I läroplanens inledande del lyfts betydelsen av att elever aktivt får delta i planering och utvärdering av undervisningen och utveckla sin förmåga utöva inflytande och ta ansvar i skolan. Tidigare forskning visar att skolan inte lyckats i detta uppdrag. Studien är en del av en aktion vars utvecklingsfokus varit att öka elevers delaktighet i projektarbetsformen. Studien vill belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, vilken betydelse och vilket värde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken. Forskningsfrågan är: Hur beskriver elever delaktighet i skolan? Studiens syfte är att belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, för att förstå vilken betydelse och vilket värde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken. Data har skapats genom elevers loggboksskrivande om delaktighet och uppföljande samtal med elever, som analyserats genom dimensioner av delaktighet; innehållsdimension, drivkrafts-dimension och samspelsdimension. Elevers beskrivningar av delaktighet är i lika mån beskrivningar av lärandet. Resultatet visar att delaktighet ger mening till elevernas lärande. Den individuella valfriheten är motiverande för eleverna. Det absolut viktigaste för eleverna att få vara delaktiga i är lärandets innehålls- och formfrågor. Delaktighet beskrivs av eleverna både ur ett individuellt och ett kollektivt perspektiv. Studiens resultat bekräftar Illeris och Wengers teorier om lärandets samspel och socialt lärande. / In the introductory part of the Curriculum for the Compulsory School, the importance of pupils participation in the planning and the evaluation of their education is highlighted. Also to develop their ability to participate and to take responsibility in school is highlighted. Earlier research shows that the school has failed in this mission. This study is a part of an action, which developing focus has been to increase the pupils participation in project based learning. The intention of the study is to throw light upon pupils participation from the pupils view, what meaning and what value do the pupils give participation, and how do they think it is working in practice. The research question is: How do pupils describe participation in school? The purpose of the study is to highlight pupils participation from the pupils' view, to understand what meaning and value it gives to the pupils', and how they think it works in practice. Data has been produced by the pupils by writing logbooks about participation and by follow-up conversation with the same pupils. The empirics have been analyzed throw dimensions of participation; the dimension of content, the dimension of motive power and the dimension of cooperation. The pupils descriptions' of participation are also descriptions about learning. The result shows that participation gives meaning to the pupils learning. The individual freedom of choice is motivating for the pupils. The most important area for the pupils to participate in, is the content and the form of learning-area. Participation is described both from an individual and a collective perspective by the pupils. The results of the study confirm Illeris and Wengers theories about cooperative learning and social learning.

”Pedagogiska kvarten” is a project at Örebro University. It is a study that deals with the teachers’ perspective of pedagogics. When I came in touch with “Pedagogiska kvarten” I found it interesting to find out more about pupils’ perspective of pedagogics, since the teachers’ perspective already had been noticed. This study is inspired of “Pedagogiska kvarten”, hence the perspective of the pupils are what this essay will inquire into. However, unlike “Pedagogiska kvarten” this study uses an ethnographic approach. What create the base for this essay are materials found at a Swedish high school with a class of nearly 30 pupils. More specifically, observations and notes followed by interviews and recordings of pupils’ descriptions of “pedagogics”. The aim was to examine and investigate what the pupils’ perspective of pedagogics is and what meanings emerge in their descriptions. The research question therefore became “What meanings of the phenomena pedagogics appear in pupils’ descriptions of “pedagogics”?” This essay shows that the pupils’ descriptions of pedagogics can be divided into three categories. These categories are: Pedagogics is an encounter with the teacher, lessons structure and pupils’ participation. The conclusion is that the pupils’ meanings of pedagogics are associated with the teacher. Hence the role of the teachers becomes important. / Pedagogiska kvarten

Sammandrag  Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsättningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten säger gällande estetisk verksamhet i en landsortsskola.  Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har använts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet i en landsortsskola i västra Värmland och omfattats av 151 elever och åtta lärare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de ämnen där observationerna pekade på god måluppfyllelse, där eleverna var delaktiga i sitt eget lärande samt då lokalerna var ändamålsenliga. Materialet visar även att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan.  Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lärande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck. / Abstract  The aim of this study has been to examine students' perception of their ability to be creative in school, what conditions that exist for creative activities and cultural experiences, and how to the school comply with the steering documents regarding arts in school.  Quantitative method in the form of questionnaires has been used along with structured observations. The research has taken place in a primary school in western Värmland and involved 151 pupils and eight teachers. The empirical data indicates that students have the greatest opportunity to be creative in subjects where the observations pointed towards good target achievement, where students were involved in their own learning as well as were the physical premises were appropriate. The material also indicates that the pupils are offered cultural experiences only to a very limited extent in school.  This study’s research section supports that the creative activities are highly relevant to school by discussing policy documents, development and learning research, creative process and the importance of experiences and impressions.

This essay examines what a meaningful leisure-time could mean, in relation to pupils’ participation and learning. I have investigated the wording of the statement which says that children should be giving a meaningful leisure time, progress and learning. Is this possible, or does this statement contradict itself? What does a meaningful leisure-time really mean, and to whom? To examine this, I will describe two situations that occurred at my work place, a leisure-time centre for 10-13 -year-old children. The first story will describe a situation that I find relatively well working as a democratic process where some children want to organise a war activity for the other children, and I contemplate if that could be considered a meaningful leisure-time? In the second story, I describe a kind of chaotic situation, where a group of children are preparing an activity for other children. Time is hereof the essence and I contemplate if the children are having a meaningful time and if the situation spurs their progress in this stressful situation. I start with examining the two stories out of different perspectives: how to understand what meaningfulness is, the importance of coherency to experience purpose and how leisure-time has been interpreted over the years with regards to society and education. Further, I examine in what way student participation and democracy relate to both of my stories. I would also like to understand how and where learning is applicable in my stories. Therefore, I have chosen to also examine how the interaction between myself and the children contribute to their progress. Finally, I try to get a bigger picture on where the three aspects, meaningful leisure-time, progress and learning come together to create a wider perspective, that gives me a greater understanding for the mission of the leisure- time centre and for my occupation. / Denna vetenskapliga essä handlar om vad meningsfull fritid kan innebära i förhållande till elevinflytande och lärande. Jag har tagit fasta på formuleringen att barnen ska erbjudas en meningsfull fritid, utveckling och lärande, och funderar över om det finns en motsättning mellan dessa begrepp. Vad menas med meningsfull fritid, och för vem? För att undersöka detta utgår jag från två situationer som jag varit med om på min arbetsplats, en öppen fritidsverksamhet där barn mellan 10 och 13 år tillbringar sin fria tid mellan skolans slut och hemmet. Den ena berättelsen beskriver en relativt väl fungerade demokratisk arbetsprocess där några barn vill planera en krigslek för de andra barnen, och jag funderar över om det kan räknas som meningsfullt?  I den andra berättelsen kommer vi in i en kaosliknande situation, med en tidspress som stressfaktor, och jag funderar över om barnen upplever det meningsfullt och utvecklande att förbereda en aktivitet åt andra barn. Jag undersöker först mina berättelser utifrån hur jag kan förstå vad meningsfullhet är, vilken betydelse känslan av sammanhang kan ha för upplevelsen av mening och även hur begreppet fritid har tolkats genom åren i förhållande till samhälle och skola. Därefter undersöker jag på vilket sätt elevinflytande och demokrati förhåller sig till mina berättelser. Jag vill även förstå hur lärande kommer in i mina båda berättelser och undersöker därför hur samspelet mellan mig och barnen bidrar till deras utveckling. Slutligen försöker jag se en större bild där de tre övergripande begreppen, meningsfull fritid, utveckling och lärande, förenas för att få ett bredare perspektiv och en bättre förståelse för vad verksamhetens och mitt uppdrag innebär.