Efter en traumatisk händelse är det viktigt att kunna ta hand om dem som påverkas av situationen, både fysiskt och psykiskt. Detta förutsätter att det finns en fungerande stödorganisation, med chefer som vet vad deras uppgift är i efterarbetet. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur det akutpsykologiska stödet är utformat inom den svenska Försvarsmakten och hur det har tillämpats under FS19, samt vilken roll plutonchefen har i den. Vidare har studien fokuserat på vilken utbildning plutonchefen har och bör ha. Studien har skett genom kvalitativ textanalys och genom intervjuer. De viktigaste slutsatserna som kan dras av resultaten, är att synen på hur det akutpsykologiska stödet ska bedrivas varierar. Studien har också visat att tillämpningen av det akutpsykologiska stödet har skiljt sig mellan enheterna och att utbildningsnivån inom akutpsykologiskt stöd, varie-rade mellan plutoncheferna. / After a traumatic incident, it is important to be able to care for those who are affected by the situation,both physically and mentally. This requires that you have a working support organization,whose chiefs know what to do. The aim of this essay has been to find out how the immediate psychological assistance works inthe Swedish Armed Forces in international missions, after an incident and what role the platooncommander have in it. Furthermore the study focused on the education that the platoon commandershave in immediate psychological assistance and what training they would need. The study wasconducted through qualitative text analysis and interviews with personnel in Försvarspsykiatrinand with soldiers and officers from FS19. Data processing of the results has been based ongrounded theory. The main conclusions that can be drawn from the results, is that there are currentlyno unified visions of how the acute psychological support should be conducted. The oldtheories, that a person who have been involved in a traumatic event, should undergo support in theform of a relief call or debriefing, is now considered to be incorrect by some of the interviewed. The study has further shown that the practice of the acute psychological assistance has been dividedbetween the units and the educational level of acute psychological assistance, which isvaried between the platoon commanders The study has also revealed several factors that affecthow the aid is being carried out and what effect it creates in the unit.

<p>Denna uppsats har undersökt vilka förmågor som är centrala för en chef att besitta för att bli en effektiv chef inom manöverkrigföringen. Förmågorna som denna uppsats identifierat som centrala är: Kreativitet, initiativkraft/handlingskraft, självständighet, god utbildningsståndpunkt inom taktik och stridsteknik samt förmåga i att tillämpa uppdragstaktik. Dessa förmågor anses av litteraturen som studerats i denna uppsats som de mest centrala för chefen att besitta. Vidare så har uppsatsen undersökt vilka utbildningsmetoder som kan användas för att utveckla de ovannämnda förmågorna hos elever. Det finns en mängd metoder som rekommenderas men de som anses som mest effektiva är dubbelsidiga övningar och muntliga stridsövningar under förutsättningen att elevernahar en grundlagd utbildning i taktik och stridsteknik. Oavsett vilken metod som används så får det aldrig finnas ett facit för vilken lösning som är den rätta utan det som är centralt är att utvärdera beslutsfattarens tankeprocess. Det vikiga är att tankeprocessen har en sammanhängande logik med spårbarhet från tilldelad uppgift vidare till en analys och slutligen till agerandet. Utefter de centrala förmågorna samt vilka utbildningsmetoder som anses effektiva så analyserades sedan Grundkurs plutonchef i insatsorganisationen (amfibie), 1OP090. Analysen visade att utbildningen har använt många av de utbildningsmetoder som anses som effektiva. Det som identifierades som brister var att lärarna måste ändra sitt synsätt från att försöka få fram den bästa lösningen när t ex muntliga stridsövningar genomfördes och istället ge feedback på elevernas tankeprocess. Samt att de bör låta eleverna få tillämpa sina planer på något vis för att på så sätt lära sig vad som var bra och vad somvar mindre bra med dem. Önskvärt vore också att en dubbelsidig övning hade genomförts då detta anses som den mest effektiva utbildningsmetoden.</p> / <p>This essay has examined the abilities that are essential for a commander to possess in order to become effective in maneuver warfare. The central abilities that this essay has identified are the following; creativity, initiative, decisiveness, autonomy, high standards in tactics, military technology and the application of mission type tactics. These abilities were identified as essential capabilities for commanders. Furthermore, the essay has studied the training methods that can be used to develop the previously mentioned abilities of students. There are numerous methods that are recommended, but those which are considered most effective are two-sided combat drills and oral exercises on the assumption that students have training in tactics and military technology. Regardless of training methods used, the tactical solution is less important to evaluate than the decision-maker's thought process. It is important that the thought process has coherent and logic traceability from the assigned task to analysis and action. Along the core capabilities and the training methods that are considered effective, as analyzed in Grundkurs plutonchef i insatsorganisationen (amfibie), 1OP090, the analysis showed that the training has used many of the training methods that are considered effective. It identified that the teachers must change the approach from trying to obtain the best solution when, for example verbal combat drills were carried out and instead provide feedback on students' thought processes. Furthermore, they should allow students to apply their plans, and make them learn by their mistakes. It would also be desirable that the double-sided exercise had been carried out to the fullest since this is considered as the most effective training method.</p>

Denna uppsats har undersökt vilka förmågor som är centrala för en chef att besitta för att bli en effektiv chef inom manöverkrigföringen. Förmågorna som denna uppsats identifierat som centrala är: Kreativitet, initiativkraft/handlingskraft, självständighet, god utbildningsståndpunkt inom taktik och stridsteknik samt förmåga i att tillämpa uppdragstaktik. Dessa förmågor anses av litteraturen som studerats i denna uppsats som de mest centrala för chefen att besitta. Vidare så har uppsatsen undersökt vilka utbildningsmetoder som kan användas för att utveckla de ovannämnda förmågorna hos elever. Det finns en mängd metoder som rekommenderas men de som anses som mest effektiva är dubbelsidiga övningar och muntliga stridsövningar under förutsättningen att elevernahar en grundlagd utbildning i taktik och stridsteknik. Oavsett vilken metod som används så får det aldrig finnas ett facit för vilken lösning som är den rätta utan det som är centralt är att utvärdera beslutsfattarens tankeprocess. Det vikiga är att tankeprocessen har en sammanhängande logik med spårbarhet från tilldelad uppgift vidare till en analys och slutligen till agerandet. Utefter de centrala förmågorna samt vilka utbildningsmetoder som anses effektiva så analyserades sedan Grundkurs plutonchef i insatsorganisationen (amfibie), 1OP090. Analysen visade att utbildningen har använt många av de utbildningsmetoder som anses som effektiva. Det som identifierades som brister var att lärarna måste ändra sitt synsätt från att försöka få fram den bästa lösningen när t ex muntliga stridsövningar genomfördes och istället ge feedback på elevernas tankeprocess. Samt att de bör låta eleverna få tillämpa sina planer på något vis för att på så sätt lära sig vad som var bra och vad somvar mindre bra med dem. Önskvärt vore också att en dubbelsidig övning hade genomförts då detta anses som den mest effektiva utbildningsmetoden. / This essay has examined the abilities that are essential for a commander to possess in order to become effective in maneuver warfare. The central abilities that this essay has identified are the following; creativity, initiative, decisiveness, autonomy, high standards in tactics, military technology and the application of mission type tactics. These abilities were identified as essential capabilities for commanders. Furthermore, the essay has studied the training methods that can be used to develop the previously mentioned abilities of students. There are numerous methods that are recommended, but those which are considered most effective are two-sided combat drills and oral exercises on the assumption that students have training in tactics and military technology. Regardless of training methods used, the tactical solution is less important to evaluate than the decision-maker's thought process. It is important that the thought process has coherent and logic traceability from the assigned task to analysis and action. Along the core capabilities and the training methods that are considered effective, as analyzed in Grundkurs plutonchef i insatsorganisationen (amfibie), 1OP090, the analysis showed that the training has used many of the training methods that are considered effective. It identified that the teachers must change the approach from trying to obtain the best solution when, for example verbal combat drills were carried out and instead provide feedback on students' thought processes. Furthermore, they should allow students to apply their plans, and make them learn by their mistakes. It would also be desirable that the double-sided exercise had been carried out to the fullest since this is considered as the most effective training method.

I arbetslivet har första linjens chefer haft stora inslag av direkt ledarskap med en traditionellt hög närvaro hos de underställda. Studier visar på en ökad andel administrativa, ekonomiska och personalledande uppgifter för första linjens chefer som får till följd en minskad delaktighet i den dagliga verksamheten men också sämre möjligheter att motivera sin underställda, vilket negativt påverkar verksamheten. I Försvarsmakten har administrativa uppgifter som tidigare genomfördes högre upp i organisationen flyttats till en lägre nivå. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om plutonchefens arbetssituation efter införandet av anställda soldater och den delegerade arbetsgivarrollen till plutonchefen. Studiens fokus är på plutonchefens avvägning mellan deltagandet i underställdas verksamhet för att utöva direkt ledarskap kontra att genomföra bl.a. personaladministration. I studien används rollteori från socialpsykologin som analysmodell, med utgångspunkt i tidigare forskning och litteratur om första linjens chefer och Försvarsmaktens ledarskapsmodell. Inledningsvis beskrivs Försvarsmaktens ”utsända” rollförväntning, därefter inhämtas plutonchefens upplevda arbetssituation och rollförväntning med en enkät till 141 plutonchefer (90 svar). Slutligen jämförs rollförväntningarna med varandra samt med teorin.  I empirin framkommer att plutonchefernas situation är pressad där upplevda tvingande administrativa arbetsuppgifter prioriteras före direkt ledarskap. Hälften (48 %) av plutoncheferna deltar i underställdas verksamhet mindre än 20 % av sin arbetstid och endast 20 % av plutoncheferna använder mindre än 20 % av arbetstiden till administration av underställda. Resultatet antyder att det finns en skillnad i rollförväntningar på plutonchefen mellan Försvarsmakten och plutoncheferna själva, främst kopplat till faktorn överbelastning av arbetsuppgifter samt yrkesrollidentiteten.

Command and control (C2) environments are complex, dynamic and rich in information. Thus, measuring the performance of an agent in a C2-system, in this case a platoon commander, poses a challenging task for the researcher. To measure the performance of a platoon commander in this thesis, the OODA loop is used as a model for representing the four processes in which the platoon commander is engaged in during a military C2 mission. In accordance with these processes, performance measurements for the platoon commander are identified. The relevance of the performance measurements, to the C2 tasks and goals of the platoon commander, are tested through three studies conducted in a simulated warfare scenario, and two workshops, one with a platoon commander and one with two scientists. As a result of the studies and workshops, an assessment tool for measuring the C2 tasks and goals of the platoon commander, is developed. This assessment tool consists of modified versions of the Crew Awareness Rating Scale (CARS), the Situation Awareness Global Assessment Technique (SAGAT) and the NASA-Task Load Index (NASA-TLX), as well as generic performance measurements measuring fratricide, deaths and completion of overarching goal.

Sedan Försvarsmakten påbörjade sin akademisering av officerskåren, dels med officersprogrammet på Försvarshögskolan och med ett uppdragsutbildningsprogram i samarbete med bland annat Halmstad universitet så har det skrivits och producerats många uppsatser med fokus på plutonchefernas situation. I de studierna har huvudsakligen plutonchefernas chefer eller andra i deras omgivning intervjuats. Den här uppsatsen bidrar med perspektivet från plutoncheferna själva, de unga officerare och specialistofficerare som är mitt i lösandet av befattningen. Syftet med studien är att utreda och skapa förståelse för de unga plutonchefernas situation. Diskussionen förs ur perspektivet vad organisationen, Försvarsmakten, kan göra för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för plutoncheferna att lösa sin arbetsuppgift. Den här uppsatsen bekräftar bilden av vad tidigare studier visar och det råder en samsyn om hur komplex situationen är för nytillträdda chefer.  Studiens resultat visar att de unga har drivkraft och ambition att lösa uppgiften som plutonchef men att det saknas viss kunskap. Resultaten visar även att befattningens innebörd är otydlig i hela organisationen och Försvarsmakten skulle behöva tydliggöra produktionsorganisationen i vardagen och överväga att definiera innebörden och förväntningarna av att vara plutonchef i tre perspektiv: plutonchef i grundutbildning, plutonchef för kontinuerligt anställda soldater (GSS/K) och krigsplutonchef, det vill säga plutonchef i krigsorganisationen som är under utbildning och den som truppför enheten vid övning, kris eller krig. Studien visar även att organisationen är medveten om vilken kunskap och erfarenhet de unga har och inte har för att lösa befattningen som plutonchef när de examineras men att planen för att utveckla den kunskap som krävs behöver överses. Detta ställer krav på hur stödet utformas kring de unga cheferna i form av ett genomtänkt arbetslag samt stöd och handledning från plutonchefernas chefer, i normala fall kompanicheferna. / Since the Swedish Armed Forces began to academies the officers' corps, the officer program at the Swedish Defence University and also during complementary education program in collaboration with, among others, Halmstad University, many essays have been written focusing on the situation of platoon commanders. In those studies mostly the platoon commanders’ superiors or others around them have been interviewed. This paper adds the perspective of the platoon commanders themselves, the young officers and non-commissioned officers who are in the midst of resolving the position. The purpose of the study is to investigate and create an understanding for the situation of the young platoon commanders. The discussion is based on what the organization, the Swedish Armed Forces, can do to create the best possible conditions for the platoon commanders to solve their task. This paper confirms the picture of what previous studies show and there is a consensus on how complex the situation is for newly appointed platoon commanders.  The results of the study show that the young have the drive and ambition to solve the task as platoon commander but that some knowledge is lacking. The result also shows that the definition of the position is unclear throughout the organization and the Swedish Armed Forces would need to clarify the organization used to produce units in basic training and consider defining the meaning and expectations of being platoon commander in three perspectives: platoon commander in basic training, platoon commander for employed soldiers and pluton commander in the organization during war, which is the one who commands the unit in training, crisis or war. The study also shows that the organization is aware of the knowledge and experience that the young have, and not have, solving the position as platoon commander when they are examined, but that the plan to develop the necessary knowledge needs to be reviewed more carefully. This places demands on how the support is designed around the young commanders in the form of a well-thought-out team as well as support and supervision from the platoon commanders’ superiors, normally the company commanders.

Syftet med uppsatsen är att utifrån Ledarskapsmodellens definitioner undersöka om de organisatoriska förhållandena påverkar plutonchefers möjlighet att utöva ett Utvecklande ledarskap. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie genom intervjuer med plutonchefer vid Ledningsregementet i Enköping. Resultaten visar att omgivningen påverkar ledarskapet men i både positiv och negativ riktning samtidigt. En omständighet som i ett avseende är en begränsning är i ett annat avseende en möjlighet. Det är upp till ledaren att identifiera dessa möjligheter och utnyttja dem. Flera av de viktigaste slutsatserna återfanns utanför undersökningens syfte och är bland annat att den största påverkan plutonchefen har på sitt ledarskap återfinns i tidsbristen att närvara hos sina underställda. Den påverkan grundar sig i hög arbetsbelastning och indirekta konsekvenser av den generella personalbristen i organisationen. / The purpose of this study is to investigate, based on the Leadership Model definitions, whether the organizational conditions affect pluton managers' ability to execute a Developing Leadership. The survey was conducted as a qualitative study through interviews with platoon commanders at the Command and Control Regiment in Enköping. The results show that the environment affects leadership in both positive and negative directions at the same time. A circumstance that in one respect is a restriction is in another possibility. It is up to the leader to identify these opportunities and make use of them. Several of the key conclusions were found outside the purpose of the survey, and among other things, the biggest impact the pluton manager has on his leadership is found in the shortage of time to attend his subordinates. This impact is based on excessive workload and indirect consequences of the general staff shortage in the organization.