<p>Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av en narrativ ansats med inslag av ett hermeneutiskt tolkningsförfarande, söka en förståelse för elever i sociala och emotionella svårigheter och deras identitetsskapande i mötet med skolan utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Elever i år 9 berättade hur de upplevt sin skoltid och vad som varit betydelsefullt för dem. De fick berätta sina livsberättelser utifrån en tidsaxel som symboliserad låg-, mellan- och högstadieperioderna. Samtalen utgick från hur de såg på skolorganisationen, sina skolprestationer, lärares bemötande och kamratrelationer. Genom ett narrativt analyserande kom jag fram till att elever i sociala och emotionella svårigheter skapar sin identitet kring följande teman; anpassning - flykt, oro - ansvar - kontroll, ilska - svek, skydd - tillit samt skam - skuld. Eleverna måste hela tiden anpassa sig till nya situationer och om de misslyckas flyr de. De går ständigt omkring med en oro, känner stort ansvar samt behov av att kunna kontrollera sin vardag. De känner stor ilska över sin situation och ofta förknippas ilskan med svek. Deras berättelser handlar även om behovet av skydd och tillit samt känslor som skuld och skam över sig själva, sina prestationer och sin situation.</p>

Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av en narrativ ansats med inslag av ett hermeneutiskt tolkningsförfarande, söka en förståelse för elever i sociala och emotionella svårigheter och deras identitetsskapande i mötet med skolan utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Elever i år 9 berättade hur de upplevt sin skoltid och vad som varit betydelsefullt för dem. De fick berätta sina livsberättelser utifrån en tidsaxel som symboliserad låg-, mellan- och högstadieperioderna. Samtalen utgick från hur de såg på skolorganisationen, sina skolprestationer, lärares bemötande och kamratrelationer. Genom ett narrativt analyserande kom jag fram till att elever i sociala och emotionella svårigheter skapar sin identitet kring följande teman; anpassning - flykt, oro - ansvar - kontroll, ilska - svek, skydd - tillit samt skam - skuld. Eleverna måste hela tiden anpassa sig till nya situationer och om de misslyckas flyr de. De går ständigt omkring med en oro, känner stort ansvar samt behov av att kunna kontrollera sin vardag. De känner stor ilska över sin situation och ofta förknippas ilskan med svek. Deras berättelser handlar även om behovet av skydd och tillit samt känslor som skuld och skam över sig själva, sina prestationer och sin situation.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för pedagogers förhållningssätt i mötet med barn i socio-emotionella svårigheter. Studien undersöker vilken betydelse pedagogerna anser att barns socio-emotionella utvecklingen har samt vilka strategier de använder för att möta och underlätta för barn i socio-emotionella svårigheter. Vi använder en kvalitativ metod för att besvara våra forskningsfrågor samt intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet i studien visar att informanterna som deltagit uttrycker ett liknande förhållningssätt och bemötande i mötet med barn i socio-emotionella svårigheter. Likaså använder de snarlika strategier för att främja och underlätta för dessa barn. Deras utgångspunkt är att varje enskilt barn ska mötas utifrån sina egna behov och förutsättningar. Informanterna placerar inte heller svårigheterna hos det enskilda barnet, utan istället är det verksamheten som måste anpassas och förändras.

Sammanfattning Examensarbetet handlar om förskollärares arbete med socioemotionell utveckling i förskolan. Forskningen som jag har tagit del av kring ämnet tar upp vilka olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till när det gäller barns sociala och emotionella utveckling samt även hur olika anknytningsmönster påverkar barn i eller med svårigheter. Syfte Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen för komplexiteten i arbetet med socioemotionell utveckling i förskolan. Metod Undersökningen består av en kvalitativ metod. Fyra pedagoger från fyra olika avdelningar på en förskola intervjuades. Resultat I resultatet framkommer det att förskollärarna upplever att det är en utmaning att arbeta med social och emotionell utveckling i förskolan. Resultatet visar att socioemotionell utveckling kan vara att ett barn är i svårigheter under en tid eller att ett barn har medfödda svårigheter. I resultatet framkommer komplexiteten i förskollärarens arbete med socioemotionell utveckling som bör ske på individnivå och på verksamhetsnivå. Förskollärarna anser att verksamheten ska erbjuda barn en trygg miljö för att skapa en trygg anknytning samt underlätta vistelsen i förskolan. I resultatet framkommer vikten av att se över hur verksamheten fungerar samt hur miljön är utformad. Förskollärarna menar att det är viktigt med en god föräldrasamverkan för att det gynnar barnets socioemotionella utveckling, fast ibland kan det vara svårt att nå fram till föräldrarna. Ett barn med sociala och emotionella svårigheter hamnar lättare i konflikt med andra barn, de blir lättare aggressiva eller inåtvända. Förskollärarna anser att barn med sociala och emotionella svårigheter ofta har ett avvikande beteende som kan upplevas vara utanför normen och det ”normala” för hur ett barn ska fungera i samspelet med andra barn. Förskollärarna menar att alla barn behöver känna samhörighet, delaktighet och bli inkluderade i barngruppen. I resultatet framkommer även det kan vara en tillfällig störning hos det enskilda barnet i svårigheter och att det är viktigt att ta reda på vad det är som orsakar beteendet. Förskollärarna anser också att alla barn ska observeras för att få en tydligare förståelse för barns beteendemönster.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan upptäcker och stödjer barnmed sociala och emotionella svårigheter. För att besvara våra forskningsfrågor har vi valt attutföra gruppintervjuer på en förskola i södra Skåne där tolv respondenter valt att besvara vårafrågor. Utifrån tidigare forskning och genom vår studie visar resultatet att barn med socialaoch emotionella svårigheter kan yttra sig på olika sätt; inåtvänt och utåtagerande beteende.Genom att man som pedagog är vaksam och uppmärksam kan man tidigt upptäcka dessa barn,hjälpa dem att underlätta sin situation och på så sätt förebygga framtida konsekvenser. Detfinns många tecken hos barn med sociala och emotionella svårighet, det kan vara allt från ont imagen, koncentrationssvårigheter eller att de har svårt att tolka leksignaler och samarbeta medandra. För att kunna stödja dessa barn måste man som pedagog på förskolor ha grundläggandekunskaper om barn med sociala och emotionella svårigheter.

Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur förskollärare upplever arbetet med barn med särskilda behov och avvikande beteenden samt vilka metoder de tillämpar i sin verksamhet i arbetet med dessa barn. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med sex stycken förskollärare i tre olika kommuner. Den teoretiska ram som vi har utgått ifrån är det sociokulturella perspektivet och det specialpedagogiska perspektivet. Vår resultatdel är baserad på våra intervjufrågor samt de svar vi fick, som vi också återkopplar till de två rubrikerna teoretiska perspektiv och tidigare forskning. I detta arbete önskar vi få en mer tydlig bild av hur de som är verksamma i förskolan tolkar begreppet särskilt stöd, om det finns beteenden hos barn som kan upplevas problematiska, om hur den specialpedagogiska kompetensen ser ut samt tankar om olika strategier man kan tillämpa i arbete med barn i behov av särskilt stöd. Fokus hamnade på de barn som är introverta respektive de som är utåtagerande, att dessa beteenden kan ringas in som problematiska samt att majoriteten av våra informanter ansåg att de besitter den kompetens som krävs, samtidigt som det finns en önskan om mer utbildning.