No description available.

No description available.

IKT tar större och större plats på förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i åldern ett till fem när de får tillgång till en surfplatta. Frågorna som ställdes var: Hur samspelar barn i ålder ett till fem med varandra runt en surfplatta? På vilket sätt används spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad händer i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i användningen av surfplattan när det gäller ålder? Metoden som användes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar. En av oss filmade barn i åldrarna tre till fem och den andra ett till tre på två olika förskolor. För att avgränsa vår studie valde vi att fokusera på fem olika spelappar i våra observationer för att se om de är en del av den pedagogiska miljön. Vi har utgått från ett designteoretiskt perspektiv då vi analyserade hur barnen samspelade runt surfplattan och vad spelapparna erbjöd för lärande. Resultatet visade att både barnen och pedagogen var medskapande till den lärsituation och den lärmiljö som uppstod. Vi såg även att de barn som inte besatt kunskapen om hur en surfplatta fungerade lärde sig snabbt via interaktionen med andra barn om hur de skulle göra. Ålderns betydelse visade sig betyda ganska lite. Det var snarare förkunskaper hos barnen och deras tillgång till surfplatta i hemmet som utgjorde en skillnad i hanteringen och val av spelapp. Resultatet visade även på att surfplattan var signalstark och lockade till lärande då barnen spelade spelappar som innehöll t.ex. matematik och språkträning. I vår undersökning fann vi att miljön och pedagogerna hade makten att begränsa barnen på olika sätt genom att besluta vilken spelapp, vem som ska spela samt surfplattans tillgänglighet.

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön. Resultatet har visat att det finns ett starkt samband mellan tidigare forskning och förskollärarnas beskrivningar. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan enligt de förskollärare vi intervjuat. Genom att skapa en tillgänglig och tillåtande miljö ger det barnet möjlighet till att bli självständigt och kompetent. Vi har tillsammans kommit fram till att det är vår uppgift som blivande förskollärare att tillsammans med barnen skapa en stimulerande miljö som uppmuntrar till lärande och utveckling.

Detta arbetet syftar till att synligöra pedagogers syn på förskolans inomhusmiljö och hur de ser på förändringsarbetet av den pedagogiska miljön i relation till barns utveckling och lärande. Arbetet syftar även till att ta reda på vilka begränsningar pedagogerna i förskolan upplever att de kan möta. De frågeställningar som arbetet utgår från är: Vilken syn på förskolans miljö ger pedagoger uttryck för? På vilka sätt ger pedagoger uttryck för att den pedagogiska miljön kan bidra till barns kunskapsutveckling? samt Vilka faktorer påverkar utformandet av förskolans miljö?   Som metod för att ta reda på detta användes enkätundersökning där 45 enkäter delades ut på förskolor i tre olika kommuner. Dessa besvarades av 42 pedagoger på olika avdelningar, vilket endast gav ett bortfall på tre pedagoger. Resultatet analyserades med hjälp av Nordin-Hultmans hem- och verkstadsdiskurser, samt Eriksson Bergströms studie kring ”ordning och reda” i förskolan.   I resultatet framgår att pedagogerna anser sig ha en relativt god miljö på sina avdelningar vilken kan stimulera barns utveckling och lärande samt att de genomförde förändringar med jämna mellanrum. Det som tydligast framkom i resultatet i frågan om vad som kan utgöra hinder i pedagogers förändringsarbete var ekonomiska begränsningar. Vidare visade pedagogerna att bristen på tid att genomföra förändringar var en annan faktor som påverkade möjligheten att förändra den pedagogiska miljön.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som används. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna ansåg att det var svårt att bygga upp ett socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svårt med socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lättare förstår dem. De verktyg som förskollärarna använde för att underlätta dessa barns vardag och även för att försöka bygga upp ett socialt samspel och en kommunikation mellan barnen var bland annat tecken som stöd och bilder.  Att använda bildschema med bilder som synliggör allt som ska ske under dagen var väldigt viktigt för dessa barn och det arbetades det mycket med på förskolorna. För de här barnen är det viktigt med rutiner, struktuerad miljö och ett särskilt rum dit de kan gå och " tanka" ny energi. På de flesta förskolor hade dessa barn en assistent vilket förskollärarna upplevde som positivt då de kan erbjuda den bästa förutsättningen för barnet att utvecklas på. Trots att barn med autism har svårigheter att utveckla sociala relationer och att kommunicera betonade förskollärarna att det är viktigt att dessa barn känner sig som " en i gruppen".

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur förskollärare på fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar ser på barns lärande och använder sin inomhusmiljö i respektive förskoleverksamhet. Analys av det insamlade materialet har gjorts med inspiration av ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna har semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer använts som vidare lett fram till studiens resultat. Resultatet visar hur det finns olika synsätt att förhålla sig till barns lärande samt använda sin inomhusmiljö för att på olika sätt stimulera lärandet utifrån vilken pedagogisk inriktning förskollärare utgår från i sitt arbete. Slutsatsen är att beroende på hur förskollärare väljer att se på barns lärande och använda sin inomhusmiljö utifrån den valda pedagogiska inriktningen ges barnen också i stor utsträckning olika möjligheter till att lära.

Syftet med studien var att beskriva och belysa hur ämnet idrott och hälsa undervisas i två Libanesiska skolor och hur hälsosynen ser ut bland grundskolelärare i dessa skolor. Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier såsom lärande, behaviorismen, sociokulturellt lärande samt John Deweys aspekter ur ett pedagogiskt perspektiv. Hälsolitteracitet och hälsokorset är teorierna som använts ur ett hälsoperspektiv. Metoden i denna studie utgick från en hermeneutisk forskningsansats som baseras på en konventionell kvalitativ metod där muntliga och skriftliga intervjuer samt observation har förekommit. Tolv intervjuer genomfördes, varav två av dem skedde via personligt möte. Totalt observerades 13 idrottslektioner varav tio var utomhus och tre lektioner inomhus i klassrummet på grund av oväder. Resultatet belyser att synen på hälsa främst är kopplad till den fysiska aspekten och att det mest använda pedagogiska arbetssättet var utifrån en traditionell klassrumsmiljö där läraren undervisar och eleverna tar till sig det genom att lyssna. Den slutsats som dras utifrån studien är att arbetssättet för lärande bör ta hänsyn till elevernas lärande och att det behöver ske en samverkan mellan lärarna och eleverna för att ge bästa villkor för lärande mot hälsa.

No description available.

Inom flygstridsledningsutbildningen har det de senaste två åren underkänts två elever per år, detta motsvarar en andel på cirka en fjärdedel som inte blir godkända. Inför att man påbörjar utbildningen genomförs relativt omfattande uttagningstester vilket borde innebära att endast de med rätt förutsättningar antas till utbildningen. Då vissa individer trots det blir underkända lyfts tesen att detta kan bero på antingen urvalsprocessen eller utbildningen i sig. I denna undersökning har det fokuserats på utbildningen. En intervjustudie har gjorts med samtliga elever och lärare på den nuvarande flygstridsledningsutbildningen i syfte att jämföra utbildningen med Kolbs normativa teori om erfarenhetslärande och därigenom undersöka om brister i utbildningen kan upptäckas. Kolbs teori valdes eftersom han tas upp som betydelsefull företrädare för den teori som, enligt Försvarsmaktens pedagogiska grundsyn, all utbildning i Försvarsmakten skall utgå från. Resultatet visar att kursen till stora delar följer Kolbs modell med undantagen att för lite utrymme ges åt eleverna att själva lära i sin egen takt samt att ordningsföljden i Kolbs lärocirkel inte följs. Implikationerna är att det bör undersökas om det finns brister i urvalsprocessen samt även på vilket sätt man kan förändra utbildningen för att få den mer överensstämmande med Kolbs normativa teori.