Sammanfattning/Abstract Bergstrand, Anna (2019) ”Man kan inte alltid trolla med knäna”- Specialpedagogers uppdrag med att utveckla tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med kunskaper kring specialpedagogers syn på sin roll och uppdrag för att främja det förebyggande arbetet med tidiga insatser och tillgängliga lärmiljöer i förskolan. Studien lyfter vikten med att följa upp arbetslagens arbete genom att specialpedagogerna använder sig av bland annat observationer och handledning. Genom dessa metoder kan specialpedagogen lyfta arbetslagets arbete och tankar, tydliggöra för pedagoger vikten av att se en helhet och ett sammanhang för att motivera dem i deras arbete med tillgängliga lärmiljöer. Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet är att belysa hur specialpedagoger får och genomför enskilda uppdrag i förskolan. Vidare syftar arbetet till att lyfta aspekter kring observationers betydelse och hur pedagoger motiveras att arbeta med den pedagogiska miljön. De preciserade frågeställningarna är: · Vilka olika typer av pedagogiska insatser renderas enskilda uppdrag och vem/vilka genomför dessa? · Vilka orsaker finns det till att specialpedagoger i enskilda uppdrag observerar/inte observerar barngrupper? · Hur arbetar specialpedagoger för att motivera pedagoger att kunna se och reflektera över den pedagogiska miljön? Teori För att förstå och analysera det resultat som framkommit utgår studien från systemteori där grundtanken är att företeelser hänger ihop och påverkar varandra. Detta för att belysa samspel, kommunikation samt betydelsen av en tydlig helhet. Vidare tar studien också stöd ur motivationsteorin Self Determination Theory samt relationellt perspektiv för att förstå hur relationer i exempelvis arbetslag, mellan pedagoger och ledning, barn, föräldrar samt med andra professioner kan vara av betydelse för att arbetet med tillgängliga lärmiljöer ska kunna utvecklas. Här lyfts även vikten av specialpedagogers förmåga att kunna motivera pedagoger i detta arbete genom att lyfta fram deras kompetenser samt öka förståelsen för att förhållningssätt och samarbete kan påverka verksamheten. Denna medvetenhet kan påverka utvecklingen för arbetet på ett positivt vis och bidrar då till att göra barnen delaktiga i verksamheten. Metod Till denna studie användes en kvalitativ ansats utifrån studiens syfte. Intervjuer med halvstrukturerade frågor användes och genomfördes med sex pedagoger från olika kommuner, både kommunala och privata verksamheter. Frågorna öppnade upp för samtal och berättelser kring informanternas egen vardag ute i verksamheterna. Studien utgår från en fenomenologisk ansats där kärnan är att tolka specialpedagogernas egna uppfattningar och berättelser kring sina uppdrag. Resultat Resultatet visar på att specialpedagogers uppdrag kan se olika ut och det kan bero på att det inte finns tydliga styrdokument, utan att de istället öppnar upp för att exempelvis rektorer tolkar dem på sitt eget vis. Det förebyggande arbetet på gruppnivå anses som en viktig del av specialpedagogernas uppdrag då det kan leda till att det behövs färre insatser på individnivå. Specialpedagogerna förklarar att de har möjlighet att motivera pedagogerna i deras arbete kring de tillgängliga lärmiljöerna. Det handlar om att pedagogerna måste ”få upp ögonen” för hur de ser på sin roll, kompetens och förhållningssätt samt hur samarbetet med kolleger, ledning, föräldrar och andra professioner fungerar för att en helhet i organisationen samt för att arbetet med lärmiljöer för alla barn, inte bara de barn som är i riskzonen, ska utvecklas. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen har en viktig del i att skapa goda relationer och verka för att goda samarbeten mellan pedagoger, ledning och andra professioner uppstår. Enligt Ahlberg (2013) har samarbete en positiv inverkan på barnen eftersom den pedagogiska lärmiljön blir mer tillgänglig. Att handleda och föra professionella samtal med arbetslag ger pedagogerna en större möjlighet att reflektera över sin roll och personliga utveckling. Fungerande relationer, kommunikation samt samverkan i ett arbetslag gör att arbetslag fungerar utvecklande tillsammans och kan skapa en helhet och förståelse. Specialpedagogen behöver arbeta för att göra pedagogerna medvetna om att deras förhållningssätt till hur de ser problem eller möjligheter skapar stor betydelse för att förändringar i pedagogiska lärmiljön ska kunna ske. Nyckelord pedagogiska insatser, förhållningssätt, lärmiljö, motivation, observation

Syftet med detta självständiga arbete var att få fördjupad kunskap om TAKK, hur det kan användas och hur metoden påverkas av vilka disciplinära ramar de beskrivs inom i den pedagogiska samhälleliga debatten. En teori inom diskursanalys möjliggör en kvalitativ textanalys men även en kvantitativ innehållsanalys. Detta ger möjlighet till att identifiera diskurserna utifrån frekvens men också en djupare analys kring dessa. Resultatet visar en förmodad större kompetens i ämnet från den specialpedagogiska tidskriften. I frågan gällande vem TAKK är bra för är resultatet av tvetydlig karaktär. Under tidigare forskning synliggörs forskning där barn med svårigheter i talet i kombination med TAKK framföra allt och ytterst lite gällande barn utan svårigheter. Mitt empiriska material, dvs. de artiklarna från två tidskrifter synliggjorde snarare tvärtom att TAKK är till för alla och gynnar alla, men självklart även barn med språkliga svårigheter även om det inte betonades lika hårt.

Syftet med detta självständiga arbete var att få fördjupad kunskap om TAKK, hur det kan användas och hur metoden påverkas av vilka disciplinära ramar de beskrivs inom i den pedagogiska samhälleliga debatten. En teori inom diskursanalys möjliggör en kvalitativ textanalys men även en kvantitativ innehållsanalys. Detta ger möjlighet till att identifiera diskurserna utifrån frekvens men också en djupare analys kring dessa. Resultatet visar en förmodad större kompetens i ämnet från den specialpedagogiska tidskriften. I frågan gällande vem TAKK är bra för är resultatet av tvetydlig karaktär. Under tidigare forskning synliggörs forskning där barn med svårigheter i talet i kombination med TAKK framföra allt och ytterst lite gällande barn utan svårigheter. Mitt empiriska material, dvs. de artiklarna från två tidskrifter synliggjorde snarare tvärtom att TAKK är till för alla och gynnar alla, men självklart även barn med språkliga svårigheter även om det inte betonades lika hårt.

Syftet med studien är att undersöka lärare och nyanlända elevers upplevelser av olika strategier för att möta språkliga utmaningar i ämnet idrott och hälsa på högstadiet. Studien har genomförts med intervjuer med tre idrott och hälsa-lärare samt enkäter som nyanlända elever har besvarat. Resultatet visade att det finns språkliga barriärer i ämnet och att vid intervjuerna berättade lärarna att de tillämpade olika tillvägagångssätt för att möta dessa. Lärarna upplever att strategierna de använder sig av fungerar olika bra vid olika moment. Främst stöttar kroppsspråk, bilder och filmer vid praktiska moment, men inte i lika stor utsträckning vid teoretiska moment. Resultatet visade att lärarna upplevde att språket används främst som ett tolkningsverktyg för eleverna sinsemellan, men kunde även vara användbart vid information och teoretiska uppgifter. Avslutningsvis visade studien att flera av lärarna anser att språkbarriärer påverkar elevernas möjlighet att uppnå högre betyg.

Studiens syfte är att ta reda på hur och varför förskollärare använder digitala verktyg i språkutvecklande undervisning samt vilka faktorer som påverkar användningen. Det insamlade materialet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv som gett upphov till teman och kategorier som presenteras i resultatdelen som rubriker och underrubriker. Datainsamling har skett via intervjuer med förskollärare och icke-deltagande observationer av lärarledda undervisningssituationer med barngrupp. I intervjuer angavs svar från förskollärarna angående deras arbete med digitala tekniker i språkutvecklande undervisning och efterföljande observationer av undervisning i barngrupp gav stöd till förskollärarnas intervjusvar. Det identifierades även pedagogiska mervärden genom användning av digital teknik i språkutvecklande undervisning både genom intervjuer och observationer. Resultatet visade att de intervjuade förskollärarna använder digitala verktyg som ett komplement till analoga verktyg och för att addera något nytt till miljön, vilket fångar barnen och leder till att språkutvecklande undervisning kan bedrivas med ett större fokus hos barnen. Vidare gjordes kopplingar mellan resultat och tidigare forskning som presenteras i diskussionsdelen. Delen som knyter ihop arbetet är slutsatsen och som avslutande del reflekteras av författarna för vidare forskning.

Syftet med studien är att synliggöra vilka inställningar det finns blandförskollärare gällande fysisk aktivitet och arbetet kring det i förskolan.Forskning visar på att förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet ochkunskap om ämnet påverkar vilka möjligheter barn får till fysisk aktivitet iförskolan. Dock finns brister i forskningen kring hur förskollärare kan arbetamed och förhålla sig till fysisk aktivitet där förskollärare upplever att desaknar kunskap om hur de kan erbjuda barnen goda möjligheter till fysiskaktivitet. Denna brist på forskning motiverar studien och dess syfte. Studienbygger på en kvalitativ ansats där sex legitimerade förskollärare från sexolika förskolor i södra Sverige har intervjuats. Den insamlade empirin hardärefter transkriberats och analyserats utifrån den socialkognitiva teorin ochden sociala inlärningsteorin. I resultatet framkommer det att förskolläraresförhållningssätt och den pedagogiska miljön skapar förutsättningar för barnsfysiska aktivitet i förskolans utbildning. Bristen på utrymme eller materialkan begränsa förskollärares möjligheter till att erbjuda och bejaka barnsintresse för fysisk aktivitet. Vidare påvisar resultatet även betydelsen av attförskollärare agerar goda förebilder när det kommer till fysisk aktivitetgenom att samtala, uppmuntra, stötta och vägleda barn. Detta för att kunnabidra till att barns motivation, självförtroende och fysiska samt motoriskautveckling kan stärkas.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring konflikter inom pedagogiska arbetslag i förskolan och hur de hanteras. De frågeställningar som studien utgår ifrån är; vad anser förskollärare kan bli föremål för konflikt inom ett pedagogiskt arbetslag i förskolan?, hur hanteras de konflikter som uppstår i pedagogiska arbetslag enligt förskollärare? samt vad kan ha betydelse för hanteringen av konflikter inom pedagogiska arbetslag i förskolan enligt förskollärare? För att besvara frågeställningarna genomförs kvalitativa intervjuer i form av halvstrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare. Dessa intervjuas angående deras erfarenheter av konflikter och konflikthantering inom pedagogiska arbetslag i förskolan. För att tolka studiens resultat används bland annat Galtungs ABC-modell. Denna modell syftar till är att synliggöra en konflikt och hur den bäst kan hanteras beroende på vart konflikten har sin tyngdpunkt vilket kan vara i A-hörnet (attityder), B-hörnet (beteenden),eller C-hörnet (motsättningar). Informanternas svar visar på att det är mycket som kan bli konflikter i pedagogiska arbetslag och att hur de hanteras kan skilja sig åt. De flesta mindre konflikter löses inom arbetslaget, men när konflikter blir större och ofta i kombination med att de blir personliga så kan hjälp av rektor eller utomstående part kopplas in. Att ta tag i konflikter tidigt, ha en konstruktiv kommunikation och ett tillåtande klimat påpekas som viktigt för hanteringen för att kunna deskalera en konflikt medan det motsatta kan eskalera en konflikt. Vikten av att ha forum för att kunna ventilera och samtala om konflikter pekas också ut som viktigt samt en tydlig ledning.

Med ny teknik förväntas skolan utvecklas för rusta eleverna för den verklighet de möter. Den här uppsatsen avser undersöka vad lärare har för inställning till användandet av pedagogiska datorspel. Det empiriska materialet består av intervjudata med fem lärare i gymnasieskolan. Utifrån en genomgång av tidigare forskning kring vanliga spel och pedagogiska spel har dessa intervjuer analyserats. Även om det finns en positiv inställning till att använda nya metoder i sin undervisning påpekas problem med spelens kvalitet. För att kännas relevanta måste de kunna konkurrera med kommersiella spel. / Facing new reality students are expected to deal with new technology. This thesis aim to describe and analyze attitudes regarding the use of edutainment games in Swedish schools. The empiric material consists of interviews with five secondary school teachers. These results are analyzed by previous research in the field. Even if the teachers report positive attitudes towards new technology they also highlight problems regarding the quality of the games. The edutainment games have to be able to compete with commercial games to feel relevant.

Sammanfattning/Abstract Linda Bäckström (2015). Samspel och kommunikativa strategier – en fallstudie i förskoleklassen barn som utmanar. (Interaction and communication strategies - A casestudy in pre-school class about children who act challenging). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet är att belysa och studera hur interaktion och förhållningssätt ser ut mellan pedagoger och utmanande barn i en förskoleklass, och hur dessa speglas i olika kommunikativa strategier. Vidare syftar studien på att undersöka och bidra med kunskap om vilka proaktiva och åtgärdande strategier som kan underlätta för en inkluderande och fungerande lärandemiljö. Undersökningen har som mål att öka förståelsen kring vikten av ett fungerande samspel och en bra kommunikation mellan pedagoger och barn som utmanar i skolmiljön. Frågor som behandlas är; Vilka kommunikativa strategier använder sig pedagogerna av när ett barn på något sätt utmanar i verksamheten? När och på vilket sätt använder sig pedagogerna av specialpedagogens kompetens i relation till undervisning, lärandemiljön samt i proaktiva insatser, för att minska risken att något barn faller utanför ramarna? Hur är verksamheten strukturerad för att fånga barns olikheter? Studiens teoretiska utgångspunkter är ett maktperspektiv, samt den kommunikativa samspelsteorin. Inom dessa teoretiska utgångspunkter används centrala begrepp som analytiska redskap vid analys, tolkning och beskrivning av metod. Utgångspunkterna för teorin är grundade på en empirisk insikt som stämmer överens med studiens syfte och metod. I studien ingår två förskoleklasser och sex pedagoger. Datainsamlingsmetoderna är halvstrukturerade intervjuer samt deltagande observationsstudier av 52 barn och sex pedagoger, vilket ger underlag för bearbetning, analys och tolkning. Arbetsgången i studien följer en kvalitativ analys som utgår från en hermeneutisk tolkning influerad av en etnografisk ansats. Implikationer; I resultatdelen tolkas det empiriska materialet utifrån en integrerad analys kopplat till sju olika rubriker; Definition och tolkning av barn som utmanar, kommunikativa strategier och bemötande, samspel och förhållningssätt, den inkluderande och proaktiva lärandemiljön, specialpedagogens roll, verksamhetens struktur samt makt och kontroll. Vidare analyseras transkriptionerna från intervjuanalyserna samt anteckningarna från observationerna tillsammans med forskning, teori och tankegångar bildar en textnära analys kring de olika beskriva fenomenen med utgång av studiens frågeställningar. Analysen ligger till grund för det relationella perspektivet vilken innebär att den specialpedagogiska verksamheten samspelar med övrig pedagogisk verksamhet i skolan, och att förändringar i organisation, grupp eller individnivå antas kunna påverka möjligheterna att uppfylla vissa mål. Analysen visar att samtliga pedagoger använder sig av någon form av strategi, forskningsbaserad eller uppkommen efter egen erfarenhet. Detta kan vara strategier såsom att använda sig av ett lågaffektivt bemötande, att möta barnen i deras känsla och konkretisera denna samt använda sig av ett samspel där man hittar barnets kärna; att se barnet innanför det utmanande beteendet. Här poängterar Eresund och Wrangsjö (2008) att det är i den komplementära zonen det sker en utveckling av anknytningsmönster. Men det gäller att hitta en balans i ett dyad-samspel, i form av en reglering av avstånd och närhet. Gällande det proaktiva arbetet har de flesta informanterna av skilda anledningar svårt att konkretisera hur de arbetar med detta, men ett exempel av proaktivt arbete är det som kallas organiserad fri lek, vilket uppkommit som proaktiva insatser för en mer inkluderande lärandemiljö, och som enligt informanterna anses ha fallit väl ut hos både pedagoger och barn. Några pedagoger önskar dock en mer förebyggande inriktning samt att de använder sig av handledning i högre grad. För att fånga barns olikheter och för att minska risken att någon faller utanför ramarna, anser sig de flesta pedagoger ha ett tillåtande klimat där alla barn blir sedda och bekräftade, samt befinner sig i en begriplig miljö. Cothran och Ennis (1997) visar bland annat att lärarens personlighet är avgörande för maktförhållandet mellan lärare och elev. I deras studie är två maktstrategier funna; strategiskt tillbakadragande samt förhandlingar och utbytessystem, som det ges exempel på från den här observationsstudien under analysdelen. Slutsatsen visar på vikten av kommunikationen och att man bemöter barnen i deras lärande, vilket även Williams och Pramling-Samuelsson (2000) belyser, men i den här analysen vinklas detta även mot samspelsteorin. Barns lärande sker i sociala sammanhang och barn påverkas av de vuxnas attityder. Bemötandet är alltså avgörande för utvecklingen om barn kommer att skapa en positiv självbild och i detta är delaktighet, kommunikation och lärande mycket viktiga aspekter, vilket även går att avläsa i läroplanen (Skolverket, 2011). Flera studier med liknande eller andra teoretiska utgångspunkter visar att bland annat lektionerna är en lärandesituation där makt utövas med hjälp av ordning och regler, vilket även visade sig i denna studie där skilda forskningsaspekter, bland annat Foucaults maktteori, tolkas kring makt.

Studiens syfte var att synliggöra hur förskolans pedagogiska lärmiljöer är utformade och vad de innehåller, för att främja barns kompetenser om ekologisk-, ekonomisk- och social hållbar utveckling. Den teoretiska utgångspunkten var bidragande till analysarbetet för att uppnå studiens syfte och besvara forskningsfrågorna, den bestod av posthumanismen. Dessutom influerades studien av Reggio Emilia inspirationen eftersom den är inspirerad av posthumanismen. Kvalitativa intervjuer och turistguidningar har genomförts på två förskolor. Resultatet tyder på att det finns flera olika handlingserbjudanden i lärmiljön som stärker barns handlingsförmåga. Det framkommer även att hållbar utveckling innefattar tre dimensioner som kan iscensättas på flera olika sätt. För att främja meningsfullheten bör lärmiljön därav baseras på barns intressen. Lärmiljöernas handlingserbjudanden, materialtillgången samt barns inflytande och delaktighet blir avgörande aspekter för att främja hållbar utveckling genom den pedagogiska lärmiljön. Slutligen blir det betydelsefullt som pedagog i förskolan att erbjuda lärmiljöer som riktar sig mot hållbar utveckling samt uppmuntrar till utforskande.