Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur rekryterare på bemanningsföretag rekryterar butikssäljare, en bransch med relativ hög personalomsättning. Mer specifikt har vad som kännetecknar dessa rekryteringsprocesser och vilka värden som tillskrivits formella och informella kompetenser studerats. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer för att kunna skapa ett djup i svaren. Studien har avgränsats till två bemanningsföretag som rekryterar butikssäljare till dagligvaru- och detaljhandeln i mellersta Sverige. I studien har tre rekryteringsansvariga från respektive bemanningsföretag intervjuats. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex rekryterare från två rekryterings- och bemanningsföretag som verkar inom samma branscher och rekryterar butikssäljare. Valet av semistrukturerade intervjuer valdes för att ge respondenterna mer frihet i deras svar, detta genom att ställa öppna frågor som ger möjlighet till följdfrågor under intervjuernas gång. Metodvalen baserades på studiens syfte och frågeställningarnas karaktär med förhoppningen att få fram djupgående information som skapar förståelse för rekryteringsprocesserna. Studiens resultat visar att rekryteringsprocesserna som bemanningsföretagen använder sig av i rekrytering av butikssäljare kännetecknas av en kompetensbaserad rekrytering med utgångspunkt i en befattningsbeskrivning och en kravspecifikation. I kravspecifikationen listas de kompetenskrav som behövs för att utföra arbete på ett bra sätt och används som ett avgörande arbetsverktyg i urvalsprocessen.

Syftet med studien är att göra en kritisk granskning om lågaffektivt bemötande fungerar som ett verktyg vid hantering av problemskapande betenden i olika situationen när det handlar om barn och elever. Vidare vill vi undersöka om pedagogerna har ett behov av ett verktyg samt om de pedagoger som använder sig av lågaffektivt bemötande beskriver att de varit hjälpta av verktyget. Studiens tanke är att få fram respondenternas upplevelser i det verkliga livet och därför  inspireras studien av en fenomenologisk ansats med kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Enkätfrågorna i den kvantitativa studien besvarades av 379 respondenter som har någon form av pedagogisk utbildning. Studien kompletterades med fem respondenter med standardiserade frågor i den kvalitativa intervjun, där samtliga respondenter har genomgått utbildning inom lågaffektivt bemötande. Resultatet visade att vi genom denna studie inte kunde påvisa några resultat som påvisade att lågaffektivt bemötande var ett fungerande verktyg när det gäller att hantera problemskapande situationer i mötet hos barn och elever. Vi kunde genom studien se att pedagoger efterfrågar ett verktyg för att bättre kunna undvika konfliktsituationer samt att de pedagoger som hade använt sig av ett lågaffektivt bemötande hade upplevelsen av att det var ett fungerande verktyg.

Syftet med den här studien är att generera kunskap om det pedagogiska bemötandet av barn med normbrytande beteenden samt hur förskolans fysiska miljö villkorar samspelet mellan barnen och även det individuella barnets agerande. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande: 1) Vilka strategier används i det pedagogiska bemötandet vid normbrytande beteende i förskolan? 2) I vilken mån villkoras samspelet av den fysiska miljön på förskolan? Vi har utfört en kvalitativ studie där det empiriska datamaterialet samlades in genom observationer och samtal. Datamaterialet har analyserats utifrån tre perspektiv: det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att pedagogerna använde följande strategier vid bemötandet av barn med normbrytande beteende: beröm, bekräftelse, tala barnet tillrätta, moraliserande tillrättavisning, ignorera oönskat beteende och att bekräfta barnets känslor. Resultatet visar också att miljöns utformning villkorar barns samspel. Både lokalernas utformning samt material som finns tillgängligt, påverkas av normer och regler som begränsar och möjliggör barns beteende.

Denna studie undersöker sex verksamma speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att använda pedagogiska Applikationer (Appar) på surfplattor i sin undervisning. Studien utgår från lärteorier och dess metodologiska ansats är kvalitativ där det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och sju teman framkom. Resultatet visar informanternas utsagor beskrivna i teman, vilka speglar olika lärande såsom lärande genom tillämpning, individanpassat lärande, självständigt lärande, gemensamt lärande, lärande av någon som kan mer, kreativt och varierat lärande samt teknologins utmaningar och resurser. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att faktorer som bland annat variation, visualisering och engagemang har stor positiv påverkan på lärande genom Apparna.

Samhällsomhändertagna unga är en utsatt grupp i samhället, särskilt ungdomar placerade på Statens Institutionsstyrelse (SiS) som bedriver tvångsvård för ungdomar med allvarlig psykosocial problematik. Dessa elever har upplevt långvariga skolmisslyckanden men börjar oftast lyckas i skolan på SiS. En fungerande skolgång är en oerhört viktig skyddsfaktor för att undvika social exkludering varför jag i denna studie undersöker hur man inom SiS arbetar för att eleverna skall nå långsiktig skolframgång. Därtill identifieras framgångsfaktorer och hinder.Forskning visar att elevgruppen har många och stora problem vilka försvårar skolframgång men även att de kan lyckas men då med rätt stöd, med samverkan och genom att lära att de kan lära och hur de lär. Stora hinder på samhällsnivå framkommer i forskning (t.ex. bristande utbildning för alla involverade, bristande stöd och låga studiemässiga förväntningar) varför ett perspektivskifte behövs.Studien, som har en sociokulturell bas, är en kvalitativ intervjustudie där datan bearbetats genom tematisk analys. Resultaten visar att informanterna gör ett viktigt jobb med att grunda för skolframgång både studiemässigt och socialt genom att bryta skolmotståndet och vända skoltrenden. Detta görs via bemötande, relation, och en flexibel individanpassad skolorganisation där eleverna får lyckas och fokusera på grundläggande kunskaper och färdigheter vilka är centrala för att klara skola och studier. Vid flytt betonas vikten av gedigna överlämningar. Försvårande faktorer kommer efter flytt och ligger utanför det som man inom SiS kan påverka. Dessa handlar om svårigheter att ge samma stöd som på SiS, frekventa skolbyten, bristande samverkan, bristande stöttning och låga studiemässiga förväntningar.Slutsatsen dras att man i SiS skola gör så gott man kan med den tid man har med fokus på att lägga en grund, men på grund av korta placeringar hinner inte kunskaper och färdigheter cementeras utan måste tas vidare till nästa skola, något som ofta brister. För att göra skillnad på riktigt behövs ett perspektivskifte med högre prioritet och mer fokus på skolgången för samhällsplacerade ungdomar.

Många elever i Sverige har lässvårigheter. Enligt Skolverket (2011) ska varje elev kunna få de rätta förutsättningarna för att utvecklas i matematik, därför har denna studies syfte valts för att ta reda på vilka hjälpmedel som finns tillgängliga på två olika skolor för elever med lässvårigheter. Kan laborativa lektioner i matematik hjälpa dessa elever och hur upplever eleverna och deras lärare dessa lektioner? Som metod till denna studie används intervjuer med tre lärare och observationer av två laborativa lektioner med fyra elever där tre av dem har lässvårigheter. Resultatet i denna studie visar att det finns flera hjälpmedel som främjar ett arbete med elever med lässvårigheter. Studien visar även att engagerade lärare behövs för att underlätta för elever med lässvårigheter. Både lärare och elever menar på att en varierad undervisning i matematik är nyckeln för att skapa goda förutsättningar för alla elever.

År 2020 kommer gå till historien som året då en pandemi härjade i världen och gymnasieskolorna rekommenderades att ställa om till distansundervisning. Denna studie undersöker lärares tankar, åsikter och erfarenheter kring distansundervisningen som bedrevs till följd av covid-19 pandemin vårterminen 2020 samt hur det kan användas i framtida undervisning. Studien genomfördes som enkätstudie där enkäten bestod av sju öppna frågor som besvarades av 14 lärare från två olika skolor. Dessa enkätsvar sammanställdes genom att en fenomenologisk analys genomfördes och presenteras i följande nio teman: tidsaspekten, oinspirerande arbetssätt, nya digitala verktyg, fusk, kommunikation, det sociala, strategier för undervisning, utvecklingsmöjligheter och möjligheter för framtiden. Resultatet visar en mångfald av svar från 14 medverkande lärare som beskriver lärarnas syn på möjligheterna och problemen som distansundervisning medför och hur dessa problem kan lösas. Lärarnas tankar, åsikter och erfarenheter av distansundervisning visar på svårigheter att få alla elever delaktiga i undervisningen samt att göra rättvisa bedömningar. En liknande undersökning i större skala, gärna i kombination med elevers tankar och erfarenheter, skulle vara en intressant fortsättning för att belysa de samlade erfarenheterna av distansundervisning.

Syftet med studien var att ta reda på vilka kunskaper verksamma pedagoger säger sig ha omdyskalkyli och hur de jobbar med elever som eventuellt har dyskalkyli. Uppfyller dessa skolor sina skyldigheter mot elever som är i behov av särskilt stöd som elever med dyskalkyli är? En kvalitativstudie genomfördes med 7 verksamma lärare som undervisade i ämnet matematik på två olika grundskolor i Västsverige. Resultaten visade att lärarnas kunskaper om dyskalkyli var begränsad, de kände bara till begreppet. Det som också kom fram var att de inte hade stött på elever med dyskalkyli. Lärarna visade ett stort intresse av att de ville lära sig mer om hur man möjligtvis kunde upptäcka elever med dyskalkyli och hur man sedan kan erbjuda dem den bästa hjälpen.

Syftet med studien är att tydliggöra om rörelsemönstret skiljer sig mellan barn som går på en traditionell förskola respektive på en förskola med uteprofil samt att kartlägga de pedagogiska strategierna på de båda förskolorna. Studien har en kvantitativ ansats där mätning av antal steg med stegräknare och strukturerade observationer är studiens mätinstrument. Pedagoger och fyra barn på respektive förskola observerades under en dag. I studiens resultat framkom att de åtta deltagarna tog mellan 2 245 och 14 437 steg per dag. Medelvärdet för deltagande barn var 7817 steg per dag. På den traditionella förskolan tog barnen i studien 3424 steg i genomsnitt och på förskolan med uteprofil   12 210 steg. Barnen på förskolan med uteprofil tog 356% fler steg än barnen på den traditionella förskolan. Under observationerna noterades att båda förskolorna använde sig av totalt nio olika pedagogiska strategier. På den traditionella förskolan användes de förstärkande och avvaktande strategierna mest frekvent medan förskolan med uteprofil använde den erinrande strategin mest. På båda förskolorna stimulerade pedagogerna även barnen till rörelse och lek genom att regissera, delta, observera och reflektera.

Uppsatsen behandlar ämnet språkstörning och förskolepersonals kunskaper inom ämnet. Det som studeras är hur förskollärarna uppmärksammar barn som har en språkstörning. I studien undersöks även hur specialpedagoger och rektorer uppfattar vad språkstörning är, samt hur de tre olika yrkesprofessionerna i sin tur kan påverka lärmiljön för att barn med språkstörning ska få en så god språkutveckling som möjligt. Studien är baserad på intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor från västra Sverige där en av dem är från en språkförskola där man arbetar med barn som har diagnostiserats med språkstörning. Tidigare forskning visar att barn med språkstörning kan ha svårigheter med språkets olika delar såsom socialt samspel. Tidiga insatser i barns språkutveckling är därför essentiella för barnets utveckling. Sammanfattningsvis har jag i denna studie haft möjlighet att titta närmare på om språkutvecklande lärmiljö som är skapad för barn med språkstörning hänger ihop med pedagogernas kunskaper i relation till lärmiljön.