Denna uppsats handlar om personer med en utvecklingsstörning, närmare bestämt deras övergång från gymnasieärskolan till den öppna arbetsmarknaden i Umeås kommun. Den beskriver skolans förberedande insatser samt vilka svårigheter som finns i övergången till- och i arbetslivet. Syftet är att få en förståelse och att kartlägga hur man arbetar och ser på personer med en utvecklingsstörning och deras situation. Genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare och en rektor på en lokal gymnasiesärskola samt en arbetsförmedlare på arbetsförmedlingen. Det ger en inblick i hur yrkesprofessionella arbetar och vad de anser behöver göras för att underlätta integreringen. Resultatet visar på en svår situation för målgruppen ute i arbetslivet. Många individer har inte en sysselsättning men dem som har det har ingen lätt uppgift att behålla det. En kombination av individuella bekymmer i form av bristande kompetens och samhällets syn på personer med en utvecklingsstörning utgör en tuff verklighet. De slutsatser som kan dras är att man från skolhåll, men främst från arbetsmarknaden, måste fortsätta att stärka sitt samarbete och tillsammans underlätta integreringen till den öppna arbetsmarknaden för målgruppen. Nya siffor visar upp en oroväckande framtid om inte någonting drastiskt förändras.

Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete var att undersöka lärares uppfattningar om i vilka avseende och utsträckning elever med svårigheter får hjälp i skolan. Det här arbetet fokuserar på lärarnas egna reflektioner och tankar om åtgärder som görs och bör göras för elever med svårigheter för de ska kunna nå målen i ämnet idrott och hälsa i skolan. Utifrån detta syfte konstruerades fyra frågeställningar. Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nå målen för ämnet idrott och hälsa? Vilka åtgärder görs i skolan för de elever som inte når målen i ämnet idrott och hälsa? Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov? Får elever med svårigheter den hjälp och undervisning som de har rätt till? Metod Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner är idrottslärare med olika undervisningserfarenheter från olika skolor. Resultat Resultaten kan sammanfattas i följande punkter: De flesta av lärarna anser att elever med svårigheter inte får tillräcklig hjälp i en inkluderande undervisning. Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nå målen. Om någon elev inte når målen kan detta bero på att eleven har skolkat för mycket. Att man bör använda sig av resurspersonal och mindre grupper för elever som har svårigheter. Elever med aggressivt beteende brukar få exkluderande undervisning. Elever får tillfälle att påverka sin undervisning vid upprättande av en åtgärdsplan eller den individuella utvecklingsplanen. Slutsats Slutsatsen är att de allra flesta elever med svårigheter klarar målen i idrott och hälsa med hjälp av extra lektioner eller extra resurspersonal. Elever med aggressivt beteende borde få hjälp i mindre grupper med utbildade pedagoger. Elever som skolkar når ofta inte målen och därför måste skolan med hjälp av olika åtgärdsprogram anpassa skolan för att kunna tillgodose varje elevs behov och intresse. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Ht 2012</p>

No description available.

Problemlösning är en viktig del av matematiken, inte minst som förberedelse för att hantera olika situationer i vardagslivet. En undersökning av Ebbe Möllehed beträffande vilka svårigheter elever i grundskolan hade vid problemlösning visade att mycket berodde på brister i mognad och tankeförmåga, alltså inte rena matematiska problem. Då denna undersökning enbart behandlade grundskolan har jag valt att göra en liknande för elever i gymnasiet. Fem olika svårighetskategorier valdes ut som jag ville studera närmare. Omkring 70 elever fick under en lektion lösa åtta utvalda uppgifter för att se om svårigheterna hos eleverna i grundskolan kvarstår även på gymnasiet. Resultatet visar att även eleverna i gymnasieskolan till stor del har problem med att förstå vad som frågas efter i uppgifterna. De missförstår ofta texten och skapar egna samband för att försöka lösa uppgifterna. Många elever har också problem med verklighetsuppfattning. De ställer då upp en felaktig bild av verkligheten och löser sedan uppgiften utifrån detta.

Detta examensarbete har som syfte att granska hur några utvalda pedagoger tänker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessutom kommer det undersökas hur man kan förebygga svårigheterna. För att skapa oss förståelse för vårt syfte användes kvalitativa intervjuer för att få fram empiri. Pedagogerna undervisar elever i årskurs 1-6 och de har gemensamt att de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att det allra svåraste, i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, är att få eleverna motiverade. Pedagogerna använder sig av en rad olika metoder och de förnyar sig ständigt. Ljudmetoden, LTG- metoden, Bornholmsmodellen och Wittingmetoden är dock de metoder som pedagogerna har att falla tillbaka på och som de utgår ifrån.

<p>Problemlösning är en viktig del av matematiken, inte minst som förberedelse för att hantera olika situationer i vardagslivet. En undersökning av Ebbe Möllehed beträffande vilka svårigheter elever i grundskolan hade vid problemlösning visade att mycket berodde på brister i mognad och tankeförmåga, alltså inte rena matematiska problem. Då denna undersökning enbart behandlade grundskolan har jag valt att göra en liknande för elever i gymnasiet. Fem olika svårighetskategorier valdes ut som jag ville studera närmare. Omkring 70 elever fick under en lektion lösa åtta utvalda uppgifter för att se om svårigheterna hos eleverna i grundskolan kvarstår även på gymnasiet. Resultatet visar att även eleverna i gymnasieskolan till stor del har problem med att förstå vad som frågas efter i uppgifterna. De missförstår ofta texten och skapar egna samband för att försöka lösa uppgifterna. Många elever har också problem med verklighetsuppfattning. De ställer då upp en felaktig bild av verkligheten och löser sedan uppgiften utifrån detta.</p>

Det stora temat för den här undersökningen är att förstå hur elever i grundskolans senare del uppfattar fysikundervisningen med avseende på svårighetsgrad. I tillägg till detta undersöks elevernas intresse för fysikämnet samt ytterligare några faktorer vilka kan förklara uppfattningen om detta ämne.   Undersökningen består av en enkätundersökning där elever fått ange till vilken grad de håller med om olika påståenden. Slutsatsen av svaren är att det är stor spridning i åsikt om hur svårt fysikämnet är. Detsamma gäller för frågan om hur intresserade eleverna är för ämnet. Slutsatsen är att det inte enkelt går att säga om fysikämnet upplevs svårt eller inte, då spridningen är för stor. Däremot visar undersökningen och analysen att en väsentlig del av eleverna inte tycker att fysik är svårt och att likaså en väsentlig del tycker att det är svårt. Därtill finns det många elever som till viss del håller med om att just fysik är svårt. Däri ligger också en av de stora utmaningarna som lärare. Hur samtidigt tillfredställa dem som tycker att det inte är svårt samtidigt som de som tycker det är svårt också ska bli tillfredsställda?   I tillägg till detta har en regressionsanalys gjorts utifrån svaren i enkätundersökningen. Den kopplar ihop förklaringar till vad som påverkar att elever tycker ämnet är svårt eller intressant. En stark koppling återfinns just mellan intresse och uppfattning om svårighetsgrad. Ju större intresse för ämnet, desto mindre svårt uppfattas det.

Sammanfattning Examensarbetet handlar om förskollärares arbete med socioemotionell utveckling i förskolan. Forskningen som jag har tagit del av kring ämnet tar upp vilka olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till när det gäller barns sociala och emotionella utveckling samt även hur olika anknytningsmönster påverkar barn i eller med svårigheter. Syfte Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen för komplexiteten i arbetet med socioemotionell utveckling i förskolan. Metod Undersökningen består av en kvalitativ metod. Fyra pedagoger från fyra olika avdelningar på en förskola intervjuades. Resultat I resultatet framkommer det att förskollärarna upplever att det är en utmaning att arbeta med social och emotionell utveckling i förskolan. Resultatet visar att socioemotionell utveckling kan vara att ett barn är i svårigheter under en tid eller att ett barn har medfödda svårigheter. I resultatet framkommer komplexiteten i förskollärarens arbete med socioemotionell utveckling som bör ske på individnivå och på verksamhetsnivå. Förskollärarna anser att verksamheten ska erbjuda barn en trygg miljö för att skapa en trygg anknytning samt underlätta vistelsen i förskolan. I resultatet framkommer vikten av att se över hur verksamheten fungerar samt hur miljön är utformad. Förskollärarna menar att det är viktigt med en god föräldrasamverkan för att det gynnar barnets socioemotionella utveckling, fast ibland kan det vara svårt att nå fram till föräldrarna. Ett barn med sociala och emotionella svårigheter hamnar lättare i konflikt med andra barn, de blir lättare aggressiva eller inåtvända. Förskollärarna anser att barn med sociala och emotionella svårigheter ofta har ett avvikande beteende som kan upplevas vara utanför normen och det ”normala” för hur ett barn ska fungera i samspelet med andra barn. Förskollärarna menar att alla barn behöver känna samhörighet, delaktighet och bli inkluderade i barngruppen. I resultatet framkommer även det kan vara en tillfällig störning hos det enskilda barnet i svårigheter och att det är viktigt att ta reda på vad det är som orsakar beteendet. Förskollärarna anser också att alla barn ska observeras för att få en tydligare förståelse för barns beteendemönster.

Bakgrund:Det kan vara svårt för mödrar vars barn vårdas på sjukhus att få igång en fungerande amning och behov av stöd från sjuksköterskor kan finnas. Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge amningsstöd. Design: Studien har en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Metod:Semistrukturerade intervjuer utfördes medett strategiskt urval av 10 kvinnliga sjuksköterskor inom neonatalvård. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Analysen resulterade i fyra kategorier; Amningsstödet är multidimensionellt, Amningsstöd bygger på sjuksköterskans förmåga till interaktion, Amningsstöd kräver erfarenhet och fortbildning samt Teamarbetet ställer krav. Slutsats: Amningsstödet är multidimensionellt och kan innebära svårigheter för sjuksköterskan. Svårigheter som beskrivs har att göra med samspelet med modern, kultur-, religions-och språkbarriärer samt brist på erfarenhet och kunskap. En önskan om fortbildning inom amningsstöd samt upplevelsen att barnsköterskorna kan mer än sjuksköterskorna synliggörs.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur matematiklärare upplever vilka eventuella svårigheter högstadieelever i läs- och skrivsvårigheter har inom matematikundervisningen. För att kunna dra slutsatser angående detta har det genomförts kvalitativa intervjuer med sex matematiklärare från högstadiet. Jag har analyserat utifrån svårigheter som har framgått i litteratur, angående sju olika faktorer. Alla sju faktorerna utom en kunde de flesta lärarna knyta samman med eleverna i läs- och skrivsvårigheter. Lärarna ansåg även att, om det förekommer några större svårigheter inom matematiken, så berodde det främst på om eleverna var ”starka” eller ”svaga” i skolan. De kunde alla se att det fanns svårigheter med att läsa lästalen i matematiken. Däremot var det bara hälften som ansåg att det var ett hinder i matematiken när de skulle skriva ner uträkningarna på papper. Alla lärarna var överens om att eleverna redovisade sina kunskaper bättre muntligt än skriftligt.