Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare som utför myndighetsutövning inom socialtjänsten uppfattar att hög personalomsättning och personalbrist påverkar det administrativa klientarbetet och klientkontakten. För att besvara syftet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Några av respondenterna befinner sig i arbetsgrupper med personalomsättning och/eller personalbrist och andra har tidigare erfarenheter av det. I resultatet framkommer det att hög personalomsättning och personalbrist påverkar klientarbetet negativt. Det administrativa klientarbetet beskriver respondenterna kan brista genom att exempelvis utredningarna inte blir väl genomarbetade. Bristande klientkontakt kan vara en annan konsekvens som bland annat handlar om att samtalen blir mer ytliga samt att kontaktfrekvensen minskar mellan socialsekreterare och klient. Studiens slutsatser är att socialsekreterarnas handlingsutrymme begränsas vid hög personalomsättning och personalbrist, vilket bland annat kan medföra försämrad kvalitet på klientarbetet. På grund av personalsituationen riskerar klienterna även att inte bli bemötta adekvat av socialsekreterarna. Studien var motiverad att genomföra då tidigare forskning som granskats inte berör hur socialarbetares klientarbete kan påverkas av hög personalomsättning och personalbrist. Det bedöms även vara viktigt att belysa hur klienterna som socialtjänsten är till för påverkas av personalsituationen inom verksamheten.

Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ökat antal personer med demenssjukdomar. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har tillräcklig kompetens för att ge god vård i vårdandet av personer med demens. Att leva med demenssjukdom är en komplex situation och att drabbas av kognitiv svikt innebär ofta att med tiden bli beroende av någon form av vård för att klara vardagen. Tidigare forskning redogör för olika vårdupplevelser hos personer med demens och anhöriga samt hur sjuksköterskor kan påverka dessa. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demens. Metod: Litteraturstudie baserad på 10 vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Två identifierade teman, ”hinder för vårdande” och ”möjligheter för vårdande”. Resultat visade att resurser, kunskap och utbildning var bristfällig. Vikten av att se personen bakom sjukdomen och behovet av att individualisera vården. Samt att se anhöriga och miljöns betydelse i vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskor upplever brister i vården för personer med demens. Dessa relateras till bristfälliga resurser och otillräcklig kunskap. Relationen mellan sjuksköterskorna och personer med demens ska värdesättas, miljön ska vara lugn och att den upplevda relationen med anhöriga bidrar till vårdandet.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det finns variation i vad värdighet innebär, begreppet varierar av olika anledningar och kan förstås och betyda olika för människor. Tidigare forskning visar även att flertal äldre patienter är missnöjda med sin vård och anser bland annat att relationen mellan sjuksköterskorna och patienterna är en viktig del i deras vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av att bevara värdighet hos patienter. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman identifierades: 1. Utmaningar i sjuksköterskornas vård. 2. Skapa en vårdrelation mellan sjuksköterskorna och de äldre patienterna. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att genom att visa medkänsla och skapa en god kommunikation mellan sjuksköterskorna och patienterna bevarades de äldre patienternas värdighet under vårdandet, samt att sjuksköterskorna följde lagar och riktlinjer.

Äldreomsorgen har sedan en tid tillbaka haft svårt att bemanna verksamheterna och det förekommer personalbrist inom flera av Sveriges kommuner. Övertidstimmarna ökar med anledning av detta vilket slutligen resulterar i ohälsa samt att medarbetare väljer att lämna yrket. Detta blir en negativ spiral som med tiden blir allt svårare att ta sig ur. Antalet hjälpbehövande äldre spås öka med 50% till år 2028 vilket gör detta sociala fenomen värt att studera för att kunna säkerställa en god välfärd inom denna snara framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vad omsorgspersonalen identifierar som förbättringsområden i sin verksamhet, för att göra yrket attraktivt att arbeta inom. Detta för att locka och behålla kollegor till området äldreomsorg och undvika personalbrist. Vi ville även undersöka hur omsorgsgivare såg på sin arbetssituation. Vi har valt att använda oss av krav- och kontrollmodellen eftersom den fokuserar på den psykosociala arbetsmiljön. En beskrivande statistik presenterar respondenterna och med hjälp av en faktoranalys kan vi se samband mellan olika variabler och urskilja olika bakomliggande faktorer. Resultatet var för oss förvånande men förståeligt. Analysen hittar faktorer som visar vad omsorgsgivare identifierar som förbättringsområden och innefattar mindre stress och tidspress på arbetet, uppskattning från ledningen och högre bemanning. Omsorgspersonal känner sig ofta psykiskt utmattad och fysiskt trött efter ett arbetspass och upplever stress under arbetet. Denna studie har bidragit med att synliggöra vad omsorgspersonal anser behöver förbättras och förändras för att en bemannad äldreomsorg ska finnas även i framtiden. Den visar på att det fortfarande inte har skett en positiv förändring trots att det uppmärksammats i tidigare forskning och nu börjar det bli bråttom för att kunna möta de kommande hjälpbehövande äldre människorna.

I takt med att samhället utvecklats, bidrar det med att kraven på förskolorna ökar och därmed behöver samspelet och arbetsmiljön rikta sig till rimliga möjligheter för trivsel och balans i arbetsgrupperna. Kommunikationen kan ses som en nyckel för arbetslagets sociala interaktioner som kan skapa ett balanserat samspel. Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för hur arbetslagets samspel och arbetsmiljö ser ut på en förskola. Vi har teoretiskt granskat vår studie med hjälp av Berger och Luckmanns socialkonstruktionismens teori och Goffmans dramaturgiska teori. Den empiriska data för undersökningen samlades in genom enkäter och intervjuer från en förskola. I resultatet för undersökningen framkommer det att det finns olika faktorer som bidrar till obalans i arbetslagets samspel. De medverkande faktorerna är bland annat personalbrist, tidsbrist och icke effektivt kommunikationssätt. Med den tidigare forskningen och med de valda teorierna får vi syn på att öppna relationer inom arbetslaget kan skapa en trivsam och harmonisk miljö i förskolan. Ytterligare en slutsats för vår studie visar att förskolans personal behöver kontinuerlig samverka för verksamhetens utveckling. Och slutligen ett effektivt kommunikationssätt mellan arbetskollegorna kan bidra till en bra stämning och sammanvävda sociala interaktioner. Nyckelord: arbetslag, arbetsmiljö, förskolan, kommunikation, personalbrist, samspel, sociala interaktioner, tidsbrist

Abstrakt Genom en erfarenhet inom barnomsorg har vi observerat och ökad diskussion bland pedagoger om stressrelaterade långtidssjukskrivningar. Detta fenomen kan härledas till olika faktorer såsom stora barngrupper, brist på personliga, krav som ställs på individer och därmed sammanhängande samvetsstressen. Mot bakgrund av detta beslut vi att fördjupa oss i ämnet för att analysera vilka specifika faktorer som bidrar till denna utveckling.  Studiens primära mål är att systematiskt granska och belysa förskollärares subjektiva upplevelser av stress inom förskolemiljön samt identifiera strukturella faktorer som bidrar till denna stressupplevelse.  I vår forskning kommer vi att integrera och analysera tidigare studier från både nationella och internationella sammanhang för att jämföra forskningen från olika länder. Vår teoretiska grund hämtar vi från ramfaktorsteorin, vilken vi använder för att fördjupa oss i vår undersökning genom att identifiera och analysera olika ramfaktorer. Forskningsmetoden vi valt är en kvalitativ karaktär, och genom användning av intervjuer som vi efter att erhålla insikter och resultat som relaterar till förskollärares upplevelser av stress. Nyckelord: Stress, ramfaktorer, personalbrist, stora barngrupper, krav, tid

Det pedagogiska uppdraget ökar och i takt med detta ökar även barngrupperna, men personal tätheten kvarstår. Förskolepersonalens stress i förskolan är inget som går att förbise. Både äldre och nyare statistik visar attförskolepersonalens stress fortsätter att öka. Vid långvarig stress och utanåterhämtning kan det leda till negativ stress. Negativ stress hosförskolepersonal har en negativ påverkan på förskolans verksamhet, förskolepersonal kan inte uppfylla barns omsorgsbehov och ge dem rätt verktyg till utveckling och lärande. I denna studie undersöks vilka faktorer som har störst påverkan på den negativa stressen hos förskolepersonal samt hur den negativa stressen påverkar förskolans verksamhet. Studien uppmärksammar att stora barngrupper och personaltätheten har en stark koppling till varför mental trötthet, känsla av otillräcklighet och uppgivenhet uppstår hos förskolepersonal. Förskolans verksamhet påverkasnegativt av förskolepersonalens stress då kvaliteten i verksamhetenförsämras.

Inom hemtjänsten föreligger det personal- och kompetensbrist, vilket är mer aktuellt idag än någonsin. Vård- och omsorgssektorn är i behov av en omfattande utvidgning vad gäller personal för att klara av den förväntade prognosen inom äldreomsorgen. Efterfrågan på personal inom vård- och omsorg ökar och enligt prognosen väntas det saknas ungefär 160 000 vård- och omsorgsutbildade år 2035. De främsta orsakerna till både personal- och kompetensbrist bedöms vara att andelen äldre i befolkningen ökar, det blir större pensionsavgångar i kombination med ett minskat intresse för vård- och omsorgsutbildningar. I Norrbotten där studien genomförs föreligger dessutom konkurrens mellan yrken där fler individer ofta väljer industriyrken där de tilldelas högre ersättning. Utan bemanning och kompetens i hemtjänsten fungerar inte verksamheten, vilket kan innebära att människor blir utan den vård och omsorg som alla i Sverige har rätt till. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hemtjänstpersonals psykosociala arbetsmiljö med särskilt fokus på rådande personal- och kompetensbrist. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats samt genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio vårdbiträden och undersköterskor inom Norrbottens län. Empirin bearbetades med hjälp av en tematisk analys. Studiens resultat visade att hemtjänstpersonalen upplevde en omfattande personal- och kompetensbrist, vilket i sin tur påverkade den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visade även att aspekterna inom den psykosociala arbetsmiljön påverkades negativt av personalbristen, dock utmärktes aspekten socialt stöd som kompenserande för övriga brister.

En god säkerhetskultur är avgörande för att flygunderhållsfunktionerna i Försvarsmakten ska kunna leverera luftvärdiga flygfarkoster. Personalbrist råder i flygunderhållsfunktionerna och därför undersöks om och hur personalbristen inverkar på säkerhetskulturen. I arbetet undersöks flygunderhållsfunktionen på en skvadron inom Helikopterflottiljen. På grund av att Försvarsmakten ålägger ansvaret för säkerhetskulturen på chefer i organisationen samt att forskning på ämnet pekar på att ledarskapet är den största inverkande faktorn på säkerhetskultur så undersöktes ämnet utifrån ett ledarskapsperspektiv. Fyra chefer från flygunderhållet på Helikopterflottiljen intervjuades om faktorer som påverkar säkerhetskulturen och om personalbristen i deras organisation. Slutsatserna i arbetet är att personalbristen bland chefer leder till att chefer inte har tillräckligt med tid för att planera arbetsuppgifter och svårigheter med att visa närvaro i hangarerna. En medvetenhet om personalbristen i organisationen leder till att chefer engagerar sig mycket i personalens välmående. Personalbristen bland tekniker leder till, i kombination med två andra faktorer, att rapporteringskulturen försämrats. / Safety culture is a critical factor within aircraft maintenance organizations for delivering air-worthy aircrafts for the Swedish Armed Forces. There is a problem with insufficient manpower within the aircraft maintenance organizations, and therefore this paper aims to examine the implications this might have on safety culture. An aircraft maintenance function within the Armed Forces Helicopter wing was studied. The Swedish Armed Forces regulations inflict the responsibility for safety culture upon commanding officers. And this together with the research on the subject safety culture that says that it is leadership that inflicts on safety culture the most, dictates this paper to examine the subject from a leadership point of view. Four officers from the aircraft maintenance function was interviewed about leadership factor that inflicts with safety culture and the insufficient manpower problems. This paper concludes that commanding officers have problem finding time for planning for the workforce and making frequent tours in the hangars. Due to awareness of the problems with insufficient manpower commanding officers pay extra attention to the workforce’s wellbeing. Due to lack of manpower within the workforce, together with two other factors, the reporting culture has declined.

The purpose of this study was to gain an understanding of how first-line managers in the elderly care experience and manage staff shortages. With the help of six different first-line managers, a qualitative study was conducted by collecting material with the help of interviews. Today, the work of first-line managers is an essential part of social work because they work near a large part of the welfare sector, the elderly care. Other studies show a decrease in care workers, and the forecast indicates that the future looks the same right now. Furthermore, research demonstrates that first-line managers have complex work situations where they balance different administrative tasks with staff responsibility. According to previous research, a significant factor in staff shortages is that elderly care is not an attractive profession enough. The conclusions with this study were that the first line managers experienced that the profession perceived like a low-status profession and not attractive enough to attract staff. Work tasks need to be distributed better, working conditions need to be improved, which include wages and working hours, and education requirements need to be increased to attract people to a more attractive workplace. Another outcome was that there was limited latitude since much of the time is spent on administrative work, which meant that the managers could not spend as much time on the staff as they wish. The first line managers are limited in their work with decisions they cannot influence. The last conclusion is that it needs to create an understanding that everyone has a responsibility in staff shortages, and the change must take place from political level to unit level.