No description available.

Pedagogiska utvecklingsledare och deras ledarroll i förskolan är studiens undersökningsfokus. Syftet med studien är att analysera pedagogiska utvecklingsledarens arbete i förskolan med fokus på deras ledarroll. Studien gjordes utifrån två frågeställningar. Den första berör vad det innebär att vara pedagogiska utvecklingsledare i förskolan. Den andra berör hur pedagogiska utvecklingsledare bedriver utvecklingsarbete i förskolan.  Med hjälp av teorin om praktikarkitekturer undersöks i denna studie vad pedagogiska utvecklingsledare säger och gör i ledarrollen, samt hur relationer skapar i ledarrollen. Semistrukturerade intervjuer har utförts med sex pedagogiska utvecklingsledare för att kunna besvara frågeställningar i syfte och komma fram till resultatet med hjälp av litteraturen och teoretiska perspektivet.   Studiens resultat har visat att en kompetent pedagogisk utvecklingsledare i förskolan kan resultera på kollegornas professionella utveckling med hjälp av kollegialt lärande samt barns lärande och undervisning genom barnfokuserade strategier. Annat som kom fram i resultatet är att pedagogiska utvecklingsledare ska kunna lära känna kollegor för att se allas kompetens, lyssna på kollegor, vara lyhörd och nyfiken för att lyckas i ledarskapet.

Uppsatsens syfte är att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsätt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgå, det vill säga hur de gör när de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda på hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det är viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, då de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), är ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna använder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur några gymnasielärare och gymnasietjejer resonerar kring hur lärare kan höja tjejers självkänsla. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång om olika pedagogiska metoder som kan användas av lärare för att höja elevers självkänsla. Genom att intervjua gymnasielärare och gymnasietjejer ville vi undersöka hur dessa personer reflekterade över de pedagogiska metoder lärare använder eller skulle kunna använda för att höja tjejers självkänsla. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att lärarna och tjejerna såg möjligheter för lärare att använda sig av olika pedagogiska metoder för att höja tjejers självkänsla. I resultatet framkom det även att det finns vissa svårigheter vilka kan hindra lärarna i arbetet. I examensarbetet diskuterar vi dessa med stöd i ett genusperspektiv. / The purpose of the following work is to examine how a couple of teachers and female students in upper secondary school discuss teachers' possibilities to enhance female students' self-esteem. The work contains a summary of literature within the field of pedagogical methods which could be used by teachers in order to enhance students' self-esteem. By interviewing upper secondary school teachers and female students we wanted to examine how these persons reflected on different pedagogical methods that teachers use to enhance female students' self-esteem. In conclusion, the result of the study points to the teachers and the female students seeing possibilities for teachers when using pedagogical methods in order to enhance female students' self-esteem.The result also shows that there were some difficulties which impede teachers in their work. In our work we discuss the impediments from a gender perspective.

Syftet med denna studie är att vi vill undersöka om förskolor som har en uttalad pedagogisk inriktning eller profil också är medvetna om vikten av ett positivt arbetsklimat och hur man skapar denna. Utifrån kunskapsbakgrund och resultat drar vi slutsatsen att om ett gott arbetsklimat skall kunna råda kan pedagogiska diskussioner vara en förutsättning.

Syftet med följande studie är att att kartlägga, och sammanställa, pedagogiska metoder förlärare på gymnasienivå, att använda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans aventreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgång av tidigare forskning om, ocherfarenheter av, entreprenörskap i skolan. Utifrån en litteraturstudie kunde beprövade metoderi undervisning i företagsamhet identifieras, kartläggas och sammanställas, för att därefterkopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekarresultaten av undersökningen på att det bedrivits relativt lite forskning kringundervisningsmetodik inom företagsamhet, åtminstone utifrån ett entreprenöriellt perspektiv,och att det således finns utrymme för vidare forskning inom ämnet. Dessutom kan detkonstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med störstasannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utsträckning än idag, och genomsyrasamtliga ämnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanställda i denna studie.

Studien belyser pedagogers syn på leksaker i förskolan, dels ur ett genusperspektiv och dels vilket utbud som finns på förskolan. Den belyser även pedagogiska leksaker och krigs- och våldsrelaterade leksaker. Studien jämför en kommunal förskola med en Montessoriförskola. Vi valde att göra observationer på flickor och pojkars val av leksaker och vilket utbud förskolorna hade vad gällde leksaker och material.

Syftet med arbetet är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill även beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess användning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgå från pedagogers tankar på en traditionell förskola och en uteförskola för att se om några skillnader och likheter finns i deras tänkande. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger på den traditionella förskolan samt två pedagoger på uteförskolan. Jag har även observerat de respektive utemiljöernas utformningar. Resultatet visar på att samtliga pedagoger har en mycket positiv inställning till att använda utemiljön i pedagogiska sammanhang. Uteförskolans pedagoger använder sig mer av olika utemiljöer i den dagliga verksamheten medan pedagogerna från den traditionella förskolan främst använder sig av sin förskolegård. De har alla kommenterat att det främsta målet med utevistelsen är att det främjar barnens motoriska utveckling samt god hälsa.

I min uppsats beskriver jag problematiken kring att ha läs- och skrivsvårigheter, vad det kan bero på, hur skolan kan agera och hur pedagogen sedan kan hjälpa individen med sin inlärning när det kommer till att hantera text, antingen att själv skriva den eller kunna läsa den.När eleverna gör få framsteg trots stora hjälpinsatser leder det självklart till en enorm frustration hos eleven, föräldern men även pedagogen. Genom att arbeta i team med insatser från pedagogiken, psykologin och psykiatrin kan pedagogen få en större bild av individen och se såväl möjligheter som svårigheter hon har. Jag har valt ut texter som tar upp problematiken kring dyslexi, det vill säga som förklarar vad dyslexi är och vad det kan bero på utifrån de olika synsätt som finns. Jag har även använt mig av böcker som tar upp olika pedagogiska arbetssätt som inriktar sig på läs- och skrivinlärning/träning och statliga utredningar såsom Konsensusrapporten som tar upp problematiken kring dyslexi och den utbildning som bedrivs för dessa elever i skolan.Jag har i min uppsats gjort en intervju med två specialpedagoger för att få en djupare förståelse för det arbetssätt som bedrivs i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter. Utifrån intervjuerna samt den litteratur jag tagit mig an har jag dragit slutsatsen att en tidig insats är det optimala för den dyslektiske elevens vidare utveckling för att knäcka läskoden.

Syftet med denna studie grundar sig i ett intresse för fenomenet pedagogisk måltid i förskolan och syftar till att med studien undersöka hur förskollärares förhållningssätt under måltiden påverkar dess utformning. Forskarna vill med studien undersöka komplexiteten kring utformningen av den pedagogiska måltiden i syfte att uppmärksamma måltidens pedagogiska potential för verksamhetens utveckling. Resultatet av videoobservationerna analyseras utifrån studiens tidigare forskning samt utifrån ett postmodernistiskt och utvecklingspedagogiskt perspektiv.Utifrån studiens syfte och frågeställning valde forskarna att med en kvalitativ metod utföra videoobservationer av den pedagogiska måltiden på två förskolor i Malmö, med en förskollärare i respektive situation, för att synliggöra och analysera deras pedagogiska förhållningssätt. Utifrån studiens teoretiska referensram resulterade analysen av videoobservationerna två skilda pedagogiska förhållningssätt som i sin tur återspeglas i måltidssituationens utformning. Utifrån studiens analys har forskarna kunnat synliggöra sambandet mellan förskollärarnas förhållningssätt och måltidssituationens utformning. Studien syftar till att uppmärksamma betydelsen av medvetenheten kring den pedagogiska rollen i förskolan genom ett kritiskt förhållningssätt för att främja individuell, barns och verksamhetens utveckling.