Inledning Detta examensarbete handlar om pedagogers förmåga till ett varierat bemötande under barns skapande process. Av aktuella debatter, styrdokument, tidigare forskning framkommer det att barn begränsas i sina möjligheter att använda alla sina uttrycksformer i förskolans verksamhet. Kritik riktas mot lärarutbildningarna och dess brist på att inte skapa tillräckliga teoretiska och praktiska förutsättningar som kan leda till kunskaper hos blivande pedagoger inom estetiska lärprocesser. Detta gör att betydelsen av estetiska lärprocesser för barns möjlighet att utvecklas mångsidigt kan förloras. Syfte Syftet med denna studie är att studera om barns uttryck under en skapande process, när de möter fingerfärg varierar i relation till olika bemötanden från en pedagog. Metod Utifrån studiens syfte används kvalitativ forskning, med en mini etnografiskansats som metod. Deltagande observationer och ljudinspelning används som verktyg för att kunna studera om barns uttryck i den skapande processen varierar i relation till olika bemötande från pedagoger. Två grupper barn från en yngre barnavdelning på en förskola deltar i studien. Resultat Resultatet visar på vikten av att som pedagog kunna variera sitt bemötande under barns skapande process. Dessa olika bemötande hos pedagogen är; det uppmärksammande, det uppmuntrande, det utmanande och det undvikande. Pedagogers kunskap när det gäller materialet som barnen får möta, barns tidigare erfarenheter, barns utvecklingsnivå och bekräftelsens betydelse, visar sig vara förutsättningar för att kunna inta dessa olika bemötanden.

Emilia Sundström. (2010). Några förskolebarns perspektiv på sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.   Denna studie syftar till att undersöka barns perspektiv på det egna bildskapandet och samt pröva en metod för hur man kan undersöka barns perspektiv på sina bilder. Tidigare forskning har visat att barns bildskapande har en betydande inverkan på barns utveckling. Forskare har fokuserat på barns bilder och utvecklat stadieteorier, vilket gör att man kan se på ett barns teckning var i utvecklingen de befinner sig. Forskare har dock inte lagt fokus på den skapande processen där bilderna uppkommer utan på det färdiga resultaten. Därför har jag samtalat med barnen om deras bilder under den skapande processen för att få en inblick i deras perspektiv om sina bilder. Denna studie bygger på observationer och intervjuer med barnen, utifrån barnens perspektiv. Barns perspektiv menas med att barnen själva har varit deltagare och fått lämna sina utsagor och tankar om sina bilder. Bilder som skapats utifrån deras eget initiativtagande och utifrån det lärarstyrda bildskapandet. Delar av resultatet pekar på att barn gärna ritar tillsammans och gärna ritar likartade bilder. Barn gör bilder som är föränderliga och har ett egocentriskt tänkande. De upplever de som att alla uppfattar det de målar som de själva gör.

Sammandrag  Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsättningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten säger gällande estetisk verksamhet i en landsortsskola.  Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har använts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet i en landsortsskola i västra Värmland och omfattats av 151 elever och åtta lärare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de ämnen där observationerna pekade på god måluppfyllelse, där eleverna var delaktiga i sitt eget lärande samt då lokalerna var ändamålsenliga. Materialet visar även att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan.  Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lärande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck. / Abstract  The aim of this study has been to examine students' perception of their ability to be creative in school, what conditions that exist for creative activities and cultural experiences, and how to the school comply with the steering documents regarding arts in school.  Quantitative method in the form of questionnaires has been used along with structured observations. The research has taken place in a primary school in western Värmland and involved 151 pupils and eight teachers. The empirical data indicates that students have the greatest opportunity to be creative in subjects where the observations pointed towards good target achievement, where students were involved in their own learning as well as were the physical premises were appropriate. The material also indicates that the pupils are offered cultural experiences only to a very limited extent in school.  This study’s research section supports that the creative activities are highly relevant to school by discussing policy documents, development and learning research, creative process and the importance of experiences and impressions.