“Bildämnet på Åland och i Sverige - en komparativ studie av elevdeltagande från läroplan och styrdokument i bild till praktisk verklighet” är en studie jag genomfört för att undersöka hur och vilka faktorer som påverkar elevdeltagande och inflytande i bildundervisningen, samt hur detta skiljer sig åt mellan den svenska och den åländska gymnasieskolan. Studien är genomgående av komparativ karaktär, och genom tre olika analysmetoder av intervjumaterial, läroplan och styrdokument från båda regioner har jag presenterat förslag på utvecklingsområden för bildundervisningen. Jag har fört intervjuer med svenska och åländska gymnasieelever, och de viktigaste resultaten i studien har varit hur elevernas tal om bildundervisningen stått i kontext mot villkoren skrivna i läroplan och styrdokument. Genom läroplansanalys, tematisk analys och kontextualiserande analys har jag presenterat skillnader och likheter från de två olika skolorna. / "Art Education in Åland and Sweden - a comparative study of student participation from curriculum and policy documents in art to practical reality" is a study I conducted to investigate the factors that influence student participation and influence in art education, and how this differs between the Swedish and Ålandic high school systems. The study is comparative in nature, and through three different methods of analysis of interview material, curriculum, and policy documents from both regions, I have presented proposals for areas of development for art education. The interviews were conducted with Swedish and Ålandic high school students, and the key findings of the study have been how students' discussions of art education are situated in the context of conditions outlined in the curriculum and policy documents. Through curriculum analysis, thematic analysis, and contextualizing analysis, I have presented differences and similarities between the two different schools.

Skolan har som uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Detta gäller även ämnet idrott och hälsa. Ett ämne i vilket lärare under lång tid kritiserats för att vara allt för enkelspåriga i sin undervisning, vilket beskrivs påverka elevers deltagande. Våren 2020 tvingades gymnasielärare bedriva sin undervisning på distans till följd av det globala viruset Covid-19. Syftet med studien var därför att öka förståelsen för hur distansundervisning har utmanat gymnasielärares undervisning och förändrat elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa. För att besvara studiens syfte antogs en kvalitativ ansats där åtta gymnasielärare från olika skolor och orter intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och innehöll tre teman: lektionsinnehåll, digitalisering samt elevdeltagande före, under och efter distansundervisningen. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av två teoretiska utgångspunkter: det sociokulturella perspektivet och TPACK - teknisk-pedagogisk ämneskompetens. Resultatet beskriver hur lärarnas förståelse för och användning av digitala verktyg har utvecklats. Resultatet visar också att distansundervisningen till viss del blev en utmaning för flera lärare men också en brygga till förändrad undervisning i ämnet. Däremot saknas ett enhetligt svar om hur distansundervisningen påverkat lärarnas val av lektionsinnehåll och förändrat elevernas deltagande i större utsträckning. Detta till följd av att distansundervisningen fortfarande pågick vid studiens genomförande, vilket anses haft effekt på resultatet.

Syftet med studien var att studera på vilka sätt fritidshemspersonal pratar om pedagogiska metoder och vilka verktyg de beskriver att de upplever att de använder för att öka deltagande och delaktighet bland eleverna på fritidshemmet. Som metod för studien valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med fritidshemspersonal och för analys av det empiriska materialet användes tematisk analys. Av resultatet skapades fem teman vilka analyserades utifrån tre perspektiv inom lärandeteori. Med utgångspunkt i resultatet kunde två centrala slutsatser dras. Den första slutsatsen var att om fritidshemspersonal använder belöningar och lockelser, ålder och mognad samt gemensamma normer och gemensam kultur som metoder och arbetssätt i verksamheten kan ett elevdeltagande öka. Den andra slutsatsen som dragits är att om fritidshemspersonal planerar verksamheten utifrån de olika elevernas kunskapsmässiga nivåer samt utgår ifrån elevernas perspektiv vid planering och styrning av aktiviteter kan ett elevdeltagande öka.

SammanfattningI denna uppsats undersöker jag i kvalitativa intervjuer med tre lärare, på vilket sätt elever i svenska grundskolor (årskurs 7-9) deltar i bedömningsarbetet, och vilka olika problem som lärare upplever i samband med detta. Resultaten visar att de mest framträdande svårigheterna anses vara tidsbristen, och problem i samband med elevers förutsättningar. Tydligt är dock attorsaker till många av dessa problem redan finns grundlagda i arbetet med styrdokumenten och skolorganisationen. Lösningen på många av problemen kan vara utom lärarnas räckvidd, medan andra problem kan minska på längre sikt genom lärares och elevers ökade träning i bedömningsarbetet. En skolutveckling i riktning mot ett ökat elevdeltagande i bedömningen kräver att lärare tydligt kommunicerar med varandra och med eleverna, samt feedback till skolledning och forskning, så att kraven på lärarna kan bli realistiska och arbetsbördan rimlig.

”Pedagogiska kvarten” is a project at Örebro University. It is a study that deals with the teachers’ perspective of pedagogics. When I came in touch with “Pedagogiska kvarten” I found it interesting to find out more about pupils’ perspective of pedagogics, since the teachers’ perspective already had been noticed. This study is inspired of “Pedagogiska kvarten”, hence the perspective of the pupils are what this essay will inquire into. However, unlike “Pedagogiska kvarten” this study uses an ethnographic approach. What create the base for this essay are materials found at a Swedish high school with a class of nearly 30 pupils. More specifically, observations and notes followed by interviews and recordings of pupils’ descriptions of “pedagogics”. The aim was to examine and investigate what the pupils’ perspective of pedagogics is and what meanings emerge in their descriptions. The research question therefore became “What meanings of the phenomena pedagogics appear in pupils’ descriptions of “pedagogics”?” This essay shows that the pupils’ descriptions of pedagogics can be divided into three categories. These categories are: Pedagogics is an encounter with the teacher, lessons structure and pupils’ participation. The conclusion is that the pupils’ meanings of pedagogics are associated with the teacher. Hence the role of the teachers becomes important. / Pedagogiska kvarten

The Swedish school has the task of allowing all pupils to develop their ability to verbally communicate in the classroom. Through communicating verbally, the pupils will gain confidence in their linguistic ability in the social-science subjects. The purpose of this study is to investigate how a random selection with “ice cream sticks” can help to create a dialogic classroom, and how the participants perceive this type of teaching method, and if there is possible change in communicating verbally. The questions the study will answer are:  ·       How do the teacher's questions and responses to the student responses affect student participation? ·       To what extent does mutual respect arise from classroom dialogue? ·       How do pupils and class teachers experience the random selection at the beginning and end of a period of three weeks? ·       To what extent and in what way has the changed way of teaching contributed to a dialogical classroom in the social-science subjects?   This survey includes pupils and teachers from two classes in grade four and five. The qualitative methods used in this survey are observations and interviews. The material has been analyzed using theories about how dialogue is created in the classroom and how the teaching form with “ice cream sticks” can be organized. The result that emerged from this research is that with the help of the teaching style and the teachers' approaches, which is how they ask questions and how they respond to the students, the quantitative student participation has contributed to an increased classroom dialogue.

”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr 11). Skolan har ett demokratiuppdrag som innefattar både att utveckla och förse eleverna med demokratiska förmågor samt att ge dem med kunskap som behövs för att delta aktivt i ett demokratiskt samhälle. Tidigare forskning visar att lärare har svårigheter att lyckas med demokratiuppdraget. Formuleringen i läroplanen är otydlig och meto- der för undervisningen saknas. Demokrati handlar bland annat om samarbete och respekt för andras åsikter. I examensarbetet undersöks huruvida den framgångsrika samarbetsmetoden kooperativt lärande kan användas i demokratiundervisningen, inom ramen för samhällskunskapsämnet, och vilken inverkan den har på elevers lä- rande. Metoden systematisk litteraturstudie har använts och analysen är inspirerad av ett par olika analysmodeller. 13 internationella studier jämförs och analyseras. Hälf- ten av dem är av kvasiexperimentell art – de flesta genomförda på elever mellan åk 1–6. Resultatet visar att kooperativt lärande är en användbar metod för att undervisa elever i demokrati. Metoden kan i sig anses vara demokratisk och tränar på så sätt eleverna i medborgerliga förmågor samtidigt som demokratiska värderingar förmed- las och ämneskunskap kring demokrati bearbetas. Kooperativt lärande kan således fungera som bryggan mellan demokrati- och kunskapsuppdraget. / The first lines in the Swedish curriculum for the compulsory school system (Lgr 11) state "the national school system is based on democratic foundations". The school has a democracy mission that includes nourishing students democratic abilities and providing them with the knowledge needed to participate actively in a democratic society. Previous research has shown that teachers have difficulties in succeeding with implementing the mission of democratic education. The wording in the curriculum is diffuse and there are no suitable teaching methods. Democracy is, among other things, about cooperation and respect for the opinion of others. This study examines whether the successful cooperative learning method can be used in education of democracy, within the framework of the subject of civic edu- cation, and what impact it has on pupils' learning. The systematic review has been used and the analysis is inspired by a couple of different analytical models. Empiri- cal studies consist of 8L international studies of a quasi-experimental nature – most conducted on pupils in grades 8 through O. The results show that cooperative learn- ing is a useful method when teaching students about democracy. The method itself can be considered democratic and thus trains students’ civic abilities while convey- ing democratic values and processing knowledge about democracy in theory. Coop- erative learning can thus serve as the bridge between the mission of democracy and the mission of knowledge.

“it is like jumping down into a water-barrel”  – a study about dance pedagogues work with choreography in dance education This study examines how modern- and contemporary-dance pedagogues, in Sweden, work with choreography in their teaching. The purpose of this study is to through a phenomenographical perspective examine a selection of dance pedagogues perceptions of what the meaning of the phenomenon choreography has in their teaching. This is to hopefully contribute to an increased understanding of how choreography can be used in dance education. The research questions are How does three dance pedagogues perceive the usage of choreography in dance education? and Which pedagogical aspects can affect the teaching in dance? The study was researched through three semi-structured interviews which were processed and analyzed through Kvale´s interview-guide and Dahlgren’s &amp; Johansson’s phenomenographical method for analyzing. The results show three main categories of description that were distinguished; The student´s affect in the dance education, The teacher´s affect in the dance education and Knowledge from choreographic processes. Each category was perceived differently, yet many connected to each other. Though this is a small-scaled study, the variation of perceptions shows many different ways to recognize and understand choreography’s and pedagogy’s relation to each other. Further research needs to be done to verify if these factors are important to the bigger population of dance-educators. / <p>2023-05-05</p><p>Språk: Svenska</p><p>Praktiskt presentation. Geslatade del utav resultatanalysens tredje rubrik.</p><p>Stockholms konstnärliga högskola</p><p>Brinellvägen 58, Stockholm</p>

Syftet med arbetet är att undersöka eventuella vinster med att använda anonyma digitala enkäter i filosofiundervisningen i gymnasieskolan. Utgångspunkten är vissa elever kan vara mindre benägna att delta muntligt under filosofilektioner jämfört med lektioner i andra ämnen, vilket delvis kan kopplas till att eleverna upplever att de riskerar att utsättas för epistemisk orättvisa i form av vittnesorättvisa. Undersökningen har genomförts i samband med en lektionsserie i epistemologi som genomfördes på en VFU-skola. Tre olika datainsamlingsmetoder har använts: semistrukturerade gruppintervjuer med syfte att undersöka vilka hinder elever upplever i filosofiundervisningen och huruvida anonyma digitala enkäter kan hjälpa dem att övervinna dessa, två kvantitativa flervalstest med syfte att testa elevernas epistemologikunskaper före och efter lektionsseriens genomförande samt en deltagande klassrumsobservation med fokus på metodens hjälp i den formativa bedömningen. Resultatet visar att anonyma digitala enkäter har god potential att fungera som ett stöd i filosofiundervisningen i förhållande till de olika utmaningar som diskuteras i arbetet. / The purpose of this study is to investigate potential benefits of using anonymous digital surveys in Swedish upper secondary school philosophy education. The study assumes that some students may be less inclined to participate orally during philosophy lessons compared to lessons in other subjects, which can partially be linked to students perceiving a risk of being subjected to epistemic injustice in the form of testimonial injustice. The study was conducted in conjunction with a series of lessons on epistemology, which were taught at a placement school. Three different data collection methods were used: semi-structured group interviews aimed at exploring the obstacles students experience in philosophy education and whether anonymous digital surveys can help them overcome these obstacles, two quantitative multiple-choice tests aimed at assessing students' knowledge of epistemology before and after the lesson series, and a participatory classroom observation focusing on the method's benefits for formative assessment. The results indicate that anonymous digital surveys have good potential as a benefit within philosophy education in relation to the various challenges discussed in the study.