<p>Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades. Den kronologiska dimensionen bestod av faktorer före, under och efter själva krishändelsen. Organisations-dimensionen bestod av faktorer inom den intervjuades egen organisation, utanför den egna organisationen och mellan organisationer. Den senare dimensionen kunde förklaras av att båda ledargrupperna klassificerats som exekutivt ledarskap. Överlag ansåg båda yrkesgrupperna att informationsflöde och samverkan var problematiska faktorer. Yrkesgrupperna var inte matchade på viktiga variabler vilket försvårade analys av skillnaden mellan det indirekta och direkta ledarskapet.</p> / <p>This qualitative thesis studies leadership factors in rescue commanders and mayors in Swedish municipalities that have been affected by important crisis situations. Interview data from two earlier studies was used. Rescue commanders represented the direct leadership while the mayors represented the indirect leadership. The analysis was mainly carried out according to Grounded Theory. Two dimensions was identified. The chronological dimension contained factors before, during and after the crisis event. The organisation dimension contained factors within the interviewee’s own organisation, outside the own organisation and between organisations. The later dimension could be explained by attributing the qualities of executive leadership to both of the groups. Both groups did find information flow and cooperation to be problematic factors overall. The groups weren’t matched on important variables which made analysis of differences in the direct and indirect leadership difficult.</p>

Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades. Den kronologiska dimensionen bestod av faktorer före, under och efter själva krishändelsen. Organisations-dimensionen bestod av faktorer inom den intervjuades egen organisation, utanför den egna organisationen och mellan organisationer. Den senare dimensionen kunde förklaras av att båda ledargrupperna klassificerats som exekutivt ledarskap. Överlag ansåg båda yrkesgrupperna att informationsflöde och samverkan var problematiska faktorer. Yrkesgrupperna var inte matchade på viktiga variabler vilket försvårade analys av skillnaden mellan det indirekta och direkta ledarskapet. / This qualitative thesis studies leadership factors in rescue commanders and mayors in Swedish municipalities that have been affected by important crisis situations. Interview data from two earlier studies was used. Rescue commanders represented the direct leadership while the mayors represented the indirect leadership. The analysis was mainly carried out according to Grounded Theory. Two dimensions was identified. The chronological dimension contained factors before, during and after the crisis event. The organisation dimension contained factors within the interviewee’s own organisation, outside the own organisation and between organisations. The later dimension could be explained by attributing the qualities of executive leadership to both of the groups. Both groups did find information flow and cooperation to be problematic factors overall. The groups weren’t matched on important variables which made analysis of differences in the direct and indirect leadership difficult.

No description available.

Bakgrund och syfte - Att ledare främjar lärande är viktigt för att organisationer ska utvecklas och vara konkurrenskraftiga i en föränderlig omvärld. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om vilka direkta ledarskapsbeteenden och aktiviteter som främjar arbetsplatslärande.  Metod - Studien är av tvärsnittsdesign och har genomförts med en enkät som bygger på en genomgång av tidigare forskning. Genomförda analyser är: Spearmans rangkorrelation, Pearsons produktmomentkorrelation och multivariat linjär regressionsanalys med “Enter”- metod. Resultat - Resultaten stödjer att supportern och utbildaren främjar lärande. Kravställaren verkar tvärtom hämma det. Spontana aktiviteter främjar lärande samtidigt som planerade samt delvis planerade aktiviteter visar samband till lärande men kan inte användas för att förklara lärandet. Slutsatser - Olika beteenden och aktiviteter främjar olika sorters lärande, ledare kan därför arbeta dynamiskt för att möta olika medarbetares behov i olika situationer.

<p>Den här uppsatsen har syftat till att redogöra vilka teorier som presenteras i studielitteraturen för direkt ledarskap i Försvarsmakten och U.S. Army. Uppsatsen har vidare syftat till att redogöra för skillnader och likheter i hur dessa teorier presenteras. Slutligen har syftet varit att visa hur detta påverkar ledare och soldater i praktiken.</p><p>För att genomföra arbetet har litteraturstudier med kvalitativ metod använts. För att visa på ovan nämnda likheter och skillnader har komparation använts.</p><p>Först har fem mätpunkter ställts upp och redogjorts för. Därefter har dessa jämförts och ett resultat har påvisats.</p><p>Resultatet som påvisats är att den jämförda litteraturen har samma ambition med vilken ledarstil som förespråkas samt hur denna beskrivs. Emellertid skiljer sig böckerna åt på ett flertal punkter såsom språkbruk, pedagogisk utformning, vetenskaplighet och användarvänlighet.</p><p>Vidare har konstaterats att ovanstående skillnader troligen påverkar hur ledaren tänker och agerar kring sitt ledarskap vilket förmodligen också påverkar underställda. </p> / <p>The purpose of this study is firstly, to describe the differences and similarities between theories presented in literature on leadership used by the Swedish Armed Forces and the U.S. Army. Secondly, to describe differences and similarities regarding how those theories have been presented in the literature. The final purpose is to find out how this can affect leaders and soldiers in real life.</p><p>To achieve the purposes described above, both a Swedish and an American book have been studied and then compared.</p><p>The comparison is based on five criteria which have been described and then compared and then conclusions have been drawn.</p><p>The result of this study shows that both the Swedish and the American literature focus on Transformational Leadership Style. This style is described in the same way in both books. However differences have been found between the books, which are the use of language, a pedagogical design, a scientific starting point and a user friendliness.</p><p>Finally, the result of the study indicates that the differences mentioned above affect the way a leader acts and looks upon his/her leadership (style) which in its turn influences the relationship between a leader and his/her subordinates.</p>

Den här uppsatsen har syftat till att redogöra vilka teorier som presenteras i studielitteraturen för direkt ledarskap i Försvarsmakten och U.S. Army. Uppsatsen har vidare syftat till att redogöra för skillnader och likheter i hur dessa teorier presenteras. Slutligen har syftet varit att visa hur detta påverkar ledare och soldater i praktiken. För att genomföra arbetet har litteraturstudier med kvalitativ metod använts. För att visa på ovan nämnda likheter och skillnader har komparation använts. Först har fem mätpunkter ställts upp och redogjorts för. Därefter har dessa jämförts och ett resultat har påvisats. Resultatet som påvisats är att den jämförda litteraturen har samma ambition med vilken ledarstil som förespråkas samt hur denna beskrivs. Emellertid skiljer sig böckerna åt på ett flertal punkter såsom språkbruk, pedagogisk utformning, vetenskaplighet och användarvänlighet. Vidare har konstaterats att ovanstående skillnader troligen påverkar hur ledaren tänker och agerar kring sitt ledarskap vilket förmodligen också påverkar underställda. / The purpose of this study is firstly, to describe the differences and similarities between theories presented in literature on leadership used by the Swedish Armed Forces and the U.S. Army. Secondly, to describe differences and similarities regarding how those theories have been presented in the literature. The final purpose is to find out how this can affect leaders and soldiers in real life. To achieve the purposes described above, both a Swedish and an American book have been studied and then compared. The comparison is based on five criteria which have been described and then compared and then conclusions have been drawn. The result of this study shows that both the Swedish and the American literature focus on Transformational Leadership Style. This style is described in the same way in both books. However differences have been found between the books, which are the use of language, a pedagogical design, a scientific starting point and a user friendliness. Finally, the result of the study indicates that the differences mentioned above affect the way a leader acts and looks upon his/her leadership (style) which in its turn influences the relationship between a leader and his/her subordinates.

Syftet med denna studie är att undersöka begreppet rektorns pedagogiska ledarskap och hur begreppet uppfattas av rektorer och lärare. Studiens forskningsfrågor handlar om att kartlägga och jämföra uppfattningarna om begreppet Rektorns pedagogiska ledarskap. Forskning visar att rektorns pedagogiska ledarskap har en betydelse för skolans resultat. Metoden i undersökningen har varit enkät. Det var 53 respondenter som har svarat på enkäten. Enkäten skickades till 3 olika skolor. Informanterna valdes ut från samma skolor, för att de skulle utgå från samma verksamhet. Två versioner av enkäten formades men med samma frågor. Den ena versionen var riktad mot rektorer och den andra mot lärare. det var formuleringarna som skilde dem åt. Frågorna var gjorde som påståenden som respondenten skulle svara på. Resultatet visar att det kollegiala samtalet och lärande har en viktig funktion, visar både tidigare forskning och resultatet i studien. Dessutom är det viktigt att rektor skapar förutsättningar för ett tydligt kommunikationsstrukturer. / The purpose with this study is to analyze principal´s pedagogical leadership and how principals and teachers interpret it. The studies research questions were about surveying and comparing the understanding of the term rektorns pedagogiska ledarskap. Research shows analyze principal´s pedagogical leadership is important for school results. The surveys method has been a poll.  There were 53 respondents who have answered the survey. The survey was sent to three different schools. The informants were chosen from the same schools, because they were supposed to work on the same function. Two versions of the survey were made, but with the same questions. One version was directed to principals and the other was directed to teachers. The difference between the two polls was the formulations. The questions were constructed as statements, which the respondents were supposed to take a stand to. The result shows that the collegial conversation and learning have an important function, showing both previous research and the outcome of the study. Besides, it is important that the principal creates the conditions for a clear communication structure.

I arbetslivet har första linjens chefer haft stora inslag av direkt ledarskap med en traditionellt hög närvaro hos de underställda. Studier visar på en ökad andel administrativa, ekonomiska och personalledande uppgifter för första linjens chefer som får till följd en minskad delaktighet i den dagliga verksamheten men också sämre möjligheter att motivera sin underställda, vilket negativt påverkar verksamheten. I Försvarsmakten har administrativa uppgifter som tidigare genomfördes högre upp i organisationen flyttats till en lägre nivå. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om plutonchefens arbetssituation efter införandet av anställda soldater och den delegerade arbetsgivarrollen till plutonchefen. Studiens fokus är på plutonchefens avvägning mellan deltagandet i underställdas verksamhet för att utöva direkt ledarskap kontra att genomföra bl.a. personaladministration. I studien används rollteori från socialpsykologin som analysmodell, med utgångspunkt i tidigare forskning och litteratur om första linjens chefer och Försvarsmaktens ledarskapsmodell. Inledningsvis beskrivs Försvarsmaktens ”utsända” rollförväntning, därefter inhämtas plutonchefens upplevda arbetssituation och rollförväntning med en enkät till 141 plutonchefer (90 svar). Slutligen jämförs rollförväntningarna med varandra samt med teorin.  I empirin framkommer att plutonchefernas situation är pressad där upplevda tvingande administrativa arbetsuppgifter prioriteras före direkt ledarskap. Hälften (48 %) av plutoncheferna deltar i underställdas verksamhet mindre än 20 % av sin arbetstid och endast 20 % av plutoncheferna använder mindre än 20 % av arbetstiden till administration av underställda. Resultatet antyder att det finns en skillnad i rollförväntningar på plutonchefen mellan Försvarsmakten och plutoncheferna själva, främst kopplat till faktorn överbelastning av arbetsuppgifter samt yrkesrollidentiteten.