Syftet med studien i mitt examensarbete är att ta reda på om det finns några pedagogiska åtgärdsmetoder för elever med läs- och skrivsvårigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sådana, men frågan blev då om de används i praktiken av speciallärarna i våra skolor. För att ta reda på den saken, intervjuades tre personer som på olika sätt kommer i kontakt med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Två av intervjuerna utfördes på respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av både mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska åtgärdsmetoder. Det är sällan som man jobbar helt och hållet enbart efter en av metoderna. Det vanligaste är att man istället blandar material från flera olika metoder, för att på så vis kunna skräddarsy ett material som på bästa sätt hjälper elevens unika problematik inom läs- och skrivsvårighetens område.

Studiens syfte är att belysa pedagogiska miljöers betydelse i skapandet av en inkluderande verksamhet i förskolan. Studien är en kvalitativ studie som har konstruerats ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv samt ur teorin om agentisk realism med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I resultatet lyfts pedagogernas syn på vad den pedagogiska miljön är, hur de arbetar med den samt hur de arbetar för att skapa inkludering för barn i behov av stöd i förskolan. Studiens slutsats är att den pedagogiska miljön är ett viktigt verktyg för att kunna skapa inkluderingsmöjligheter för barn i behov av stöd i förskolan.

Syftet med föreliggande arbete är att studera hur fyra olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar aktivt med förskolans inomhusmiljö. Vi har genomfört observationer och intervjuer som lett fram till vårt resultat. Vi har kommit fram till att förskolorna har såväl likheter som skillnader men att alla förskolorna har en medveten tanke kring utformningen av inomhusmiljön utifrån deras pedagogiska inriktning.

No description available.

Denna studie undersöker hur fyra pedagoger (förskollärare) tänker och arbetar för att stimulera och utveckla den språkliga medvetenheten hos barn i förskolan. Undersökningens frågeställningar gäller vilka arbetssätt och vilka förhållningssätt de utvalda pedagogerna använder och utgår ifrån. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Analysen har därefter skett med hjälp av utskrivna samtalstexter och jämförelser med utvald litteratur inom området språklig medvetenhet. Studien visar att de utvalda pedagogerna har medverkat till att skapa pedagogiska miljöer som utvecklar och stimulerar språklig medvetenhet hos förskolebarn. Den fysiska miljön är efter yttre förutsättningar planerad för att väcka nyfikenhet och lust att leka. Leken och språklekar i olika form får stort utrymme. Pedagogerna intar medvetet olika förhållningssätt som ser det enskilda barnet och syftar till att stärka barnets självtillit. Ledord i verksamheten är samtala, lyssna, stötta, uppmuntra och vägleda. Genom engagemang och att vara goda språkliga förebilder hjälper de barnen till språklig medvetenhet.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare i grundskolan beskriver att de arbetar med elever med autismspektrumtillstånd (AST) och med elevernas möjligheter till inflytande i undervisningssituationen. Elever med AST uppvisar begränsningar i utvecklingen av socialt samspel och ömsesidig kommunikation, samt med repetitiva och stereotypa beteendemönster och begränsade intressen. De här svårigheterna kan påverka elevernas skolprestationer och leda till skolsvårigheter. Forskning visar att antal elever med diagnosen AST i samhället markant ökar vilket gör AST till en av de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna i Sverige idag. Fram till att den nya skollagen trädde i kraft 1 juli 2010 mottogs elever med diagnos inom AST i grundsärskolan. Därefter tillhör de den ordinarie grundskolan och enligt Lgr 11 skall läroplanen anpassas efter respektive elevs förutsättningar. Mycket av den forskning som finns idag kring elever med AST och skolsvårigheter fokuserar till stor del på generella anpassningar utifrån funktionsnedsättningen, men det finns begränsat med forskning kring vad eleven själv har för inflytande i olika undervisningssituationer kring sina behov. Studien grundas på intervjuer med tio lärare i grundskolans årskurs 4-6, därefter gjordes en kvalitativ analys av innehållet i det insamlade empiriska materialet. Resultatet visar på att lärarna upplever sitt arbete med elever med AST som utvecklande, och att lärarna i hög grad använder sig av olika typer av pedagogiska strategier för att lyckas i undervisningen. Lärarna beskriver såväl generella som individuella anpassningar. Lärarna beskriver svårigheter gällande delaktighet och inflytande hos eleverna i olika undervisningssituationer. I studien framkommer en tydlig önskan om ökad kunskap hos lärarna inom AST, möjlighet till kollegialt lärande och mer tid till att anpassa sin undervisning. Den begränsade forskning som finns om skolsvårigheter hos elever med AST och den tidsbrist som lärarna upplever, kan i kombination utgöra eventuella hinder i arbetet med elever med AST i olika undervisningssituationer.

No description available.

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur lärare resonerar och anser att de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter, ADHD och dyslexi. Vidare tar studien upp hur lärare resonerar kring möjliga faktorer som kan påverka elevers läs- och skrivsvårigheter, samt vilka uppfattningar de har kring samband mellan dem. Den teoretiska utgångspunkt som genomsyrar vårt arbete är det sociokulturella perspektivet, eftersom elevers lärande inträffar i samspel och den undervisningskontext som de samspelar i. Vår valda metod är semistrukturerade intervjuer med lärare som är verksamma för årskurs 4–6 i ämnet svenska. Vi analyserar därefter vårt material med hjälp av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket gör att vi kan få en djupare förståelse av det som våra informanter delger oss. Slutsatser som vi kan konstatera utifrån vår forskningsbakgrund och vår undersökning är att lärarnas definition av läs- och skrivsvårigheter och ADHD stämmer väl överens med varandra. Däremot har våra informanter svårt att se skillnad på begreppen läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Forskningen menar att detta kan bero på att gränsen att ha läs- och skrivsvårigheter och att vara dyslektiker inte är knivskarp. Ytterligare slutsatser är att ADHD utmärker sig olika beroende på om det är pojkar eller flickor, samt att det finns olika faktorer som ligger till grund för elevers läs- och skrivsvårigheter. Exempel på bakomliggande faktorer är fonologiska, sociala och emotionella faktorer, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, arv och miljö, samt ogynnsam socioekonomisk bakgrund. Fortsättningsvis finner vi slutsatsen att det finns samband mellan läs- och skrivsvårigheter, ADHD och dyslexi, men att vissa av dem är tydligare än andra. Avslutningsvis summerar vi att både forskning och våra informanter beskriver liknande pedagogiska insatser och hjälpmedel som används för att främja läs- och skrivutveckling hos elever med svårigheter. Exempel är aktiviteter där man bygger upp sin text i flera steg med hjälpmedel som dator, Chromebook och paddor. Däremot kan vi konstatera utifrån både forskning och våra informanter att det inte alltid är bra för elever att läsa på skärm.

Syftet med den här studien har varit att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur lärare i årskurserna 1–6 beskriver att de planerar och lägger upp sin undervisning för elever med svenska som andraspråk. Utifrån studien vill vi generara ny kunskap om lärares uppfattningar kring stöd i undervisningen, samt vilka utmaningar de upplever i arbetet med SVA-undervisningen. Studien har formen av en enkätundersökning och baseras på svar från 46 lärare i årskurs 1–6 runt om i Sverige. Studiens resultat visar att lärarna påstod sig göra olika anpassningar i sin lektionsplanering för SVA-eleverna, främst i relation till olika material som läseböcker och andra läromedel, samt graden av tydlighet gällande bland annat instruktioner. I termer av stöd i undervisningen framkom det att många av lärarna uppgav att de använde sig av digitala verktyg, men även kompletterande stöd gavs av annan personal. En viktig faktor för många av lärarna var även att arbeta med olika former av elevgrupper, samt bildstöd som en form av konkret stöd. Slutligen framkom det utifrån lärarnas svar att det förekom en del utmaningar direkt kopplade till SVA-undervisningen, vilket för många handlade om elevers olika kunskapsnivåer samt begränsade tidsramar.

Bengtsson, J. Kommunikation mellan personal och brukare i dagliga verksamheter - En kvalitativ studie. Examensarbete i handikapp ochrehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten förhälsa och samhälle, 2018. Syftet med denna studie har varit att studera i kommunikation mellan personal och brukare i dagliga verksamheter. Hur främjas kommunikationen och vilka pedagogiska verktyg används i främjandet. Det har genomförts med semistrukturerade intervjuer av personal från olika dagliga verksamheter. Teoretiska utgångpunkter som nyttjades för att analysera materialet var social interaktionism med större vikt på social interaktion, Goffmans dramaturgiska perspektiv och sociala band. Analysen och resultatet belyser mestadels bristande kunskap inom kommunikation. Personal uttrycker att de själva är de främsta verktygen i främjandet av kommunikation. Kommunikation är till största del kroppsspråk, mimik och relationskompetens. Vidare forskning med pedagogiska verktyg belyses när det inkluderar vuxna individer med en funktionsnedsättning kombinerad med en hörselnedsättning som har en LSS tillhörighet. / Bengtsson, J. Communication between staff and users in day centers - A qualitative study. Degree of Bachelor of Science with a Major in Disability and Rehabilitation Science 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018. The purpose of this study has been to study communication between staff and users in day centers. How communication is promoted and what pedagogical tools are used in the promotion. It has been conducted with semi-structured interviews of staff from various day centers. Theoretical starting points used to analyze the material were social interactionism with a strong emphasis on social interaction, Goffman's dramaturgical perspective and social ties. The analysis and the results mostly highlight a lack of knowledge in communication. Staff express that they themselves are the main tools in the promotion of communication. Communication is mostly body language, facial expressions and relationship skills. Further research with pedagogical tools is highlighted when it includes adult individuals with a disability combined with a hearing impairment who have an LSS affiliation.