Bakgrund och syfte - Att ledare främjar lärande är viktigt för att organisationer ska utvecklas och vara konkurrenskraftiga i en föränderlig omvärld. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om vilka direkta ledarskapsbeteenden och aktiviteter som främjar arbetsplatslärande.  Metod - Studien är av tvärsnittsdesign och har genomförts med en enkät som bygger på en genomgång av tidigare forskning. Genomförda analyser är: Spearmans rangkorrelation, Pearsons produktmomentkorrelation och multivariat linjär regressionsanalys med “Enter”- metod. Resultat - Resultaten stödjer att supportern och utbildaren främjar lärande. Kravställaren verkar tvärtom hämma det. Spontana aktiviteter främjar lärande samtidigt som planerade samt delvis planerade aktiviteter visar samband till lärande men kan inte användas för att förklara lärandet. Slutsatser - Olika beteenden och aktiviteter främjar olika sorters lärande, ledare kan därför arbeta dynamiskt för att möta olika medarbetares behov i olika situationer.

I denna studie har vi undersökt hur ledare i säljorganisationer beskriver att de skapar förutsättningar samt vilka strategier de använder sig av när det kommer till medarbetarnas lärande och utveckling. Vidare har vi undersökt hur ledarna beskriver sig själva i relation till medarbetarnas lärande och utveckling samt vad lärande har för betydelse för organisationen. Material till studien insamlades genom sju semistrukturerade intervjuer med de ledare som deltog. De teoretiska ramverk som användes var erfarenhetsbaserat lärande, ledarskap för lärande samt det humanistiska och det ledningsrationella perspektivet.  Vi har tittat på den insamlade empirin för att hitta både avvikelser och mönster mellan respondenternas upplevelser och uppfattningar för att sedan dra en allmängiltig slutsats, vilket kan liknas vid en induktiv ansats. Resultatet visar att ledare ser sig själva som ansvariga för medarbetarnas lärande och utveckling men att de endast har möjlighet att påverka lärandet och utvecklingen till viss del då individens egen vilja, engagemang, motivation eller nyfikenhet är avgörande för om lärande kommer äga rum. Vidare framkom det även att det finns olika ledarskapsstilar och roller som ledaren växlar mellan samt att ledaren använder sig av olika strategier för att skapa förutsättningar och underlätta lärande och utveckling hos medarbetarna. Lärande fann vi sker till stor del i informella miljöer och i det dagliga arbetet där formella lärandemiljöer fungerar som en stöttning i lärprocessen. Slutligen kunde vi konstatera att respondenterna beskrev att lärande och utveckling har en betydelse för organisationen både i form av ekonomisk vinning men också en mer välmående arbetsplats där individer mår bra och vill stanna kvar på. / In this study, we have examined how leaders in sales organizations describe that they create prerequisites and what strategies they use when it comes to employees' learning and development. Also, we have examined how these leaders describe themselves in relation to employees' learning and development and what significance learning has for the organization. The material of the study was collected through seven semi-structured interviews with the leaders who participated. The theoretical frameworks used were experiential learning, learning-oriented leadership as well as the humanistic and the management rational perspective.  We have looked at the collected empirical data to find both deviations and patterns between the respondents' experiences and perceptions to then make a general conclusion, which can be considered an inductive approach. The results show that leaders see themselves as responsible for employees' learning and development, but that they only could influence learning and development to some extent as the individual's own will, commitment, motivation or curiosity is decisive for whether learning will take place. Furthermore, it also emerged that there are different leadership styles and roles that the leader alternate between, and that the leader uses different strategies to create conditions and facilitate learning and development among employees. We found that learning takes place largely in informal environments and in the daily work where formal learning environments function as a support in the learning process. Finally, we could state that the respondents described that learning and development have an impact on the organization both in terms of financial gain but also a more prosperous workplace where individuals feel good and want to stay.

This thesis concerns the leader as a facilitator of learning at work. More specifically, the aim of the study is to increase knowledge about leadership in relation to co-workers’ learning and development at the workplace. The focus is on the leaders’ notions of learning-oriented leadership, their actions in daily work and on the factors that may enable and constrain learning-oriented leadership. The theoretical framework is structured around a review and analysis of three leadership research traditions: studies of effective leadership, studies of managerial work, and critical studies of leadership. The research reported in the thesis is based on an interactive research approach comprising case studies of two industrial firms. The main empirical data have been collected in interviews with leaders. In addition, the empirical material includes observations of leaders and studies of documents. The results indicate that the leaders view learning and the development of their co-workers as important issues and that they use a number of different activities to facilitate learning. Based on the degree of formalization these activities can be characterized as planned, partially planned and spontaneous. When working with the co-workers’ learning the leaders alternate between acting as supporters, educators and confronters. Furthermore, learning-oriented leadership is influenced by factors such as the co-workers’ attitudes and motivation, the leaders’ views of learning and development, the presence of learning issues on the organizational agenda and the design of the organizations’ production systems. To conclude, the leaders in both companies can be seen as facilitators of learning. However, their leadership is mainly performance-oriented and focused on adaptive learning. There are traces of development-oriented leadership as well, but these patterns are not as apparent. For instance, the facilitation of critical reflection associated with developmental learning is not very common for the leaders in either of the cases. / Denna avhandling handlar om hur ledare främjar lärande i dagligt arbete. Mer specifikt är syftet med studien att bidra med ökade kunskaper om ledarskap i relation till medarbetares lärande och utveckling på arbetsplatsen. I avhandlingen studeras vad som karaktäriserar ledarnas arbete och deras syn på sitt ledarskap, vad ledarna gör för att främja medarbetarnas lärande, samt vilka faktorer som hindrar och möjliggör ett ledarskap för lärande. Den teoretiska referensramen är baserad på tidigare forskning om ledarskap och lärande. Mer specifikt granskas och analyseras tre forskningstraditioner: studier av effektivt ledarskap, studier av ledares arbete och kritiska ledarskapsstudier. Studien utgår från en interaktiv forskningsansats och det empiriska materialet består av fallstudier av två svenska industriföretag. Data har huvudsakligen insamlats genom intervjuer med ledare. Därtill omfattar det empiriska underlaget även observationer av ledare och studier av dokument. Resultaten visar att ledarna uppfattar det som mycket viktigt att främja sina medarbetares lärande och utveckling. När de arbetar med dessa frågor använder de sig av en rad olika aktiviteter, vilka skiljer sig åt med avseende på grad av formalisering. Aktiviteterna kan kategoriseras som planerade, delvis planerade och spontana. Vidare visar resultaten att ledarna i interaktionen med medarbetarna agerar stödjande, utbildande och konfronterande. I studien framkommer även faktorer som hindrar och möjliggör ett ledarskap för lärande. Dessa omfattar exempelvis medarbetarnas inställning till lärande, ledarnas syn på lärande, ekonomiska resurser för lärande, samt arbetsorganisationens och produktionssystemets utformning. Avslutningsvis pekar denna studie på att ledarna i företagen uppvisar ett ledarskap för lärande, men att detta i huvudsak orienteras mot lärande för daglig drift och anpassning, snarare än mot lärande för utveckling. Det finns också spår av ett mer utvecklingsstödjande ledarskap, men dessa är inte tydligt framträdande i resultaten. Exempelvis arbetar ledarna i begränsad utsträckning med att främja kritisk reflektion, vilket kan ses som en förutsättning för ett utvecklingsinriktat lärande.