiriska data som samlades in analyseradesgenom symbolisk interaktionism. Barnen samtalade kring vänskapsrelateradefrågor. Resultatet tyder på att moraliska värderingar kan variera mellan olikakamratkulturer i förskolan genom omgivningens påverkan påkamratkulturen.

Syfte: Att belysa barns motiv till och erfarenhet av föreningsdriven idrott på fritiden för att skapa en bredare förståelse för föreningsidrottens betydelse för barns idrottande utifrån ett hälsoperspektiv. Metod: Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes med barn i tio årsålder på en skola i södra Sverige. Analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Barnen i studien uttryckte överlag positiva erfarenheter och upplevelser av föreningsidrott med en vilja att ha roligt, utvecklas och tävla, gärna tillsammans med andra. Ett par hinder för att delta uttryckes i studien som brist på tid, tränare eller åldersgrupper. Konklusion: Föreningsidrott är en viktig del i många barns liv. Att barn slutar eller står utanför föreningsidrotten kan bero på olika orsaker. Att i en större utsträckning involvera barn för att få deras perspektiv skapar förståelse för vad som är av betydelse för barns idrottande. Därför bör barn i framtida forskning fortsatt involveras i verksamheter och organisationer som riktar sig till barn på såväl individ- grupp- och samhällsnivå.

Inkluderandet av barn i planeringsprocesser är en aktiv diskussion i samhället då barn som grupp ofta blir åsidosatta i sitt deltagande. Barn utgör ungefär 25 procent av befolkningen men de utgör 100 procent av vår framtid, vilket innebär att de bör ges möjlighet att påverka det samhälle de växer upp i. År 2020 blev barnkonventionen en svensk lag som främjar barns rättigheter och skyddar barnets bästa. För att uppnå barnets bästa och inkludera barn i planeringsprocesser finns metoden barnkonsekvensanalys. Denna metod analyserar planeringsprojekts konsekvenser, bedömer hur barn påverkas av planeringssituationer samt presenterar lösningar för att uppnå den mest gynnsamma miljön för barn. Denna uppsats syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar med barnkonsekvensanalys i planeringsprocesser genom att implementera metoden i Trafikverkets planering för en ny vägplan (väg 684). Undersökningen genomförs baserat på metoderna barnkonsekvensanalys och aktionsforskning för att både möjliggöra en implementering och en reflektion av processen. Tillvägagångssättet för metoderna består av workshops, gåtur och intervju varpå dess resultat analyseras och reflekteras över. Resultatet diskuteras utifrån teorier om barns rättigheter, både i den fysiska miljön samt i planeringsprocesser. Uppsatsens slutsats är att det finns ett flertal utvecklingsmöjligheter för barnkonsekvensanalys som bör beaktas för att metoden ska uppnå sin fulla potential. Detta inkluderar exempelvis att öka förståelsen för barnens perspektiv och ge barnkonsekvensanalys ökat utrymme inom planeringsprocesser. Implementeringen av barnkonsekvensanalysen i Trafikverkets planering ger slutsatsen att förslagen för vägplanen gynnar barnets bästa. Det finns dock utmaningar med metoden som måste hanteras för att barnens delaktighet ska förbättras, exempelvis gällande utformningen av kunskapsinhämtning. / The inclusion of children in planning processes is an active discussion in society as children as a group often become disregarded in their participation. Children constitute about 25 percent of the population, but they constitute 100 percent of our future, which means that they should be given the opportunity to influence the society in which they grow up. In the year 2020, the Convention on the Rights of the Child became a Swedish law that promotes children’s rights and protects what is best for the children. To fulfill the children’s best interests and include children in planning processes, there is a method called child impact assessment. This method analyzes the consequences of planning projects, assesses how children are affected by planning situations, and presents solutions to achieve the most advantageous environment for children. This thesis aims to investigate opportunities and challenges with child impact assessment in planning processes by implementing the method in the Swedish Transport Administration’s planning for a new transportation plan (road 684). The thesis is conducted based on the methods of child impact assessment and action research to enable both an implementation and a reflection of the process. The implementation of the methods consists of workshops, child-led tour, and interview, after which the results are analyzed and reflected on. The results are discussed based on theories about children’s rights, both in the physical environment and in planning processes. The thesis’ conclusion is that there are several development opportunities for child impact assessment that should be considered for the method to reach its full potential. This includes, for example, improved understanding of children’s perspectives and giving child impact assessment more space in planning processes. The implementation of the child impact assessment in the Swedish Transport Administration’s planning gives the conclusion that the proposals for the transportation plan benefit children’s best interests. However, there are challenges with the method that must be addressed in order for the children’s participation to be improved, for example regarding the design of knowledge acquisition.