<p>Sammanfattning</p><p>Studien belyser en del av den problematik som finns med självstyrt lärande i ett institutionellt</p><p>sammanhang. Studiens syfte är att undersöka och problematisera självstyrt lärande och den</p><p>forskningsfråga studien besvarar är hur elever i en gymnasieklass upplever ett självstyrt</p><p>lärande under en problembaserat lärande (PBL) – övning? För att besvara syftet och</p><p>forskningsfrågan genomförde och analyserade jag en anonym enkätundersökning i en klass</p><p>gymnasieelever som gjort en PBL – övning. Enkäten var konstruerad med slutna och öppna</p><p>svarsalternativ och hade karaktären av en strukturerad intervju vars svar kunde ligga som</p><p>grund för en kvalitativ undersökning. Det var 21 elever som besvarade enkäten.</p><p>Undersökningen visade att eleverna i stort tyckte att det gick relativt bra att arbeta med de</p><p>olika momenten som kännetecknar ett självstyrt lärande. Eleverna tyckte emellertid att de</p><p>generellt lärt sig lite under PBL-övningen. Undersökningen visade att basgruppen hade en</p><p>avgörande betydelse för elevernas självstyrda lärande. Förhållandet i basgruppen kunde antingen</p><p>främja eller motverka elevernas lärande. Även elevernas engagemang var en avgörande faktor.</p><p>Studien visar att lågt engagemang i kombination med autonomi verkade negativt på elevernas</p><p>lärande. Studien visade också att flera elever var ovana och osäkra på PBL som arbetsform. Vissa</p><p>elever var direkt kritiska mot att arbetet indelats i de sju steg som vanligtvis används i PBL</p><p>sammanhang. Detta kan visa på ett behov av att fostra och uppmuntra eleverna till självstyrt</p><p>lärande enligt PBL, eller att PBL som arbetsform i sig själv rymmer en problematik. I</p><p>institutionella sammanhang, där man vill uppmuntra till ett självstyrt lärande, finns en pedagogisk</p><p>paradox. De två polerna i paradoxen är fri vilja å ena sidan och styrning och tvång å andra. Denna</p><p>paradox bekräftar min studie.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Intresset för klassrummets fysiska miljö väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen</p><p>då klassrummen inte alltid kändes så tilltalande. Klassrummet är den plats där vi som</p><p>verksamma lärare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med våra elever.</p><p>Därför finner vi det viktigt att ta reda på hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredas</p><p>för att fungera optimalt.</p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på verksamma lärares erfarenheter kring</p><p>möblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vi</p><p>har undersökt om det går att använda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ett</p><p>pedagogiskt/individanpassat perspektiv.</p><p>För att verkligen fånga essensen av lärarnas erfarenheter valde vi att genomföra en</p><p>”casestudie” med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lärarnas respektive</p><p>hemklassrum.</p><p>Resultatet av studien visar att den fysiska miljön påverkar pedagogiken på så sätt att den</p><p>antingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten. Många lärare upplever sina</p><p>klassrum för små vilket i sin tur utgör en begränsning för möjligheten att utforma</p><p>klassrumsmiljön efter pedagogiska önskemål. Dessutom begränsar det flexibiliteten enligt</p><p>lärarna. Studien visar också på att elevinflytandet inte är så stort och att arbetsmiljö inte</p><p>högprioriteras.</p>

<p>Mitt första syfte med denna uppsats är att undersöka hur några föräldrar beskriver problem som kan uppstå i mötet med skolan. Ett andra syfte är att nå en djupare förståelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.</p><p>Som grund för uppsatsen har jag använt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan föräldrar och skola. Jag har sedan utgått ifrån en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex föräldrar. Dessa har erfarenheter från totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.</p><p>Föräldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och då främst när det gäller viktiga beslut i samband med barnens skolgång. Föräldrarna vill bli lyssnade till och tagna på allvar eftersom de känner sina barn och vet vad de kan prestera. Om inte detta sker upplever föräldrar ett utanförskap gentemot skolan. Andra aspekter som upplevs problematiska är när barnen inte får den pedagogiska utmaning de behöver och föräldrarna inte har tillträde till skolan. Föräldrarna vill ha en nära relation till skolan, där de är involverade i de beslut som berör deras barn.</p><p>Det som präglar dessa föräldrar är deras positiva attityd till skola och utbildning samt att de enligt min mening har ett starkt kulturellt kapital och habitus, vilket de i stor utsträckning använder sig av. Kännetecken för detta är att de är drivande i olika processer som berör deras barns skolgång. Några av föräldrarna påpekar även brister i skolan både när det gäller sociala sammanhang och undervisningens pedagogiska upplägg.</p>

No description available.

No description available.

<p>Syftet med studien i mitt examensarbete är att ta reda på om det finns några pedagogiska åtgärdsmetoder för elever med läs- och skrivsvårigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sådana, men frågan blev då om de används i praktiken av speciallärarna i våra skolor. För att ta reda på den saken, intervjuades tre personer som på olika sätt kommer i kontakt med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Två av intervjuerna utfördes på respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av både mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska åtgärdsmetoder. Det är sällan som man jobbar helt och hållet enbart efter en av metoderna. Det vanligaste är att man istället blandar material från flera olika metoder, för att på så vis kunna skräddarsy ett material som på bästa sätt hjälper elevens unika problematik inom läs- och skrivsvårighetens område.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p> The purpose of this essay is to compare in what way pedagogues in pre-school in comparison to pedagogues in school use music as an implement to stimulate children’s language development. The essay is built on qualitative written interviews on four pedagogues, two pre-school teachers and two class teachers, along with relevant literature concerning music in relation to language development.</p><p>In the interviews it was shown that music is used in a greater extent by the pre-school teachers, compared to the class teachers. Activities containing elements of music is situated on a daily basis in preschool, where the two interviewed pre-school teacher’s works. There is a clear awareness of why music is used and some of the reasons are: through singing and movement all senses are used, which improve the memory of the children in a specific task or activity. It is a lustfully teaching method, which often contribute to more engaged children in comparison to traditional tuition. Rhythm to words and syllables help children understanding the form of the language.</p><p>In the essay one part is focused on the human brain, since it has a significant roll, to why music can be used as a pedagogic tool regarding children’s language learning. Literature gives other dimensions to the function of music in pre-school and the early years of school.</p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och i så fall hur förskollärare arbetar med dans och drama i en mindre stad i västerbottens inland eftersom dans och drama nämns i läroplanen för förskolan (utbildningsdepartementet, 1998)</p>

Uppsatsen beskriver varför lärare använder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för användandet. Den beskriver också vilka syften lärare har när de använder pedagogiska program och varför de inte använder pedagogiska program. Studien har genomförts i två delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkäter riktade till lärare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. Av undersökningens resultat framgår att datorn används mest till ordbehandling följt av Internetanvändning och pedagogiska program. Användningen av datorer är dock relativt låg bland lärare. Resultatet visar att lärarna använder datorn för att det finns ett tryck utifrån, dvs att samhället påbjuder det, eller att högre studier kräver det. Lärarna uppfattar också att det finns en nytta med datoranvändningen, att den stämmer med deras rättviseuppfattning. Lärarna använder även datorn för nöjes skull. De hinder för datoranvändningen som bland annat framkommer i resultatet är: brist i lärares kunskaper, att datoranvändningen tar tid, elevernas sabotage av datorer och brist på resurser. Av undersökningens resultat framkommer bland annat att lärarna använder pedagogiska program för att de är motivationshöjande, lärandeprocessen hos eleverna blir bättre och att användningen är av nytta för elever eller lärare. I resultatet framkommer att lärarna upplever vissa egenskaper hos de pedagogiska programmen som negativa och att användningen kan innebära olika svårigheter för läraren.

Aspergers syndrom är ett neurologiskt tillstånd, som gör att personer med denna diagnos har problem med att umgås och förstå andra människors tankar och känslor på ett strukturerat sätt. Deras sociala oförmåga accepteras inte alltid av omgivningen,kanske för att det inte syns på"utsidan". De har ofta svårt att samtala på ett naturligt sätt och ofta blir de oerhört fascinerade och intresserade av ett speciellt ämne. Att vara annorlunda är många gånger frustrerande och det får konsekvenser för individen själv men även för omgivningen. I denna uppsats redovisar jag kunskap om vad Aspergers syndrom innebär samt hur vi som är verksamma inom skolan kan agera för att tillmötesgå dessa elevers behov. Arbetet innehåller dessutom en empirisk del, i vilken pedagoger som arbetar med individer med Aspergerdiagnos ger sin syn på vad det innebär att ha en elev i klassen med Aspergers syndrom. Min analys av den empiriska delen visar att det är oerhört komplicerat att tillmötesgå elever med Aspergers syndrom. Läraren rycks mellan eleven med Aspergers syndrom och övriga elever. Många i omgivningen har svårt att förstå de här personerna, vilket lätt resulterar i utanförskap och stort lidande för den drabbade.