<p>Syftet med undersökningen var att belysa skolgårdens konflikter sett ur ett pedagog- och elevperspektiv samt att undersöka hur konflikterna förebyggs och hanteras i enlighet med styrdokumenten. Undersökningen utfördes på två stycken F-5 skolor och var av kvalitativ karaktär. Metoderna var observationer av skolgårdens konfliktsituationer samt intervjuer med fyra pedagoger och samtal med fyra elever. Resultatet visade att de konfliktsituationer som uppstår på skolgården oftast är av liten karaktär, där inte så stora åtgärder behövs för att stoppa dem. Av resultatet framkom också att det förebyggande arbetet styrs av likabehandlingsplanen som varje skola ansvarar för att utforma. Slutsatserna är att skolorna fokuserar på att arbeta förebyggande mot konflikter genom att använda sig av styrdokument där olika förebyggande projekt har en central roll, och att synen på konflikter inte varierar mellan pedagoger och elever i någon större utsträckning. Istället finns ett gemensamt förhållningssätt där eleven ska känna sig trygg i att kontakta en vuxen när situationer de själva inte kan hantera uppstår.</p>

Syftet med undersökningen var att belysa skolgårdens konflikter sett ur ett pedagog- och elevperspektiv samt att undersöka hur konflikterna förebyggs och hanteras i enlighet med styrdokumenten. Undersökningen utfördes på två stycken F-5 skolor och var av kvalitativ karaktär. Metoderna var observationer av skolgårdens konfliktsituationer samt intervjuer med fyra pedagoger och samtal med fyra elever. Resultatet visade att de konfliktsituationer som uppstår på skolgården oftast är av liten karaktär, där inte så stora åtgärder behövs för att stoppa dem. Av resultatet framkom också att det förebyggande arbetet styrs av likabehandlingsplanen som varje skola ansvarar för att utforma. Slutsatserna är att skolorna fokuserar på att arbeta förebyggande mot konflikter genom att använda sig av styrdokument där olika förebyggande projekt har en central roll, och att synen på konflikter inte varierar mellan pedagoger och elever i någon större utsträckning. Istället finns ett gemensamt förhållningssätt där eleven ska känna sig trygg i att kontakta en vuxen när situationer de själva inte kan hantera uppstår.

I lärarutbildningens allmänna utbildningsområde tre ingår det ett examensarbete. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur mycket pedagogerna i skolans tidigare år arbetar med att undervisa i utomhusmiljö. Enligt olika studier har det visat sig att barn idag tillbringar mindre tid ute i naturen. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kurs och referenslitteratur i utomhuspedagogik samt litteratur som jag haft i kurser tidigare i lärarutbildningen. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning. Syftet med min undersökning är att få kunskap om, när och hur ofta pedagogerna använder skolans närmiljö när de undervisar. Samt vad de ser för möjligheter och hinder. I diskussionen lägger jag tyngdpunkten på att se utomhusundervisningen som något naturligt, som en del av undervisningen i olika miljöer. Resultatet av undersökningen visar att utomhusundervisning bedrivs, då främst i matematik, i de naturvetenskapliga ämnena och i idrott och hälsa.

<p>I lärarutbildningens allmänna utbildningsområde tre ingår det ett examensarbete. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur mycket pedagogerna i skolans tidigare år arbetar med att undervisa i utomhusmiljö. Enligt olika studier har det visat sig att barn idag tillbringar mindre tid ute i naturen.</p><p>För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kurs och referenslitteratur i utomhuspedagogik samt litteratur som jag haft i kurser tidigare i lärarutbildningen. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning.</p><p>Syftet med min undersökning är att få kunskap om, när och hur ofta pedagogerna använder skolans närmiljö när de undervisar. Samt vad de ser för möjligheter och hinder. I diskussionen lägger jag tyngdpunkten på att se utomhusundervisningen som något naturligt, som en del av undervisningen i olika miljöer. Resultatet av undersökningen visar att utomhusundervisning bedrivs, då främst i matematik, i de naturvetenskapliga ämnena och i idrott och hälsa.</p>

I min studie har jag att undersökt barnets perspektiv av sin skolgård. Det är viktigt att ta vara på barnens upplevelser och deras perspektiv samt att lyssna på vad de har att säga. Jag vill ta reda på deras upplevelser med hjälp av olika områden och kategorier som finns på skolgården. De olika kategorierna är fulaste/finaste, roligaste/tråkigaste och lugnaste/stökigaste platsen på skolgården. Mitt syfte är att undersöka barnets perspektiv av skolgården och hur olika platser påverkar deras känslostämningar. De frågeställningar som jag vill ha svar på behandlar hur eleverna känner på de olika platserna. Jag vill också få fram hur barnen vill utveckla sin skolgård samt vad de leker när är på de olika platserna. Metoden som studien använder sig av är en form av intervju. För att få fram barnets upplevelser har jag använt mig av samtalspromenader med barn från årskurs 3. Denna form av intervju går till så att de får filma en plats som de beskriver utifrån olika frågeställningar. Resultatet av studien visar på att barnen tycker det är roligast att spela fotboll och leka olika lekar. Det tråkigaste är att de gärna hade velat ha fler ytor och nya lekställningar. De finaste platserna brukar ofta vara där det finns mycket natur. Den fulaste är på de platser där det börjat rosta och gå sönder. De lugnaste platserna brukar vara där det inte är så mycket folk som t.ex. i buskar och på olika stenar. De stökigaste platserna brukar vara på fotbollsplanen för där är det mycket bråk om regler och vem som ska ha planen. Utevistelsen har visat sig påverka elevernas känslor både positivt och negativt. Av resultatet att döma ovan så kan man se att naturen har en positiv effekt hos barnen när de får vara ute bland vackra blommor och träd. De avvänder sig av naturen genom olika former av lekar och utnyttjar det material som finns för att skapa olika aktiviteter.

<p>Det som vi vill belysa med denna undersökning är hur viktigt det är att använda uterummet för elevers utvecklande i sin helhet. Det är viktigt att tänka på skolgården som ett extra klassrum. Vi vill belysa det faktum att uteverksamhet i skolan är gynnsamt för barnen. Något som vi vill ta upp kring utomhuspedagogiken är problematiken kring att arbeta ute och även ge en bättre bild av vad utomhuspedagogik betyder. Undersökningen har utförts i två skolor i Mellansverige. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och det material vi använt oss av är 18 enkätformulär och 4 intervjuer.</p><p>Vår undersökning visar att även om pedagogerna anser att det är bra att vara utomhus så förekommer det väldigt sällan. Detta trots att pedagogerna själva anser att de skulle ha tid att gå ut med barnen mer. Pedagogerna anser att uterummet har en betydande roll för elevernas lärande. Respondenterna menar att utomhuspedagogik handlar om att bedriva en sorts pedagogiks verksamhet, utomhus med eleverna.</p><p>Vi vill framhålla att utomhuspedagogik är intressant, roligt, kreativt och nyskapande för både elever och pedagoger.</p>

Det som vi vill belysa med denna undersökning är hur viktigt det är att använda uterummet för elevers utvecklande i sin helhet. Det är viktigt att tänka på skolgården som ett extra klassrum. Vi vill belysa det faktum att uteverksamhet i skolan är gynnsamt för barnen. Något som vi vill ta upp kring utomhuspedagogiken är problematiken kring att arbeta ute och även ge en bättre bild av vad utomhuspedagogik betyder. Undersökningen har utförts i två skolor i Mellansverige. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och det material vi använt oss av är 18 enkätformulär och 4 intervjuer. Vår undersökning visar att även om pedagogerna anser att det är bra att vara utomhus så förekommer det väldigt sällan. Detta trots att pedagogerna själva anser att de skulle ha tid att gå ut med barnen mer. Pedagogerna anser att uterummet har en betydande roll för elevernas lärande. Respondenterna menar att utomhuspedagogik handlar om att bedriva en sorts pedagogiks verksamhet, utomhus med eleverna. Vi vill framhålla att utomhuspedagogik är intressant, roligt, kreativt och nyskapande för både elever och pedagoger.

Det jag vill belysa med den här studien är vad några pedagoger har för erfarenheter av utomhuspedagogiken i förskoleverksamheten. Vad syftet är enligt pedagogerna med utomhuspedagogiken, vilka begränsningar innefattar utomhuspedagogen, vilken inställning pedagogerna har till ämnet samt hur de kopplar detta till förskolans läroplan. För att få fram detta material har kvalitativa metoder med intervjuer används. Detta för att uppsatsen bygger på pedagogernas egna uppfattningar och erfarenheter av ämnet. Intervjuerna genomfördes i tre olika förskolor, två till tre pedagoger ur varje förskola, i en mellanstor stad i Sverige. Sammanlagt var det åtta pedagoger som deltog i undersökningen. Min teoretiska bakgrund innefattar tidigare forskning, doktorsavhandlingar samt förskolans läroplan. I den här uppsatsen har jag valt att utgår från den sociokulturella synen på lärande eftersom barn ses som kompetenta individer som lär i en social gemenskap och att de konstruerar sin egen kunskap utifrån sina erfarenheter. Jag har sedan gjort analyser av mitt material från undersökningen och kopplat det till teoribakgrunden. I resultatet framkommer det att användningen av utomhuspedagogik i förskoleverksamheten varierar beroende på lärarens egen inställning till detta arbetssätt. Vissa pedagoger går ut högst två till tre gånger per vecka medan andra arbetar ute dagligen. Analysen visar att för en kategori av pedagoger är det en självklarhet att vara ute och de har den inställningen att det är att bara komma ut. En annan kategori arbetar planerat i projekt som kan bedrivas både inomhus och utomhus, medan en annan föredrar att vara inomhus. Det framkommer i analysen att det finns olika fördelar med utomhuspedagogiken, nämligen barnen kan arbeta i olika miljöer, använder både kropp och samtliga sinnen, får enskilt eller i grupp undersöka, utforska, upptäcka och experimentera olika ting. Förutom detta nämns det att barnen kan praktisera de teoretiska delarna och få konkreta erfarenheter och kunskaper av olika saker som de läser om eller arbetar med. Sedan visar den här studien att det förekommer hinder eller brister i utomhuspedagogiken, såsom med alla andra arbetsmetoder eller undervisningssätt. Pedagogerna i denna studie hävdar att hinder i form av att barnen inte har kläder efter väder, ekonomiska hinder, personalresurs, för stora barngrupper, gården och att vädret kan vara ett hinder för de mindre barnen, förekomma. Studien framhåller sedan, att användingen v läroplanen varierar mellan pedagogerna. En del pedagoger har läroplanen som går hand i hand med de aktiviteter de planerar för barnen och andra har det bara i baktanken. Undersökningen visar att majoriteten av pedagogerna anser att utomhuspedagogik är en del av deras verksamhet och det framkommer också att majoriteten av pedagogerna har en positiv inställning till utomhuspedagogiken och anser att den kan användas både för fri lek och pedagogisk verksamhet. Barnen får ett konkret, plats- och erfarenhetsbaserat lärande, vilket bidrar till mindre ytliga inlärningssituationer. Sedan kommer diskussionen, där diskuteras uppsatsens resultat iförhållande till litteraturgenomgången.

Studiens syfte var att undersöka lärares uppfattningar om utomhuslärandet som lärandeverktyg i undervisningen och elevers uppfattning om lärandet utomhus. Studien genomfördes i två städer med fem lärare och 113 elever i årskurs ett till sex. Metoderna som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvantitativa enkäter. Resultatet analyserades med hjälp av dialektiken och den hermeneutiska cirkeln. Det mest framträdande i analysresultatet var att lärarna har en positiv uppfattning om utomhuslärandet som lärandeverktyg i undervisningen. Analysresultatet visade också att undervisning utomhus kan vara svårt att bedriva på grund av olika hinder. I analysen av enkätmaterialet framkom att eleverna ser undervisningen utomhus som något som de vill ha mer utav och att de tyckte att det var roligare att bedriva undervisning utomhus. / The study's purpose was to examine teacher’s perceptions of outdoor learning as learning tools in teaching and students conception of learning outdoors. The study was conducted in two cities with five teachers and 113 students in grades one to six. The methods used were qualitative semi-structured interviews and quantitative surveys. The results were analyzed using the dialectic and the hermeneutic circle. The most prominent of the analysis result was that the teachers have a positive perception of the outdoor learning as learning tools in teaching. Analysis results showed that outdoor education can be difficult to conduct because of various obstacles. The analysis of questionnaire data revealed that students see learning outdoors as something that they want more of and that they thought it was fun to teach outdoors. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

<p>Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisning i skolans närmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn på barns lärande. Därefter följer ett avsnitt om skolans förutsättningar för ett autentiskt och meningsfullt lärande. Den teoretiska delen redogör också för litteratur där jag närmar mig undervisning i skolans närmiljö. Utomhuspedagogik, skolgården som pedagogisk resurs och stadsstudier är de ämnen som främst behandlas här. I min empiriska studie har jag utgått från den kvalitativa metoden och intervjuat fyra lärare som alla har undervisning i skolans närmiljö som ett återkommande inslag i sitt arbete. Begreppet skolans närmiljö, hur de använder denna, för- och nackdelar med undervisning i skolans närmiljö samt hur elevers lärande påverkas av undervisning i denna är områden som studeras. Detta resultat jämfördes sedan med relevant litteratur. Jag har i min uppsats kommit fram till att begreppet skolans närmiljö inkluderar resurser i både samhälle och natur samt att områdets storlek varierar med undervisningsinnehåll och/eller aktivitet. Undervisningen bygger oftast på ett elevaktivt, praktiskt arbetssätt med konkret material och grupparbete. Fördelar är främst ökad miljömedvetenhet, frisk luft och kroppsrörelse. Nackdelar är enligt lärarna bristande säkerhet/kontroll samt elevers klädsel. Lärandeaspekter är: fantasi, motivation, verklighetsanknytning och samarbete/ansvar.</p>