The purpose of the study is to get a deeper understanding in how the teachers work with the students during the pedagogic meal. This by observing teachers during the schoollunch and see which pedagogic activities takes place. The paper intends to investigate how teachers relate to, and act according to the guidelines that are applicable to the educational meal by both the Swedish government and the schools. The study was conducted with the help of observations studies in two elementary schools. The two municipalities looks different on the pedagogic meal. At both schools the survey was conducted in the school canteen. Both schools were examined during a week with five consecutive days. The study shows that when teachers exercise the pedagogic meal they take on one of four teacher role. These four roles ranged from adult to pupil oriented and varied in their level of interaction with the students.

Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka förskolans genusarbete under den pedagogiska måltiden, och att i denna pedagogiska miljö se på det samtal som råder mellan pedagog och barn samt mellan barnen. Forskning har visat att samspelet under den gemensamma måltiden ger stora möjligheter att stimulera barnens utveckling och att samtalet är av yttersta vikt vad gäller påverkan av den utvecklingen Detta gäller både de barn som är involverade i samtal och de barn som observerar, oavsett om samtalet är planerat och/eller styrt av pedagogen eller inte. Under själva måltiden blir barnens röster hörda och de medverkar i en social gemenskap. Forskning kring könsskillnader i förskolan visar att skillnaderna varierar mellan olika pedagogiska miljöer, men eftersom den pedagogiska måltiden ger störst utrymme för att påverka det så viktiga samtalet baseras min studie på samspelet i just denna miljö. Studien består av två delar, dels en observationsstudie av måltidsskeendena och dels intervjuer med de två pedagoger som deltagit vid luncherna. Vad som framträder i resultatet är att flickor och pojkar samtalar på olika sätt ur ett genusperspektiv och det görs tyligt att pedagogens reaktioner och verbala återspel är annorlunda beroende på vilket kön pedagogen talar till. De två pedagoger som intervjuats ser olika på genusarbetet i förskolan och vad man har för möjligheter som pedagog att påverka genom samtalet vid matbordet. Under intervjuerna med pedagogerna ville jag undersöka hur dessa tänker kring sitt agerande under skeendena, hur de använder samtalet och hur mycket utrymme de anser att språket som redskap ges i det kontinuerliga genusarbetet.

Bakgrund Den svenska förskolan ska enligt läroplanen främja barns utveckling på många sätt. Ett sätt att utöka lärandet i verksamheten är att använda sig av pedagogiska måltider och på så vis implementera läroplanens olika delar även i måltidssituationerna. Syfte Att undersöka hur läroplanen integreras i förskoleverksamhetens måltidssituationer genom att utforska hur förskolepersonal arbetar och tänker kring den pedagogiska måltiden. Metod Fem intervjuer med förskolepersonal genomfördes i Umeå med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Den pedagogiska måltiden användes och olika pedagogiska strategier för detta beskrevs, som till exempel matematik med potatisar. På grund av tidsbrist var detta dock inte alltid möjligt att göra fullt ut i alla måltidssituationer och det var därför främst under luncherna som planerad pedagogisk verksamhet pågick. Huvudmålet var att främja barnens utveckling och inflytande genom att stötta dem att klara av måltidssituationerna så självständigt som möjligt. Barnens inflytande över sin måltid var viktigt, och än viktigare var det förhållningssätt som informanterna förmedlade till barnen. Inför barnen försökte informanterna hålla sina egna åsikter och tankarna om den mat som serverades, till exempel kvaliteteten, för sig själva. Slutsats Informanterna såg måltiderna som ett tillfälle för pedagogisk verksamhet och ett sätt att implementera läroplanens delar. Tidsbrist och andra yttre faktorer var saker som kunde påverka och minska den pedagogiska insatsen kring vissa måltider. Barnens inflytande över och delaktighet i måltidssituationerna var ett sätt att utöka barnens självständighet och förmåga att kunna själv. Den pedagogiska måltiden uppfattades som en naturlig del av verksamheten men även som ett område värt att utöka längre fram.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den pedagogiska måltiden används som ett undervisningstillfälle om kost med barnen och hur pedagogerna belyser kostens betydelse för barnen under måltiden. Metod: Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och videoinspelningar som primärt följde pedagogens roll vid den pedagogiska måltiden. Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där språket framställs ha stor betydelse. Samspel mellan pedagog och barn är en central del för barnens utveckling och möjlighet till skapande av ny kunskap. Resultatet: Studien visar att deltagande pedagoger är samstämmiga om att den pedagogiska måltiden ska vara glädjefylld och skapa ett klimat där barn känner sig trygga och inkluderande. Men också vad den pedagogiska måltiden kan erbjuda för möjligheter till barns lärande för att belysa deras förståelse för vikten om kost och dess betydelse. Utvecklingen av barnens språkkunskaper visade sig ha en stor betydelse, då samtalen var en central del under måltidssituationerna. Samspelen bland barnen under måltiderna skapade nya kunskaper och erfarenheter med varandra. Resultaten redogör även pedagogernas uppfattning om vikten av en lugn och trygg miljö, där barnen ska få känna matro och träna på att bemästra olika artefakter, som en väg till att bli mer självständiga individer. TAKK-korten visade i resultatet ha en stor betydelse för att samtala både verbalt och icke-verbalt om kost, färger och artefakter. Slutligen visar resultaten hur pedagogerna uppmuntrar barnen till att utöka sina smakpreferenser genom att tillsammans prova maten på ett lustfyllt sätt. De benämner också vikten av att äta hälsosamma måltider, för att kroppen ska orka med att leka och utföra de aktiviteter som sker under dagen.

The purpose of this study is to find out how, when and why the pre-school teachers work with the meaning that the food has for our bodies. The method used for this survey was to interview six pre-school teachers to try to find out when they work with passing on this knowledge to the children, how they choose to work with this topic and why they think it’s important to spread awareness among the children in preschool about this. The result of the study showed that the pre-school teachers see them selves as strong influences when it comes to giving the children in pre-school a good foundation and a healthy attitude towards food. The pre-school has a responsibility for the childrens knowledge of good food and how its related to good health and well-being but the study also showed that pre-school teachers consider them selfes to have too little knowledge when it comes to this subject and this inhibits them from giving the children any profound knowledge more than that milk is good for our skeleton och vegetables and fruit keeps us healthy. / Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur, när och varför förskollärare, inom förskolan, arbetar med matens betydelse för kroppen. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativa intervjuer av sex stycken förskollärare där det skulle undersökas hur de förmedlar vidare sin kunskap till barnen, hur de jobbar med och runt detta ämne och varför det är viktigt att barnen inom förskolan får ta del av denna kunskap. Resultatet av denna undersökning visade att förskollärare ansåg sig ha en stark roll gällande att lägga en bra grund och ge barnen en sund inställning till mat. Förskolan har ansvar för att ge barnen kunskap om att bra kost hör ihop med god hälsa och välbefinnande men undersökningen visade att förskollärare anser sig ha för lite kunskap för att kunna ge barnen någon djupare kunskap än att mjölk är bra för skelettet och grönsaker och frukt håller oss friska.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den pedagogiska måltiden tillskrivs ha av verksamhetschefer för gemenskapen och den sociala samvaron på vård- och omsorgsboenden för äldre personer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken verksamhetschefer inom Stor Stockholms geografiska område. Vår teoretiska utgångspunkt utgick från Antonovskys referensram kring det salutogena perspektivet ”Känsla av sammanhang” [KASAM] med de centrala begreppen meningsfullhet (delaktighet), begriplighet och hanterbarhet i fokus under analysfasen av empirin. Det transkriberade textmaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att den pedagogiska måltiden på vård- och omsorgsboenden tillför den äldre personen möjligheter till social samvaro och gemenskap. Vårt resultat leder dock till slutsatsen att trots implementering av den pedagogiska måltiden på de vård- och omsorgsboenden där intervjuerna genomfördes är måltidssituationen skör utifrån faktorer som utformandet av måltidsmiljö och personalens individuella resurser.