Denna intervjustudie syftar till att undersöka hur specialpedagoger samverkar med andra professioner då det gäller andraspråkselever med specifika inlärningssvårigheter på mellanstadiet. Informanter är åtta specialpedagoger som arbetar i mångkulturella områden och har erfarenhet av arbetet som studien intresserar sig för. För att analysera det insamlade materialet tillämpades tematisk analys för att finna mönster och teman i specialpedagogernas beskrivningar av sitt arbete. Resultaten presenteras på nivåer i skolans som berör samverkansarbetet. På samhällsnivå finns resultat kopplade till politiska och samhälleliga faktorer. Studien reflekterar över hur skolan arbete påverkas av närområdet samt hur politiska attityder och ekonomiska förutsättningar begränsar specialpedagogers möjligheter att genomföra sitt uppdrag som de önskar. På organisationsnivå finns resultat kopplade till strukturer och resursfördelning. Resultaten visar att olika professioner får olika funktioner i olika verksamheter. Utmaningar och möjligheter för specialpedagogens arbete handlar om tid och plats för samverkan mellan olika professionsgrupper. Resultat som studien presenterar kopplat till gruppnivårör förebyggande och främjande arbete i form av generella anpassningar för elever. En brist på gruppnivå som studien identifierar kopplat till vad tidigare forskning presenterar är avsaknaden av kompetensutveckling för skolans personal gällande flerspråkighet i kombination med specifika inlärningssvårigheter. De resultat som studien presenterar kopplat till individnivå behandlar specialpedagogernas arbete med elev och vårdnadshavare. Studien reflekterar över hur samverkan mellan professionsgrupper i kartläggning, utformande av stöd och anpassad undervisning bidrar till delaktighet och kunskapsutveckling för andraspråkselever med specifika inlärningssvårigheter.

Fallstudien beskriver och diskuterar några lektioner med elever som har specifika inlärnings-svårigheter, utifrån skolverkets Allmänna råd, och belyser vilka pedagogiskt svårhanterliga problem och dilemman som kan uppstå när det inte blir som läraren har planerat. Teorin om den proximala utvecklingszonen åskådliggörs. Aktivitetens betydelse för inlärning belyses. Komplexiteten kring lärarskap och ledarskap illustreras. Skolverkets teori om kunskap genom progression, enligt givna årskurser med givet innehåll, stämmer inte alltid med erfarenheterna hos några av verklighetens elever. Samspelet mellan lärare och elever belyses i studien. Be-skrivningar av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykiskt sårbara barn visar ytterligare hur elevers individuella förutsättningar kan ge konsekvenser för inlärning. / This case study describes and discusses the outcome of some lessons, according to skolver-kets Allmänna råd, given for pupils with specific learning difficulties. It shows pedagogical problems and dilemmas which might occur when things do not turn out as it was planned for. The theory of the zone of proximal development is described in broad outline. The im-portance of action as the foundation to learning is illustrated. The complex role of teaching in the classroom is explained. Skolverket pursue (the theory of) a progression plan, according to the assumption that in a certain grade the pupils learn already defined knowledge based on success from previous learnings, even though it does not always square with the experiences of the pupils state of mind. A brief account of developmental disabilities and psychologically vulnerable children further more pictures how the individual conditions of the pupils can give consequences for the ability to learn.