Studien fokuserar på vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhållningssätt är och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som påverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. Utgångspunkten är att ett pedagogiskt förhållningssätt är något som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestående av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet både ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som ställs i relation till det pedagogiska mötet är kunskap, traditioner och etisk dimension. Dessutom lyfter teorin fram olika delar som är av vikt för pedagogens möte med barnen såsom samspel, uppmärksamhet och relationalitet. Vidare förs det ett resonemang om kvalitet och meningsskapande i förskolans praktik.Pedagogernas agerande och interaktion med barnen har dokumenterats genom videoinspelade sekvenser av deras agerande i mötet med barnen. De har sedan kort efter inspelningen tagit del av materialet för att se sig själva i aktion och kommentera sekvenserna. Pedagogens möte med barnet har sedan belysts utifrån de analysbärande begreppen kunskap, delaktighet, erkännande, samspel och uppmärksamhet.Pedagogerna i studien uttrycker att de tycker att mötena med barnen är en viktig del i deras arbete. De uttrycker att dessa möten ger dem möjlighet att bekräfta barnen så att barnen utvecklar en positiv självrelation. De uttrycker också att mötena ger dem möjligheter att skapa lärandesituationer för barnen. De olika intentionerna pedagogerna ger uttryck för gör att de vid varje möte måste bestämma sig för vad de vill uppnå med mötet. De har att välja mellan olika handlingsstrategier som balanserar mellan de krav som situationen ställer. Beroende på vilka val de gör, vilken handlingsstrategi de väljer, kommer deras blick att riktas. Därmed har de också dragit upp linjer för hur deras möte med barnen kan komma att utveckla sig. Hur det pedagogiska mötet kommer att te sig och vilket som är mer vinnande än något annat är en fråga vars svar är beroende av hur situationen ser ut vid just det mötet.

Matematik är ett ämne som många elever tycker är svår och jobbig och motivationen till att lära sig det är ofta bristande eller saknas helt. För varje år är det en stor del som lämnar grundskolan utan ett godkänt betyg i matematik. Inom detta ämne är bråk något av det mest komplexa att lära sig, men även grundläggande för att kunna fortsätta att utvecklas. Har eleven fått svårigheter i bråk så påverkar detta ofta motivation till att fortsätta arbeta med det. I detta arbeta undersöks hur mycket det pedagogiska spelet Math Maker kan påverka elever med svårigheter i bråk, tillhörande årskurs 5 och årskurs 4, när det kommer till inlärning av bråk. Samt deras upplevelse av spelandet. Denna studie utfördes i helklass, med ett förtest tillhörande frågor kopplade till bråk, en aktivitet på 3 x 20 min där de spelade spelet. I slutet fick eleverna utföra ett eftertest och intervjuer. I resultatet såg man att eleverna utvecklade sin förståelse om bråk, men det var främst eleverna i årskurs 4 som upplevde att spelande var positivt för deras lärande och var motiverande.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera pedagogers syn på hur de arbetar för att inkludera elever med utvecklingsstörning och ett annat modersmål än svenska som studerar inom särskild utbildning för vuxna. Studien utgår från ett pedagog perspektiv, där pedagoger beskriver olika verktyg och strategier som de anser skapar delaktighet och inkludering för elever med utvecklingsstörning och ett annat modersmål som studerar inom särskild utbildning för vuxna. Studien är en kvalitativ studie med en sociokulturell utgångspunkt. För att samla in data har intervjuer med 10 pedagoger gjorts. Resultatet av studien visar att pedagoger använder sig av olika strategier och pedagogiska verktyg för att eleverna ska bli delaktiga och inkluderade i gruppen. Det har även visat att pedagogerna använder sig av pedagogiska strategier och verktyg så att det uppstår kommunikativa processer. Det framkommer även att det används olika korta benämningar om särskild utbildning för vuxna, vilket innebär att det skapar en osäkerhet vilka elever som studerar inom skolformen.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i skolan kan underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter genom att använda sig av praktiska tillvägagångssätt och passande metodik. Tio lärare har intervjuats för att ge en god grund till undersökningen.</p><p>Detta ämne är särskilt intressant eftersom undersökningar visar att läs- och skrivsvårigheter och dyslexi är ett av de vanligaste handikappen i dagens skolor. Det är därmed även viktigt för lärare att vara medvetna och kunniga inom ämnet, så att symptomen uppmärksammas så tidigt som möjligt. Viktigt är också att ha kunskap om hur dessa svårigheter bäst kan underlättas och förmildras genom anpassad undervisning.</p><p><p>Läs- och skrivsvårigheter är aldrig sammankopplat med intelligensen, men kan däremot ofta ha ärftliga orsaker. Symptomen kan variera från tragglig läsning, kanske i form av felläsning vid ord, till sen motorisk utveckling med mera. Neurologiska faktorer kan även vara en orsak till dessa svårigheter. Läs- och skrivsvårigheter är vanligast hos pojkar. Någon klar orsak till detta finns inte än, men några teorier behandlas i denna uppsats.</p><p>Att som lärare samarbeta med kolleger och familjen till dessa elever är otroligt viktigt för att kunna sammanställa ett åtgärdsprogram genom vilket eleven på bästa sätt skall stöttas i sina skolprestationer för att nå bättre resultat. I klassrummet bör metodiken anpassas för dessa elever, erfarenhet har visat att exempelvis Wittingmetoden ger mycket goda resultat. Även användningen av praktiska hjälpmedel, såsom datorer och programvaror som exempelvis talsyntes är att föredra. Viktigt är att även anpassa läxor och prov för dessa elever, så att de får en känsla av att deras prestationer blir rättvist bedömda. Därigenom undviks även uppkomsten av ett svagt självförtroende, vilket är viktigt att arbeta för då detta är ett vanligt fenomen hos dessa elever.</p></p>

<p><p>Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa.</p><p><strong><em>Syftet</em></strong> var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på.</p><p><strong><em>Metoden</em></strong> var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.<strong></strong></p><p><strong><em>Resultatet</em></strong> visade att<strong> </strong>tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ”tell-show-do”-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.</p><p><strong><em>Konklusionen</em></strong> är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad. Detta indikerar att pedagogik, som ett obligatoriskt ämne i tandhygienistutbildningen, är betydelsefullt. <strong><em></em></strong></p></p>

Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa. Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på. Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide. Resultatet visade att tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ”tell-show-do”-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp. Konklusionen är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad. Detta indikerar att pedagogik, som ett obligatoriskt ämne i tandhygienistutbildningen, är betydelsefullt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i skolan kan underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter genom att använda sig av praktiska tillvägagångssätt och passande metodik. Tio lärare har intervjuats för att ge en god grund till undersökningen. Detta ämne är särskilt intressant eftersom undersökningar visar att läs- och skrivsvårigheter och dyslexi är ett av de vanligaste handikappen i dagens skolor. Det är därmed även viktigt för lärare att vara medvetna och kunniga inom ämnet, så att symptomen uppmärksammas så tidigt som möjligt. Viktigt är också att ha kunskap om hur dessa svårigheter bäst kan underlättas och förmildras genom anpassad undervisning. Läs- och skrivsvårigheter är aldrig sammankopplat med intelligensen, men kan däremot ofta ha ärftliga orsaker. Symptomen kan variera från tragglig läsning, kanske i form av felläsning vid ord, till sen motorisk utveckling med mera. Neurologiska faktorer kan även vara en orsak till dessa svårigheter. Läs- och skrivsvårigheter är vanligast hos pojkar. Någon klar orsak till detta finns inte än, men några teorier behandlas i denna uppsats. Att som lärare samarbeta med kolleger och familjen till dessa elever är otroligt viktigt för att kunna sammanställa ett åtgärdsprogram genom vilket eleven på bästa sätt skall stöttas i sina skolprestationer för att nå bättre resultat. I klassrummet bör metodiken anpassas för dessa elever, erfarenhet har visat att exempelvis Wittingmetoden ger mycket goda resultat. Även användningen av praktiska hjälpmedel, såsom datorer och programvaror som exempelvis talsyntes är att föredra. Viktigt är att även anpassa läxor och prov för dessa elever, så att de får en känsla av att deras prestationer blir rättvist bedömda. Därigenom undviks även uppkomsten av ett svagt självförtroende, vilket är viktigt att arbeta för då detta är ett vanligt fenomen hos dessa elever.

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook. The paper uses an applied model of Bernstein’s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein’s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam. The second methodical tool used in the paper is structuring, which is used in the paper to highlight how the different textbooks portrays the knowledge of Christianity and Islam. Said’s theory of orientalism have also been used in the paper to further problematize the recontextualization displayed in the textbooks, which together with the papers’ methododical approach have formed the basis of the analysis of the textbooks transferred knowledge about Christianity and Islam. The three chosen textbooks are all in used in highschools  in Stockholm, I have also conferred the Swedish curriculum LGY11, to compare and match if the transferred knowledge from the textbooks equates to the demands and knowledge requirements by the curriculum LGY11.   The material used and analyzed in this paper is two Swedish and one English highschool textbooks. This material have formed the basis of the paper’s interpretation, analysis and problemazation which I have used basis to try to answer my thesis. The conclusions drawn from the paper is that the two Swedish textbooks uses an extensive positioning in their transferred knowledge about Christianty and islam, which together with the theory of orientalism work to position Christianity in a better light when comparing to Islam. The English textbook on the other hand uses structuring, to further explain and inform about the religions, this is turn creates a more balanced and neutral transfer of knowledge from the English textbook compared to the two Swedish textbooks. The paper has ergo shown that textbooks can therefore reinforce religious identities or create understanding in the transfer of knowledge to the pupil reading it. It is therefore crucial for the teacher to have a critical eye when choosing textbook. This in turn to create and further an understandning of different religions and to certify that the textbook do not reinforce and segregate cultural identities of the pupils in the classroom and ergo society as a whole.

Syftet med denna litteraturstudie är att se hur forskning beskriver och definierar läs- och skrivsvårigheter med särskild inriktning mot barn med ADHD och dyslexi, samt ta reda på vilka pedagogiska insatser som forskningen presenterar för att främja elevers språkutveckling.  Studien baseras på äldre och nyare forskningsstudier kring vårt valda område. Uppsatsen ger en översikt om hur forskningen reder ut begreppen läs- och skrivsvårigheter och ADHD och dyslexi. Det som också med hjälp av forskningen reds ut är vilka pedagogiska insatser som främjar elevers språkutveckling. Sammanfattande visar resultatet att det finns samband mellan läs- och skrivsvårigheter och ADHD och dyslexi, samt samband mellan diagnoserna ADHD och dyslexi. Resultatet pekar också på att de pedagogiska insatserna inte skiljer sig markant, utan är likvärdiga för elever med dessa svårigheter.

Uppsatsens syfte är att synliggöra och skapa reflektion om förskollärarnas uppfattningar ommåltiden som en pedagogisk funktion i förskolan vilket görs genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare. Måltiderna i förskolan kan ses som en outnyttjad resurs för undervisning. Uppsatsen skrivs för att synliggöra och skapa reflektion om måltiderna som en pedagogisk möjlighet på förskolorna samt för att lyfta förskollärarnas uppfattningar om att skapa undervisningstillfällen i måltidssituationerna. Men även för att erkänna den undervisning som faktiskt sker i måltidssituationerna i förskolan. I resultatet framkommer det att måltidssituationen i förskolan är starkt kopplad till omsorgen då barnets behov lyfts som en viktig aspekt för att få en fungerande måltidssituation. Omsorgsaspekter som lyfts är exempelvis barnets behov av sömn, trygghet samt att få i sig mat för att orka dagen. Förskollärarna lyfter den spontana undervisningen som den mest centrala. Interaktion,samtal, bordsskick och barnens upplevelser och erfarenheter är sådant som förskollärarna lyftersom framträdande i den spontana undervisningen i måltidssituationen. I resultatet framkommer också förskollärarnas olika synsätt och arbetssätt kring måltidssituationens pedagogiska funktion i förskolan. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning då även den lyfter atti nteraktion och omsorg är en viktig aspekt för att skapa lärandetillfällen för barnen i planerade och spontana aktiviteter.