Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av högläsning i undervisning för att främja elevernas läsförmåga och hur detta syns i elevernas aktiviteter. Teorin som studien bygger på är det sociokulturella perspektivet med ursprung i Lev Vygotskijs teorier om lärande, utveckling och språk. I studien har fem lärare som arbetar i årskurserna F–3 blivit intervjuade med en semistrukturerad intervju. Lärarna har även blivit observerade under en av sina högläsningslektioner för att se hur de använder sig av högläsning för att utveckla elevernas läsförmåga. Resultatet visar att lärarna försöker använda sig av högläsning dagligen i sin undervisning då de anser att den ger väldigt mycket. Lärarna anser att högläsningen utvecklar elevernas ordförråd, läsförståelse, läslust och koncentrationsförmåga. Utifrån observationerna, tidigare forskning och lärarnas intervjuer visar resultatet även att lärarna använder sig av olika arbetssätt och metoder för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin läsförmåga. / The purpose of this study is to examine some teachers' view of the effect of read-alouds on the development of pupils' reading skills, as well as the opportunities the pupils get to develop their reading skills in teacher practices of reading aloud. The study is based on the sociocultural perspective originating in Lev Vygotsky theories on learning, development and language. In this study, five teachers working in preschool and grades 1–3 have been interviewed using qualitative interviews. Teachers have also been observed during one of their read-aloud lessons in order to see how they use reading aloud to develop pupils' reading skills. The results show that the teachers try to read aloud daily in their teaching because they find it has great advantages. The teachers believe that reading aloud develops pupils' vocabulary, reading comprehension, love of reading and concentration. Based on previous research, observation and teacher interviews, the results also show that teachers use approaches to and methods for giving their pupils opportunity to develop their reading skills.

Enligt rapporter från Progress in Reading Literacy Studies [PIRLS] har de svenska elevernas för­måga att läsa och förstå text försämrats sedan 2001. Resultatet från 2016 visar dock en ökad förmåga hos eleverna. Aktuell forskning visar på vikten av att lärare undervisar i läsförståelse. Syftet med studien är därför att undersöka hur verksamma lärare i grundskolans årskurs 1–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse utifrån didaktiska frågor. Detta syfte besvaras med följande frågeställningar: Vilka läsförståelsestrategier lärs ut? Hur beskriver lärarna sin läsförståelseundervisning utöver dessa strategier? Hur ofta undervisar lärarna i läsförståelse och varför anser de att denna mängd behövs? Varför väljer lärarna att undervisa i läsförståelse? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där nya kunskaper utvecklas tillsammans med andra utifrån individens egen proximala utvecklingszon. Materialinsamlingen har gjorts genom en kvali­tativ enkät med öppna frågor där deltagarna valts ut via tre urvalskriterier. Innan materi­al­insamlingen började genomfördes en pilotstudie. Resultatet visar på att fem strategier är vanligast i undervisningen: att förutspå, att reda ut oklarheter, att sammanfatta, att ställa frågor och att skapa inre bilder. Denna undervisning sker i ett gemensamt lärande genom att lärarna modellerar och använder olika strategier. Lärarna motiverar dessa val utifrån styrdokument och forskning samt att de vill stärka elevernas läsförståelse. Slutsatsen är att studiens resultat har en relevans för lärar­studenters och yrkesverksammas planering av undervisning. / According to reports from Progress in Reading Literacy Studies [PIRLS], the ability of Swedish students to read and understand text has deteriorated since 2001. However, the results from 2016 show an increased ability of the pupils. Current research show the importance of teachers teaching reading compre­hension. The purpose of the study is to investigate how active teachers in the elementary school years 1-3 describe their teaching in reading comprehension based on didactic questions. This purpose is answered with the following questions: What reading comprehension strategies are taught? How do the teachers describe their reading comprehension teaching in addition to these strategies? How often do teachers teach reading comprehension and why do they think this amount is needed? Why do the teachers choose to teach reading comprehension? The study is based on a socio-cultural perspective where new knowledge is developed together with others based on the individual's own proximal development zone. The material collection has been done through a qualitative questionnaire with open questions where the participants were selected via three selection criteria. Before the material collection began, a pilot study was carried out. The result shows that five strategies are most common in the teaching: predicting, clearing out uncertainties, summarizing, asking questions and creating inner images. This teaching takes place in a common learning by the teachers modeling and using different strategies. The teachers motivate these choices based on curriculum and research, that they want to strengthen the pupils reading comprehension. The conclusion is that the study's results have a relevance for the teaching students 'and professionals' planning of teaching.

Denna studie har som syftet att undersöka lärares uppfattning om innebörden av språkutvecklande undervisning och dess möjligheter och hinder. En kvalitativ undersökning genomfördes med åtta F-3 lärare för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att det finns en samsyn hos de flesta informanterna. Slutsatsen är att den språkutvecklande undervisningen innebär lärares ansvar att ge eleverna de förutsättningarna som behövs för att utveckla språkkunskaper. En välplanerad undervisning som inkluderar diverse anpassningsmetoder anses vara mest effektivt i språkutvecklande undervisning. Samverkan med skolans övriga personal är en annan viktig aspekt i arbetet, både för att kunna ge elever det stödet de behöver och även för förbättringar av undervisningen.

I den svenska läroplanen beskrivs språk, lärande och identitetsutveckling vara nära sammankopplade med varandra. Genom att lärare skapar goda möjligheter för eleverna att samtala, läsa och skriva ges eleverna förutsättningar att utveckla sin kommunikation och därmed få ökat förtroende för sin språkliga förmåga (Skolverket, 2019, s.7).  Denna studie undersöker hur lärare förhåller sig till att implementera ett lekfullt arbetssätt i den språkutvecklande undervisningen. Studien syftar till att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckningen lärare använder lek som del av svenskundervisningen för att främja läsförståelseutvecklingen bland elever i grundskolans årskurs F-3. För att besvara syftet med studien har tre frågeställningar legat till grund, vilka är följande:  Vilken syn har lärare på lek som en del av läsförståelseundervisningen?  I vilken omfattning integrerar lärare lek i läsförståelseundervisningen?  På vilket sätt använder lärare lek som en del av undervisningen för att stödja elevers läsförståelseutveckling?  För att besvara studiens syftesfrågor har en kvalitativ gruppintervju och en enskild intervju genomförts med sex verksamma lärare i grundskolans årskurs F-3. Studien vilar på den sociokulturella teorin enligt vilken det sociala samspelet är avgörande för att lärande ska möjliggöras och teorin ”Learning by doing” som innebär att kunskap skapas genom erfarenhet och delaktighet i det sociala rummet. Resultatet av studien visar på vilka möjligheter lärarna beskriver att leken innebär för elever i undervisningssituationer. Resultatet synliggör även vilka medel de intervjuade lärarna använder och beskriver som gynnsamma i den lekfulla undervisningen. Vidare lyfter lärarna även vilka för- respektive nackdelar som finns med ett lekfullt lärandesätt samt hur de tänker och arbetar för att komma över situationer som utgör hinder i undervisningen. Resultatavsnittet följs upp av ett diskussionsavsnitt i vilket studiens resultat diskuteras med koppling till studiens syfte och tidigare forskning. / In the Swedish curriculum, language, learning and self-development are explained as closely linked together. Teaching that provides good opportunities for students to converse, read and write makes it possible for students to develop their communication and thereby gain increased confidence in their language skills (Skolverket, 2019, s.7). This study examines how teachers approach and implement playful activities as part of language development instruction. The study aims to examine in what way teachers use playful activities as part of the Swedish lesson to promote the development of reading comprehension among students in the preschool class and primary school grades 1-3. To fulfil the purpose of the study, the following three questions have been addressed:  How do teachers view the use of playful interactions as part of teaching reading comprehension?  To what extent do teachers integrate playful activities with teaching reading comprehension?  In what way do teachers use playful activities as part of teaching to support the development of students’ reading comprehension?  To fulfil the study's purpose and address the questions, a qualitative group interview, as well as an individual interview, was conducted with six active primary school teachers in preschool class and primary school grades 1-3. The study takes its starting point in the sociocultural theory, where social interaction is described as crucial for one to develop new knowledge, as well as the method “learning by doing”, where knowledge is seen as something an individual develops through experience and participation in a social context. The results of the study show the positive impact that playfulness has on students’ learning conditions. The results also indicate what tools and methods that teachers find most useful while incorporating play during the lessons. Furthermore, the teachers also highlight the advantages and the disadvantages of engaging in a playful way of teaching and how they work towards overcoming obstacles.

Abstract The aim of this study is to find out teachers’ views on what is important to promote for students’ reading comprehensions. The study is based on what experienced teachers in grades 1-3 perceive as successful and what they choose to focus on in the teaching of reading comprehension. Empirical data were obtained through qualitative interviews with teachers from different municipalities in Sweden. The teachers in the study mean that reading is so much more than just reading. Reading is to understand that you understand. The result shows that experienced teachers see reading comprehension as an important part of school teaching. Teachers place great emphasis on teaching reading and reading comprehension through different reading strategies. The imortance of supportive teaching for students is central and is in line with the sociocultural perspective on learning. / Sammanfattning Syftet med den här studien är att ta reda på lärares syn på vad som är viktigt att främja för elevers läsförståelse. Studien utgår från vad erfarna lärare i årskurs 1-3 uppfattar som framgångsrikt och vad de väljer att fokusera på i undervisningen av läsförståelse. För att nå mitt syfte med studien har empiriska data inhämtats genom kvalitativa intervjuer med lärare från olika kommuner i Sverige. Lärarna i studien menar att läsa är så mycket mer än bara att läsa. Läsa är att förstå att man förstår. Resultatet visar på att erfarna lärare ser läsförståelse som en viktig del i skolans undervisning. Lärarna lägger stort fokus på undervisning i läsning och läsförståelse genom olika lässtrategier. Vikten av en stöttande undervisning för eleverna är central och går i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande.

The aim of this study was to illustrate the teachers' attitude to using outdoor pedagogy in biology teaching. But also, to investigate whether the content of the teaching materials influenced their choice. It was also to describe the extent to which outdoor pedagogical exercises / experiments were included in various teaching materials in the subject of biology. Data were collected through a quantitative teacher-oriented online survey and through quantitative teaching material analysis. Results showed that teachers vary and combine the different parts of the teaching aids in their teaching and where the main reputation for having to supplement their teaching, with other material, was based on the concept of necessity. Furthermore, the study's teaching material analysis showed that there was a limited outdoor pedagogical content in the teaching materials. In summary, the study showed that participating teachers were positive about applying outdoor pedagogy in their biology teaching. It also showed that there was a great need for supplementary to outdoor pedagogical content in both study materials of the study and that the lack of resources was seen as the main reason why outdoor pedagogy would not be applied to a greater extent. One implication for the activity is to see and use the schoolyard more as a place for learning through outdoor pedagogy in the subject of biology. / Syftet med studien var att belysa lärarnas inställning till att använda utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Men också att undersöka om läromedlens innehåll påverkade deras val. Det var också att beskriva i vilken utsträckning utomhuspedagogiska övningar/experiment ingick i olika läromedel i ämnet biologi. Data samlades in genom en kvantitativ lärarinriktad webbenkät och genom kvantitativ läromedelsanalys. Resultat visade att lärare varierar och kombinerar läromedlens olika delar i sin undervisning och där det främsta anseendet till att behöva komplettera sin undervisning, med annat material, grundade sig i begreppet nödvändigt. Vidare visade studiens läromedelsanalys att det fanns ett begränsat utomhuspedagogisktinnehåll i läromedlen. Sammanfattningsvis visade studien att medverkande lärare ställde sig positiva till att tillämpa utomhuspedagogik i sin biologiundervisning. Det visade också att det fanns ett stort kompletteringsbehov till utomhuspedagogiskt innehåll i studiens båda läromedel och att bristen på resurs sågs som den främsta orsaken till att utomhuspedagogik inte skulle tillämpas i högre utsträckning. En implikation för verksamheten är att se och använda skolgården mer som en plats för lärande genom utomhuspedagogik i ämnet biologi.

”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr 11). Skolan har ett demokratiuppdrag som innefattar både att utveckla och förse eleverna med demokratiska förmågor samt att ge dem med kunskap som behövs för att delta aktivt i ett demokratiskt samhälle. Tidigare forskning visar att lärare har svårigheter att lyckas med demokratiuppdraget. Formuleringen i läroplanen är otydlig och meto- der för undervisningen saknas. Demokrati handlar bland annat om samarbete och respekt för andras åsikter. I examensarbetet undersöks huruvida den framgångsrika samarbetsmetoden kooperativt lärande kan användas i demokratiundervisningen, inom ramen för samhällskunskapsämnet, och vilken inverkan den har på elevers lä- rande. Metoden systematisk litteraturstudie har använts och analysen är inspirerad av ett par olika analysmodeller. 13 internationella studier jämförs och analyseras. Hälf- ten av dem är av kvasiexperimentell art – de flesta genomförda på elever mellan åk 1–6. Resultatet visar att kooperativt lärande är en användbar metod för att undervisa elever i demokrati. Metoden kan i sig anses vara demokratisk och tränar på så sätt eleverna i medborgerliga förmågor samtidigt som demokratiska värderingar förmed- las och ämneskunskap kring demokrati bearbetas. Kooperativt lärande kan således fungera som bryggan mellan demokrati- och kunskapsuppdraget. / The first lines in the Swedish curriculum for the compulsory school system (Lgr 11) state "the national school system is based on democratic foundations". The school has a democracy mission that includes nourishing students democratic abilities and providing them with the knowledge needed to participate actively in a democratic society. Previous research has shown that teachers have difficulties in succeeding with implementing the mission of democratic education. The wording in the curriculum is diffuse and there are no suitable teaching methods. Democracy is, among other things, about cooperation and respect for the opinion of others. This study examines whether the successful cooperative learning method can be used in education of democracy, within the framework of the subject of civic edu- cation, and what impact it has on pupils' learning. The systematic review has been used and the analysis is inspired by a couple of different analytical models. Empiri- cal studies consist of 8L international studies of a quasi-experimental nature – most conducted on pupils in grades 8 through O. The results show that cooperative learn- ing is a useful method when teaching students about democracy. The method itself can be considered democratic and thus trains students’ civic abilities while convey- ing democratic values and processing knowledge about democracy in theory. Coop- erative learning can thus serve as the bridge between the mission of democracy and the mission of knowledge.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad högläsning kan ha för betydelse för elevers läsförståelse enligt några lärare i grundskolans tidigare år samt ta reda på hur lärarna arbetar med högläsning i sin undervisning. I Studien intervjuas sju lärare som alla undervisar i svenska och undervisar i årskurs 1–3. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är: Vilken betydelse kan högläsning ha för elevers läsförståelse enligt några lärare i grundskolans tidiga årskurser? och Hur beskriver några lärare sitt arbete med högläsning i grundskolans tidiga år? Resultatet av studien visar att lärarna är positiva till högläsning och anser att det är viktigt med läsförståelse inom alla ämnen i skolan.    Det framkommer att lärarna arbetar på liknande sätt med högläsning där förklaring av ord och begrepp samt frågor kring texten är i fokus. Att lärare har liknande arbetssätt och syn på vad som är viktigt för elevers läsförståelse anser jag som positivt eftersom skolan ska erbjuda alla elever en likvärdig utbildning oberoende av vilken plats du bor på. Lärarna önskar dock att högläsningen fick mer plats i undervisningen för att kunna utgå från varje elevens kunskaper i arbetet med läsförståelse. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of what reading aloud can mean for pupils reading comprehension according to some teachers in the early years of primary school and to find out how teachers work with reading aloud in their teaching. The study contains seven interviews with teachers who all teach Swedish in grades 1–3. The questions the research answer is: What significance can reading aloud have for pupils reading comprehension according to some teachers in the early years of primary school? and How do some teachers describe their work with reading aloud in the early years of primary school? The results of the study show that teachers are positive about reading aloud and believe that reading comprehension is important in all subjects in school. It appears that the teachers work in a similar way with reading aloud where the explanation of words and concepts as well as questions about the text are in focus. That teachers have similar working methods and views on what is important for pupils reading comprehension I consider positive because the school should offer all pupils an equal education regardless of where you live. However, the teachers wish that reading aloud was given more space in the teaching in order to be able to start from each pupils knowledge in the work with reading comprehension.

Syftet med denna studie är att undersöka om och när lärare implementerar tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter hos elever i årskurs 1-3, samt inom vilken tidsram dessa anpassningar sker. Studien belyser de nuvarande framgångsfaktorerna i skolor och de brister som behöver åtgärdas i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Webbenkäten från 2023 besvarades av 163 lärare och den bestod av kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultaten visar att majoriteten av respondenterna påbörjar tidiga insatser, men när insatserna sattes in varierar. Studien belyser också behovet av tydligare riktlinjer angående tidsramen för extra stöd och anpassningar samt vikten av ökad lärarkompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Respondenterna uttryckte ett behov av ytterligare utbildning inom läs- och skrivsvårigheter och NPF. Studien föreslår en revidering av skollagen med en specificerad tidsram för extra stöd och anpassningar, utökad lärarutbildning inom NPF och obligatorisk fortbildning för yrkesverksamma lärare. Studien betonar även vikten av välutbildade elevassistenter, samarbete mellan lärare, speciallärare och elevassistenter samt mindre klasser för att underlätta individanpassad undervisning. Framtida forskning kan fokusera på vårdnadshavares perspektiv, effektiviteten av olika insatser samt utforskande av tidigare identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter. / The aim of this study is to investigate when and if teachers implement early interventions for reading and writing difficulties in students in grades 1-3, as well as the timeframe within which these adjustments occur. The study highlights the current success factors in schools and the shortcomings that need to be addressed in the work with reading and writing difficulties. A total of 163 teachers participated in the study, responding to a survey with quantitative questions. Results show that the majority of respondents initiate early interventions, but the timeframe varies. The study also highlights the need for clearer guidelines regarding the timeframe for providing extra support and adjustments, and the importance of increased teacher competence in neurodevelopmental disorders. Respondents expressed a desire for further training in reading and writing difficulties and neurodevelopmental disorders. The study suggests revising school law with a specified timeframe for extra support and adjustments, expanded teacher education in neurodevelopmental disorders, and compulsory continuing education for practicing teachers. Future research could focus on the perspective of guardians, improved collaboration between teachers, special education teachers, and teaching assistants, and exploring earlier identification of students with reading and writing difficulties.

The purpose of this paper is to examine how teachers for the younger ages perceive the conceptof social issues and what subject-specific didactic considerations they make regarding them intheir social studies teaching. The research questions that the paper aimed to answer are whatsubject-specific didactic considerations teachers for the younger ages make in their teaching ofsocial issues, and what role does the teacher believe they take or should take in social studiesteaching. Previous research regarding teaching social issues has examined the teaching of olderstudents. This, together with the few descriptions in the policy documents regarding socialissues for younger students, is the basis for the interest to fulfill this study.The method is based on a phenomenographic research approach and empirics were collectedthrough qualitative semi-structured interviews. A total of six teachers were interviewed, withformal qualifications in the subject of social studies. Their answers were then analyzed basedon the theory within the phenomenographic research approach and Vygotsky's socioculturalperspective.The result consists of three qualitatively different categories that describe the teacher'sperception of the concept of social issues and teaching of the content including the purpose andmethod. The results show that teachers work with social issues from a democratic perspective,a values-based perspective and based on current events.