<p>Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan. Både under intervjuerna samt under genomgången av dem uppkom många nya frågor och fokus ändrades något. Vad förmedlar barnen i sina svar? Får lärarna verkligen reda på barnens upplevelse av sin tillvaro på förskolan? Resultaten visade att majoriteten barn upplevde att de fick vara med i leken med andra barn och att inget barn förmedlade att det varit utsatt för kränkande behandling samt att drygt hälften av barnen ansåg sig få vara med och bestämma. Det var förhållandevis positiva resultat. Kan det verkligen stämma? Då det är många faktorer som spelar in i en intervjusituation med barn som respondenter blev slutsatsen att resultaten kanske ger en fingervisning om hur barnen upplever miljö och relationer på sin förskola. En annan slutsats blev att det krävs övning i att samtala med varandra och reflektera tillsammans, både för barn och vuxna, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.</p>

<p>Vårt syfte med denna studie är att belysa området lärares klassrumsfrågor. Detta gör vi med fokus på olika frågetypers förekomst, vad lärare har för syfte med frågor och vad de sedan gör med elevernas svar på frågorna som de ställt.</p><p>Eftersom vi har valt att titta på förekomsten av frågor har detta lett till att vi genomfört sex stycken observationer hos tre lärare. Dessa lärare har vi senare även intervjuat för att exempelvis reda ut vad de har för syfte med att använda frågor som pedagogiska redskap. Observationerna har även varit till hjälp när vi har tittat på lärarnas uppföljning av elevsvaren.</p><p>Resultaten vi har nått stämmer bra överens med tidigare studier men vi har också sett att området är komplext och inte så lätt som man ibland kan tro. Vad lärare ställer för frågor i ett fall kan passa bra där men mindre bra i ett annat. Det vi kunde se utifrån våra observationer var att förekomsten av olika typer av frågor stämde bra överens med lärarnas medvetenhet om frågor och vad de använder dem till. Lärarnas viktigaste syfte med att använda frågor var att få en dialog med eleverna samt att väcka samtal. Att frågor anses vara ett av de viktigaste pedagogiska redskapen är även något vi har kunnat se.</p>

<p>Uppsatsen handlar om pedagogiska spel i skolundervisningen. Författarna har konstruerat och provspelat ett pedagogiskt spel kallat ”Norden runt” i två skolor i Stockholmsområdet. I uppsatsen redovisas resultaten av undersökningen samt förs en diskussion kring pedagogiska spel och hur de kan användas i skolan.</p> / <p>The subject of this thesis is the pedagogic game in education. The researchers have created and developed a pedagogic game called “Nordic tour”, and tested the game in two schools in</p><p>Haninge and Sollentuna. The result of the test, the game and a discussion of the pedagogic game and how they can be used in education is presented in this thesis.</p>

<p>The purpose of this study is to discuss various approaches to group work and the importance of different approaches in relation to group work in schools. The study also looks at the results of the children working in different groups and constellations.</p><p>This study is based on what previous research, literature and the tree teachers say about the subject group work and group divisions. Issues: Is there any kind of group work that always works? Does the structure of the tasks have any effect on the outcome? Is there any good reason to choose the teamwork approach that? The method I chose is a qualitative study with a phenomenological approach to the analysis. Three teachers were interviewed; result is presented in themes and concludes with a brief summary. In the theory part is the writer and researcher Kjell Granström frequently referenced when he is an actual person in Sweden in the subject. Furthermore, educators Vygotsky and Gardner’s theories of how children learn and how teachers at school can work with these theories are also important for the study. The study findings demonstrate the importance of teacher's choice of work and an awareness of how different group classifications can affect students' work. This is consistent with previous research Granström and also Forslund Frykedal reached.</p>

<p>The survey aims to highlight and describe how the schools' teaching strategies look like in the work of pupils from the neuropsychiatric disability AD/HD (Attention Deficit / Hyperactivity Disorder). The pedagogical strategies have been investigated in an integrated and segregated teaching method. The study is qualitative in nature where the interviews conducted, first with a student who has been diagnosed AD/HD but also with teachers from each school who is well versed in student teaching and work. The results of the study show that knowledge and commitment about AD/HD is crucial to students' role and function in school. If knowledge and commitment is sufficient for the student teaching tailored to student needs and the risk of misunderstandings occur decreases. Security is a key factor for students who have been diagnosed AD/HD and learning form in itself is no guarantee that students will feel safe. Students have in the two teaching methods stressed that they feel safe at school and with their education and therefore has no teaching method preferred. It's more about building relationships, which in turn is essential for the students to embrace the teaching strategies at all. Building relationships with students also need their pedagogical strategies. They are determined in turn by the patience, time, reliability and solid understanding. The conclusion of the investigation, regardless of the type of instruction form the pupil is given, is that knowledge and the willingness of school personnel to understand the neuro-psychiatric disability AD/HD is necessary for the pupil needs to be able to satisfy.</p>

<p> Syftet med studien är att undersöka rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens är kopplat till elevens behov och om det ges förutsättningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, räknade i hela tjänster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter där elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med att integrera eleverna i denna. Litteraturgenomgången i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna får för krävande uppgifter och att det är problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krävande eleverna. Vidare pekar forskningen på att det är viktigt för elevassistenten att få handledning av specialpedagogen för att man ska kunna vara professionell i sitt yrkesutövande. Sammanfattningsvis pekar resultatet i studien på att rektorerna försöker hitta elevassistenter med rätt kompetens efter elevens behov medan övervägande del av pedagogerna anser att arbetsledningen inte utgår efter elevens behov vid tillsättandet av en elevassistent. Vidare pekar resultaten på att elevassistentens personliga lämplighet är minst lika viktig som utbildning och erfarenhet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sätt för skolan att förbättra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan främja detta arbetssätt genom skolans organisation och påverkan av lärarnas förståelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, där mentorskap ingår i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet.</p><p>Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjälper till att strukturera lärarnas arbetsmönster så att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det är dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som är avgörande, inte mentorskapet i sig.</p><p>I diskussionsavsnittet finns förslag till förbättringsstrategier och vidare forskning. Det skulle vara intressant att ytterligare undersöka olika mentorskapsmodellers inverkan på elevernas resultat och vad som är den starkaste påverkansfaktorn för lärarnas arbetsmönster, utvecklingsprocessen eller skolans traditioner, organisation och praktiska förutsättningar.</p> / <p>The aim of this essay is to analyse whether mentorship may be a way for schools to improve their development of activities concerning the pupils’ cognitive progress and socialization. Furthermore it aims at analysing how the school management may promote this working method through the organization of the school and by influencing the teachers’ understanding and working patterns. This was accomplished by interviewing the headmaster and a selection of teachers and pupils at Transtenskolan, where mentorship is part of the profile of the school, and by an analysis of documents about the activities of the school.</p><p>The results reveal that the model of mentorship at Transtenskolan helps to structure the teachers’ working patterns so that the school achieves its most explicit aim, that the mentor takes an overall responsibility for her pupils within the scope of the existing structure and organization of the school. The mentorship has its greatest significance for the social climate and the pupils’ socialization. However, it is the commitment of the adults and their relations to the pupils that are crucial, not the mentorship in itself.</p><p>The concluding discussion suggests strategies for improvement and continued research. It would be of interest to analyse the effects of different models of mentorship on the pupils’ achievement, furthermore to find out the most important factor of influence on the teachers’ working patterns; is it the development process or do the traditions, organization and practical conditions of the school have more impact on them?</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Målet med det här arbetet är att analysera två pedagogiska metoder för barn med utvecklingsstörning, närmare bestämt TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik, när det gäller kunskapssyn och då framförallt aspekterna hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap och vilka former denna kunskap tar. Avslutningsvis undersöks vilka kategorier som kan identifieras ur de analyserade texterna (citaten).</p><p>För att samla in data har jag använt mig av litteraturstudie men för att tolka och bearbeta data har jag valt att använda mig av kvalitativ innehållsanalys. Litteraturstudie innebär att jag söker efter specifika svar i litteraturen som jag sedan jämför.</p><p>När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Strukturerad miljö, strukturerade aktiviteter och” hand på hand-metod”. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Faktakunskap och Färdighetskunskap. När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt Lilli Nielsens pedagogik har jag funnit följande kategorier: Varierad miljö, varierade aktiviteter och ”hjälp till självhjälp-metod”. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt Lilli Nielsens pedagogik har jag funnit följande kategorier: Förståelsekunskap och Förtrogenhetskunskap.</p><p>Jag hoppas att arbetet kan vara till nytta för personer som kommer i kontakt med barn som har den här problematiken eller som är intresserade av ett konkret exempel på hur man kan arbeta med kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Nyckelord: Utvecklingsstörning litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys, kunskapssyn, pedagogiska metoder, Lilli Nielsens pedagogik, TEACCH-metoden,</p><p>Abstract</p><p>The aim of this study is to analyse two pedagogical methods for children with developmental disabilities, to be more precise The TEACCH Programme and The Pedagogy of Lilli Nielsen, concerning epistemological approach, primarily the aspects how the child with developmental disabilities acquires knowledge and what shape this knowledge takes. Finally I investigate which categories can be derived from the analysed text (quotations).</p><p>To collect data I have used literature study but to interpret and work up the data I have chosen to use content analysis. Literature study means that I search for specific answers in the literature that I later compare with each other.</p><p>Concerning the question at issue of how the child with developmental disabilities acquires knowledge according to The TEACCH Programme I have found the following categories: Structured environment, structured activities and “hand on hand method”. Concerning what shape this knowledge take according to The TEACCH Programme I have found the following categories: Factual knowledge and Skills. Concerning the question at issue of how the child with developmental disabilities acquires knowledge according to the pedagogy of Lilli Nielsen I have found the following categories: Miscellaneous environment, miscellaneous activities and “help to help yourself method”. Concerning what shape this knowledge take according to The Pedagogy of Lilli Nielsen I have found the following categories: Understanding and Tacit knowledge..</p><p>I hope the work can be useful for those persons who have contact with children who have this complex of problems or who are interested in a concrete example of how one can work with content analysis.</p><p>Key words: Developmental disabilities, literature study, content analysis, epistemological approach, pedagogical methods, The Pedagogy of Lilli Nielsen, The TEACCH Programme,</p>

<p>The aim of this paper was to contribute to knowledge about how preschool-teachers work with the development of children’s spoken language in preschool.The study was conducted through interviews with four preschool-teachers working at the same preschool with one to five year old children. Through the interviews I came to learn about the preschool teachers experience concerning their work with development of children’s spoken language.The results show that the preschool teachers used pedagogical tools like songs, movements, rimes, jungles and stories in their work to develop the children’s spoken language. They said that conflicts and exclusion among children in a group could be a result of differences in language skills. These results point to the importance of being aware of language skills as an eventual cause of conflicts among preschool children. The study also points at larger groups of children and fewer preschool teachers as a problem in preschools today. The preschool teachers in the study pointed this out and emphasized the importance of having enough time and resources for each child in order to work with their language development. It was emphasized by the preschool teachers that if they themselves show their joy and engagement in their work with the children then the children will acquire language skills with laughter and joy. It is in the fun the moments together with friends and adults that the children learn the most. Learning is important, but most important is to have fun while learning.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att bidra med kunskap om hur förskollärarna arbetar med utvecklingen av barns talade språk i förskolan.Undersökningen har gjorts genom intervjuer med fyra förskollärare på en förskola med barn i åldrarna ett till fem år. Genom en intervjustudie fick jag möjligheten att få veta hur förskollärarnas erfarenheter kring arbetet med barns språkutveckling såg ut.Resultatet av intervjuundersökningen visar att användning av pedagogiska verktyg, så som sånger, rörelser, rim och ramsor samt sagor och berättelser utvecklar barns språk på ett lustfyllt sätt. Om barnen i gruppen på förskolan har ett språk som inte har utvecklats i samma nivå, kan konflikter och utanförskap uppstå. Det kan därmed vara viktigt att ha en medvetenhet om att konflikter mellan barn kan bero på olikheter i förmåga att uttrycka sig. Resultatet av undersökningen visar också att barngrupperna med åren blir större och större och förskollärarna färre och färre. Det är viktigt att få mer tid till det enskilda barnet och tillgång till resurser, för att på så sätt arbeta ytterligare med deras språk. Om förskollärare visar sitt engagemang och sin glädje kring sitt arbete med barnen, lyser detta igenom och barnen lär sig i samband med skratt och glädje. Det är de stunder då barnen tillsammans med kamrater på förskolan samt de vuxna har roligt tillsammans som de lär sig som mest. Lärandet är viktigt, men det viktigaste är att ha roligt när lärandet sker.</p>

Syftet med denna studie är att synliggöra hur demokrati kommuniceras på Månens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och på vilket sätt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest? Uppsatsen är en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre månader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades. I planeringsprocessen av Månens ettårsfest kom demokrati till uttryck på ett formellt sätt och på ett informellt sätt. Formell demokrati uttrycktes genom förskolans barnråd och demokratin var representativ, det vill säga sex barn representerade alla barn på förskolan vid beslutsfattande. Informell demokrati uttrycktes då barnen fattade beslut om att genomföra en show på festdagen. Barnens agerande i planeringsprocessen visade att barn har förmågor och förutsättningar att delta i demokratiska processer. Barnen på Månens förskola hade få möjligheter att bli delaktiga och få inflytande över planeringen av festen. Lärarnas agerande och förhållningssätt och det talade språket har haft stor betydelse för barnens möjligheter till inflytande och delaktighet.