Detta examensarbete skrevs under vårterminen 2024 på institutionen för bild och slöjdpedagogik på Konstfack. Studien har haft som utgångspunkt att undersöka hur olika bildsalars materialförvaring ser ut. Den empiri som samlades in under denna studie bygger på fotografier på olika bildsalar runtom i Sverige men också resultat från en workshop som hölls för lärarstudenter på Konstfack där de fick designa egna bildsalar utifrån arbetsmaterialens plats och dess förvaring. Under workshopen fördes samtal utifrån bilder på olika typer av förvaringsmöbler. Samtalen handlade bland annat om vilka signaler dessa möbler sänder ut och hur de kommunicerar till oss. I samtalen pratades det mycket om öppenhet, tydlighet och struktur som något önskvärt i klassrummet men även hur detta skulle kunna gestaltas med hjälp av teckenbilder och text. Resultaten från workshopen har resulterat i olika typer av pedagogiska situationer som möjliggörs av förvaringsmöblernas utformning och plats i klassrummet. Studien gestaltades under Konstfacks vårutställning 2024 där jag valde att presentera det material som skapades under den workshop som hölls men också att bjuda in vårutställningens besökare att designa sin egen drömbildsal. Detta genom ett lågt arbetsbord med stora sittkuddarpå golvet runt omkring. På bordet erbjöds besökarna att använda det material som fanns på bordet och att de gärna fick sätta upp sin klassrumsdesign på väggen framför när de kände sig färdiga.

Denna studie undersöker hur spelifiering kan integreras i teknikundervisningen för att öka elevers motivation och förståelse för ämnet i ett allt mer digitaliserat samhälle. Syftet är att undersöka högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av spelifiering i teknikundervisningen, med fokus på hur det påverkat deras förståelse och motivation. Studien använder kvalitativa intervjuer med åtta gymnasieelever som tidigare har upplevt spelifiering i teknikundervisningen. Intervjuerna analyserades med tematisk analys för att identifiera mönster och teman i elevernas upplevelser. Resultaten visade att sju av åtta elever kände att spelifiering hade en positiv inverkan på både teoretisk och praktisk förståelse av teknikämnet. Eleverna rapporterade ökad motivation och engagemang genom spelifierade aktiviteter, även om vissa uttryckte oro över ett mer ytligt lärande. Slutsatserna av studien blev att spelifiering kan erbjuda en möjlighet att förbättra teknikundervisningen genom att göra den mer interaktiv och engagerande. För att ge de bästa möjligheterna bör spelifiering balanseras med traditionella undervisningsmetoder och ha tydliga pedagogiska mål. Vidare forskning bör fokusera på långsiktiga effekter av spelifiering i utbildning och hur olika spelmekanismer kan optimeras för att stödja djupare lärande och engagemang.

I denna kvalitativa studie utforskades gymnasielevers uppfattningar och erfarenheter gällande deras digitala verktygsanvändning både inom skolmiljön och vardagslivet. Studiens syfte var att utforska gymnasielevers användning av digitala verktyg och hur digital kompetens utvecklas bland elever. Frågeställningarna inkorporerade hur elevernas bruk av digitala verktyg, vilka möjligheter och utmaningar som eleverna upplever med digitaliseringen samt vilka aspekter av digital kompetens som eleverna ansåg vara nödvändiga att utveckla i en digitaliserad tid. För att kunna besvara dessa frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med tolv elever från fyra olika gymnasieskolor. Analysen av intervjuerna påvisade en bred variation av erfarenheter. Många elever upplevde digitala verktyg som stödjande i sitt lärande medan andra upplevde distraktionsaspekter och stor informationsmängd som nackdelar. Resultatet belyser vikten av att integrera digital kompetens i undervisning på ett sätt som inkorporerar tekniska aspekter samt kritiskt tänkande. Likaså gällde lärares centrala roll i att navigera samt utforma effektiva pedagogiska strategier. Studien bidrar med insikter gällandes hur pedagogiska strategier kan tänkas utformas för att förlängningen stärka och stödja elevers utveckling av deras digitala kompetens samt användningen av digitala verktyg. Detta för att kunna hantera de utmaningar som digitaliseringen för med sig inom både skola och vardagsliv.

”Pedagogiska kvarten” is a project at Örebro University. It is a study that deals with the teachers’ perspective of pedagogics. When I came in touch with “Pedagogiska kvarten” I found it interesting to find out more about pupils’ perspective of pedagogics, since the teachers’ perspective already had been noticed. This study is inspired of “Pedagogiska kvarten”, hence the perspective of the pupils are what this essay will inquire into. However, unlike “Pedagogiska kvarten” this study uses an ethnographic approach. What create the base for this essay are materials found at a Swedish high school with a class of nearly 30 pupils. More specifically, observations and notes followed by interviews and recordings of pupils’ descriptions of “pedagogics”. The aim was to examine and investigate what the pupils’ perspective of pedagogics is and what meanings emerge in their descriptions. The research question therefore became “What meanings of the phenomena pedagogics appear in pupils’ descriptions of “pedagogics”?” This essay shows that the pupils’ descriptions of pedagogics can be divided into three categories. These categories are: Pedagogics is an encounter with the teacher, lessons structure and pupils’ participation. The conclusion is that the pupils’ meanings of pedagogics are associated with the teacher. Hence the role of the teachers becomes important. / Pedagogiska kvarten

Fallstudien beskriver och diskuterar några lektioner med elever som har specifika inlärnings-svårigheter, utifrån skolverkets Allmänna råd, och belyser vilka pedagogiskt svårhanterliga problem och dilemman som kan uppstå när det inte blir som läraren har planerat. Teorin om den proximala utvecklingszonen åskådliggörs. Aktivitetens betydelse för inlärning belyses. Komplexiteten kring lärarskap och ledarskap illustreras. Skolverkets teori om kunskap genom progression, enligt givna årskurser med givet innehåll, stämmer inte alltid med erfarenheterna hos några av verklighetens elever. Samspelet mellan lärare och elever belyses i studien. Be-skrivningar av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykiskt sårbara barn visar ytterligare hur elevers individuella förutsättningar kan ge konsekvenser för inlärning. / This case study describes and discusses the outcome of some lessons, according to skolver-kets Allmänna råd, given for pupils with specific learning difficulties. It shows pedagogical problems and dilemmas which might occur when things do not turn out as it was planned for. The theory of the zone of proximal development is described in broad outline. The im-portance of action as the foundation to learning is illustrated. The complex role of teaching in the classroom is explained. Skolverket pursue (the theory of) a progression plan, according to the assumption that in a certain grade the pupils learn already defined knowledge based on success from previous learnings, even though it does not always square with the experiences of the pupils state of mind. A brief account of developmental disabilities and psychologically vulnerable children further more pictures how the individual conditions of the pupils can give consequences for the ability to learn.

The purpose of this study is to find out how, when and why the pre-school teachers work with the meaning that the food has for our bodies. The method used for this survey was to interview six pre-school teachers to try to find out when they work with passing on this knowledge to the children, how they choose to work with this topic and why they think it’s important to spread awareness among the children in preschool about this. The result of the study showed that the pre-school teachers see them selves as strong influences when it comes to giving the children in pre-school a good foundation and a healthy attitude towards food. The pre-school has a responsibility for the childrens knowledge of good food and how its related to good health and well-being but the study also showed that pre-school teachers consider them selfes to have too little knowledge when it comes to this subject and this inhibits them from giving the children any profound knowledge more than that milk is good for our skeleton och vegetables and fruit keeps us healthy. / Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur, när och varför förskollärare, inom förskolan, arbetar med matens betydelse för kroppen. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativa intervjuer av sex stycken förskollärare där det skulle undersökas hur de förmedlar vidare sin kunskap till barnen, hur de jobbar med och runt detta ämne och varför det är viktigt att barnen inom förskolan får ta del av denna kunskap. Resultatet av denna undersökning visade att förskollärare ansåg sig ha en stark roll gällande att lägga en bra grund och ge barnen en sund inställning till mat. Förskolan har ansvar för att ge barnen kunskap om att bra kost hör ihop med god hälsa och välbefinnande men undersökningen visade att förskollärare anser sig ha för lite kunskap för att kunna ge barnen någon djupare kunskap än att mjölk är bra för skelettet och grönsaker och frukt håller oss friska.

Abstract The ability of the Special Needs Teacher to put thoughts in motion – an unused resource in the collegiate learning The work takes the form of a scientific essay from a phenomenological hermeneutical perspective. Based on my research questions – “How do headmasters view the role of the Special Needs Teachers (SNT) in relation to Lead Teachers (LT) when it comes to school development and collegial learning?”, “What has shaped their views?” and “What are the consequences of this in regards to how the school handles students who do not achieve the goals?” – I have tried to create a trialogue between the empirical results of some qualitative research interviews with high school principals, texts I've read within this field as well as my own experiences and reflections. In my conclusion I note that although the headmasters seem to regard the competences of the SNT respective LT as complementary, it is difficult to see how cooperation between the two roles would actually manifest itself concretely in a school where the SNT´s tasks still tend to end up in individual remedial work. I speculate as to what may have formed the headmasters´ view and claim that the history of the SNT may be of significance. The fact that our profession is still referred to as SNT may further make it difficult to break the ingrained thought that some students need a special kind of education – ie. “Special Needs Education”. The fact that we have both the National Agency for Education and the Special Needs Education Authority certainly contributes to the view that SNTs should concern themselves with something different to the mainstream education.  The role of the Headmasters’ training must not be neglected as it seems to have a big focus on the jurisprudence, and the role of the SNTs is virtually invisible in the Education Act and other regulatory documents. The texts that I have read on the subject of the LT reform, collegial learning and school development in general give me the impression that the LTs and the SNTs do not exist in the same universe. When SNTs are considered key figures, the focus is to increase the accessibility and allow more students to get the help that they need, in their actual classroom and in such cases the LTs are not even mentioned. In texts on the subject of collegial learning, however, the role of the LTs is practically the only one focused on. If the practical knowledge of the SNTs – to make colleagues develop their own practical judgment without providing given solutions – does not receive a more prominent position, there is a risk that the collegial learning turns into nothing but collegial sharing, where the more expressive teachers get an arena for telling about their most successful projects. Another danger is for the categorical perspective to once again gain ground and for the democratically included thought of a school - for- all to be further and further away, which, in today´s society would be most unfortunate. The voice of the SNT needs to be heard in order to put thoughts in motion.        Key words: Special Needs Teacher, Lead Teacher, Headmaster´s educational leadership, collegial learning, practical knowledge, phronesis

Syftet med den här undersökningen är att få ökad förståelse och kunskap kring vad som influerar barn att uttrycka sig i ateljémiljön. Vi vill undersöka om det finns några specifika faktorer som kan vara avgörande för barns uttryck. Vi vill få en förståelse för på vilket sätt pedagoger, miljö, material och barngruppen har betydelse för barns uttryck. Våra frågeställningar blir därför; Vad influerar barn att uttrycka sig i ateljén? Vilka faktorer kan vara avgörande för barns uttryck i ateljén?   Det här är en kvalitativ undersökning. Den utgår från en socialkonstruktionistisk ansats där metoden är att samla in data genom observationer och se vad som händer. Vi tolkar och granskar kritiskt vårt datamaterial för att få en djup förståelse för vad som är avgörande och har betydelse för barns uttryck. Undersökningens resultat, som vi kopplade till teorierna Symbolisk interaktionism och Socialkonstruktionismen, påvisade att interaktionen med pedagogen, interaktionen med miljön och interaktionen mellan barnen har betydelse för barns uttryck. Det påverkar barnen att uttrycka sig i den pedagogiska miljön som vi kallar ateljé.

The study aims to investigate how three secondary students with reading and writing disabilities are being supported in the classroom. What teaching methods and adaptations are applied in the classroom to support students in reading and writing? How do students respond to these methods? And what are the experiences of the support and adjustments that are made according to two of their teachers? The study consists of classroom observations and interviews with three students with reading and writing disabilities and dyslexia. It also includes interviews with two teachers, who teach these students in three different courses. There is a very obvious conclusion that teachers that reach out in their teaching and have a good relation with the students succeed in understanding and finding the students’ ability to learn, as stated by several researchers. In this study the teachers do not have a special educational background, but still they seem up to date with what works, and what does not work in the classroom. Also, the teachers do not distinguish between students, on the contrary they seem to adjust their teaching to support all their students, by simplifying, communicating, and making use of different teaching methods. Altogether, students and teachers feel they can cope with the situation, even though there is a sense of insufficiency among at least one of the teachers. The students think the teachers are competent, and they all agree upon the fact that they get the support they need, even if some lessons are hard and difficult to follow.

Pedagogiska insatser för främjande av elevers relationsskapande i fritidshemmet är ett utvecklingsinriktat arbete som utfördes under våren 2017 i ett fritidshem på en mindre ort. Under en VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) uppmärksammades ett utvecklingsområde. Barnen i verksamheten grupperade sig i mindre isolerade grupper, där medlemmarna sällan gick ur sina grupper och mötte andra barn i verksamheten. Utvecklingsarbetets syfte var att genom pedagogiska insatser främja varierade gruppkonstellationer. Arbetet har använt Lewins action research spiral som modell, samt inspirerats av Wengers sociala inlärningsteori, och har resulterat i två temaarbeten som skulle främja de varierande gruppkonstellationerna projektet sökte. Dessa temaarbeten följdes upp och utvärderades tillsammans med den befintliga personalen i verksamheten. För att skapa en nulägesanalys samt generera en god didaktisk bas för projektet har systematiska observationer gjorts i barngruppen. I dessa observationer har värdefull information framkommit som har varit betydande för såväl projektets uppstart som resultat. Genom arbetet har det visat sig vara svårt att påverka gruppkonstellationer och luckra upp inrutade mönster. Barnen i projektet påverkades i många fall utifrån olika gränsmarkeringar, så som kön, miljö, likheter och olikheter. Projektet kan därför visa vikten av ett aktivt genusarbete i skola/fritidshem samt pedagogens egen roll för att varierat möte ska ske för eleverna. De pedagogiska insatser detta projekt syftar till är att försöka skapa gemensamma intressen för barnen, som de sedan själva kan mötas i. Under arbetets gång har det visat sig att det inrymmer flera olika typer av handlingar i de pedagogiska insatserna för att främja varierande gruppkonstellationer.